2012-08-23
Poppeln – en framtida källa för bioenergi
Poppelplantering. De här träden är ungefär 20 år gamla. Foto: Tord Johansson
Popplar är inte särskilt vanliga i vårt land. Försök att plantera in popplar gjordes här under 1950-talet. Ett av syftena var att undersöka om poppelvirket var lämpligt för tillverkning av tändstickor. Nu visar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet att trädet i fråga har en stor framtida potential för produktionen av biobränsle.
- Poppel är en av de trädarter i Sverige som har högst tillväxt, säger professor Tord Johansson, vid Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet. Och nu har intresset för snabbväxande trädarter ökat, bland annat eftersom de kan användas för att producera biobränsle.
Poppeln är inte bara snabbväxande, den är även enkel att etablera. Här i Sverige har popplar främst planterats på före detta åkermark, framför allt i södra och mellersta delarna av landet.
Vid plantering av poppel på åkermark krävs sedvanlig markberedning och stängsel mot vilt. I övrigt är planteringen lättskött. Ska planteringen användas för timmer och massaved bör den gallras efter tio till 15 år för att slutavverkas vid 20 till 25 års ålder. Ska den användas för produktion av biobränsle kan man slutavverka redan vid tio till 15 år.
Forskarna har gjort såväl en biomassastudie som en volymstudie. En medelstams torrvikt var 278 kilo. Under en omloppstid produceras då i medeltal 142 ton torrsubstans (t.s.) per hektar. Även stubbar och rötter har varit föremål för studier. Dessa kan nämligen också användas i biomassaproduktion.
- Produktionen av stubb- och rotbiomassa var i medeltal 35 respektive tolv ton t.s. per hektar och hos stubbskott 17, berättar Birger Hjelm, licentiat vid Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet.
Resultaten visar att popplar torde vara lämpliga att använda för att möta de ökande kraven på biomassa.
Kontakt
Tord Johansson, professor i skogsproduktion, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet
Birger Hjelm, skoglig licentiat, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, 018-67 16 39, birger.hjelm@slu.se
Almir Karacic, biträdande forskare, Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Insänt av:
ulrika.hurtig@slu.se