Eukaryot Mikrobiologi
Eukaryoter är en av de tre stora grupper eller domäner som alla levande organismer delas in i (de andra två är eubakterier och arkéer). Eukaryoterna utmärker sig genom att varje cell har en cellkärna som innehåller cellens arvsmassa. Till eukaryoterna hör alla flercelliga organismer, som djur, växter och svampar, men också ett stort antal encelliga amöbor och protister.
Vi arbetar med flera olika eukaryoter i vår forskning, främst svampar men också växter. Några av projekten beskrivs nedan.
|
|
De flesta organismer åldras långsammare om man begränsar födointaget. Detta fenomen kallas för caloric restriction på engelska, och har observerats i encelliga jästsvampar och i olika djur från nematoder till apor. Vi använder vinjästen Saccharomyces cerevisiae som modellorganism för att studera mekanismerna för caloric restriction. Rapamycin, en drog som görs av en bakterie från Påskön, kan hämma systemet som känner av tillgången på näring och sakta ned åldrandet. Vi studerar hur genuttryck regleras av kinaset TOR (target of rapamycin) vilket är det enzym som hämmas av rapamycin.
|
 |
Vinjäst var den första eukaryota organismen i vilken det blev möjligt att använda modern genteknik, och det finns fortfarande flera kraftfulla metoder i jäst som inte går att använda i flercelliga organismer. Vi använder oss av dessa metoder för att studera upptag, metabolism och verkningsmekanismer för cytostatika som används för att behandla cancer. Vi studerar bland annat 5-fluorouracil, en av de äldsta och mest använda cellgifterna. Vi har tidigare funnit att 5-fluorouracil påverkar syntesen av tRNA i cellerna. Vi studerar nu gener som kan göra cellerna resistenta mot 5-fluorouracil.
|
|
Muddermossan Physcomitrella patens är en oansenlig liten växt som snabbt blivit en viktig modellorganism inom växtforskningen. Orsaken till det är att man kan använda sä kallad knockout-teknik för att slå ut gener i muddermossa, något som inte är möjligt i andra växter. Vi fann nyligen att man också kan använda plasmider, DNA-molekyler som förökar sig inne i cellerna, i muddermossa, Vi utvecklar nu nya metoder för växtbioteknik som är baserade på denna upptäckt. Metoderna är hämtade från jästsvamp, där man sedan länge kunnat arbeta med plasmider.
|
 |
Alla levande organismer, både prokaryoter och eukaryoter, behöver vatten för sin metabolism. Den mest torktåliga organismen man känner till är mögelsvampen Xeromyces bisporus. Xerofila (torktåliga) mögelsvampar orsakar varje år betydande förluster på livsmedel, foder och råvaror för framställning av biobränslen. Vi använder såväl fysiologiska metoder som genomik och transkriptomik för att studera de cellulära mekanismer som gör det möjligt för dessa svampar att överleva i extremt torra miljöer.
|
 |
Utgroning och överlevnad hos svampsporer
Mögelsvampar är ett stort problem vid produktion och lagring av mat och foder. Dessa svampar sprids med hjälp av sporer, vilka till skillnad från vanligt mycel har hög stresstålighet och kan överleva flera år för att sedan gro ut då omständigheterna är de rätta. Vi studerar mekanismerna bakom utgroning samt hur denna kan förhindras. Vi är också intresserade av sporernas stresstålighet. En stor del av vår forskning inriktar sig på att studera nedbrytning och syntes av disackariden trehalos vilken är det dominerande sockret i sporer. I de flesta försök använder vi oss av det vanliga möglet Aspergillus niger.
|
 |
Jäst inom industriell etanolproduktion
Den vanliga vinjästen Saccharomyces cerevisiae dominerar inom industriell etanolproduktion på grund av sin höga tolerans mot etanol och andra stressfaktorer. Vi har dock upptäckt att den alternativa etanoljästen Dekkera bruxellensis kunde utkonkurrera S. cerevisiae i en industriell etanolanläggning. Vi undersöker nu den fysiologiska grunden för jästens konkurrenskraft genom odling under kontrollerade betingelser, och genom transkriptomsekvensering. Vi testar också D. bruxellensis' förmåga att fermentera lignocellulosa till etanol.
|
 |
Jäst för biokonservering och förbehandling av biomassa
Biomassa konserveras ofta genom torkning, vilket kräver mycket energi. Vi undersöker alternativa metoder där spannmål och lignocellulosa lagras fuktigt tillsammans med jästsvampar som hämmar skadeorganismer. Vi har funnit att polysackarider är mer tillgängliga för enzymatiskt nedbrytning efter fuktigt lagring. Jästsvampar som Scheffersomyces stipitis kan destabilisera lignocellulosa och minska behovet av förbehandling. Då förbehandling är en flaskhals inom biodrivmedelsproduktion utvecklar vi också en process där förbehandling och lagring är integrerade.
|
|
|
|
| |
|
| |
|
Sidan uppdaterad:
2013-01-08.