Jesper Larsson forskar om organiserandet av gemensamt arbete

Efter två år i USA är Jesper Larsson tillbaka, nu som anställd forskarassistent på avdelningen för agrarhistoria vid institutionen för ekonomi. De kommande fyra åren skall han fortsätta arbeta med kollektivt arbetet och hur det organiserades och förändrades under tidig modern tid (1500-1800) med fokus på 1600-1700-talen i Skandinavien.

Tiden i USA, som ”visiting scholar” vid The Vincent and Elinor Ostrom Workshop in Political Theory and Policy Analysis, har gett mycket: kontakter, inspiration och tid att skriva artiklar. Arbetet vid workshopen är strukturerat, varje vecka ges två seminarier som alla förväntas delta i. Det förväntas också att visiting scholars presenterar forskningsproblem och sitt arbete i colloquium; i slutet av varje termin hålls en minikonferens då resultat skall presenteras. Det ges också kurser vid workshopen och den stora kursen på hösten, som gavs av Ellinor Ostrom själv, deltog alla i. Det är verkligen en verkstad där lösningar på problem söks gemensamt och där deltagarna drar lärdomar av varandra. Devisen är att vetenskap är ett hantverk som skall läras vidare.

Innehållet i Jespers forskning i USA var en utveckling av det arbete som han gjorde i avhandlingen (Fäbodväsendet 1550-1920). Fäbodarna används som exempel på kollektiva ”actions” - det gemensamma arbete som måste organiseras kring gemensamma tillgångar. Han forskade bland annat om hur gemensammA resurspooler (CPRs) kan kombineras med stora tekniska system (LTSs). Artikeln The Expansion and Decline of a Transhumance System in Sweden, 1550-1920 har redan publicerats i Historia Agraria. En annan är accepterad för publicering i International Journal of the Commons (An Analytical Framework for Common-Pool Resource–Large Technical System (CPR-LTS) Constellations, medförfattare Pär Blomkvist, KTH), och en tredje är under review.