Om mig 

Ett starkt intresse för experiment ledde till studier i kemi vid Linköpings universitet följt av biologistudier vid Uppsala universitet (examen år 1987).

Efter examen fick jag anställning inom ett biogasprojekt vid SLU. Efterhand blev jag alltmer intresserad av biologin bakom biogasproduktionen och sökte en doktorandtjänst. År 1996 disputerade jag och har sedan dess varit ämnet trogen.

Det som driver mig som forskare är att undersöka och få svar på frågor. Jag tycker också om att kunna se hur mina forskningsresultat kan tillämpas inom en snar framtid.

Sedan år 2012 är jag befordrad professor och samverkanslektor i bioenergi vid SLU.

I labbet matas mikroorganismer med olika typer av avfall. När avfallet bryts ner bildas biogas. Vi studerar bland annat hur processen ska drivas för att bilda maximala mängder biogas. Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU.

Forsknings- och expertområde

Mitt forskningsområde är produktion av biogas. Biogas bildas av mikroorganismer vid anaerob (syrefri) nedbrytning av organiskt material som matavfall och restprodukter från jord- och skogsbruk.

Jag är expert på det komplexa samspelet mellan de mikroorganismer, bakterier och arkéer, som krävs för att bilda biogas; vilken deras funktion är under produktionsprocessen, och vilka mikroorganismer och driftparametrar (t ex temperatur och val av organiskt material) som krävs för en effektiv produktion av biogas.

Aktuell forskning

1. Biogasproduktion från kväverika material
Ammoniak frigörs vid produktionen av biogas från proteinrika material, som t.ex. slakteriavfall, vilket hämmar aktiviteten hos mikroorganismerna. Kan vi hitta mikroorganismer som är mindre känsliga för ammoniak?

2. Biogasproduktion från cellulosarika material
Cellulosarika material är svåra att bryta ner. Vilka mikroorganismer är mest effektiva? Hur kan vi styra systemet så att mikroorganismerna trivs och växer och därmed ger mer biogas?

3. Biogasproduktion från drank
Hur kan vi hämma tillväxten av bakterier som gör svavelväte från sulfat? Bildat svavelväte ger mindre biogas, förstör biogasledningar och ökar kostnaderna.

4. Kvaliteten på rötrester
Vid biogasproduktionen blir rötrester kvar. De kan användas som gödselmedel inom jordbruket. Hur påverkar biogasens produktionsprocess och ursprungsmaterialet kvaliteten på rötresterna?

5. Mikrobiologisk övervakning av biogasproduktion (Bio-X-stött projekt)
Ibland går de mikrobiologiska processerna fel vilket orsakar kostsamma driftstopp. Kan man mäta mängden av vissa nyckelorganismer och använda dem som indikatorer på instabilitet i systemet för att undvika driftstopp?

Min forskargrupp

Bettina Müller, Li Sun, Jan Moestedt, Kajsa Risberg, Maria Westerholm, Maria Erikson

Andra jag arbetar nära:
Mats Sandgren och andra kollegor inom forskningsprogrammet MicroDrivE
Johan Laurell och andra inom JTI:s (Institutet för jordbruks- och miljötekniks) biogasgrupp
Universitetet for miljø- og biovitenskap (UMB), Norge (Jag har en docenttjänst på 20 procent vid UMB)
Olika biogasaktörer, som biogasanläggningar, branschorganisationer m.m.

Samverkan

Jag har ett brett nätverk inom biogasområdet både inom och utanför Sverige, bl.a. som invald medlem i styrgruppen för Biogas Öst, invald medlem i SGC:s (Svenskt Gastekniskt Centers) programråd för biogasteknik och som medlem i Avfall Sveriges nätverksgrupp för processingenjörer på biogasanläggningar.

Jag är också aktiv föredragshållare på olika kurser och seminarier och agerar som rådgivare i olika frågor som rör biogasproduktion.

Undervisning

Föreläsningar om biogasproduktion på grundutbildningskurser vid SLU
Fortbildningskurser för branschfolk (kommuner, företag)

Andra professionella åtaganden

Jag är koordinator för forskarskolan i bioenergi vid SLU.

Läs mer

Forskningsprogrammet MicroDrivE (på engelska)
Institutionen för mikrobiologi, SLU
Samverkan vid SLU
SLU:s forskarskola i bioenergi (på engelska)
Attracting biofuel expertise from around the world (page 40), New Insights (SLU-magasin, 2012)
Framgång med samverkan i Tema-forskning (sidan 8), Resurs nr 2.12, 2012 
Två gröna bioteknikprojekt får stöd, KemivärldenBiotech, 2011
Så kan biogasprocesser optimeras, Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift, nr. 7-8, 2010
SLU forskar om effektiva biogasprocesser, informationsblad Biogas Öst 
Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar, SGC Rapport 207, 2009
Handbok metanpotential, SGC Rapport 237, 2011
Biogasreaktor i miniformat, undervisningsmaterial för gymnasieskolan

Publikationer i urval

Westerholm, M, Dolfing, J., Sherry, A. Gray, N.D, Schnürer, A. (2011). Quantification of syntrophic acatete oxidizing microbial communities in biogas processes. Environmental Microbiology Reports 3(2), 1758-2229.

Levén, L, Nyberg, K., Schnürer, A. (2011) Conversion of phenols during anaerobic digestion of organic solid waste – a review of important microorganisms and impact of temperature. Journal of Environmental Management. 95, 99-103.

Schnürer, A. and Nordberg, Å (2008). Ammonia, a selective agent agent for methane production by syntrophic acetate oxidation at mesophilic temperature. Water Sciences and Technology 57 (5). 735-740. Number of citations: 19

Engwall, M and Schnürer, A. (2002). Fate of Ah-receptor agonists in organic household waste during anaerobic degradation – estimation of levels using EROD induction in organ cultures of chicken embryo livers. The Sciences of the Total Environment 297 (1-3).

Schnürer A, Schink B, Svensson BH (1996) Clostridium ultunense sp. nov., a mesophilic bacterium oxidizing acetate in syntrophic relationship with a hydrogenotrophic methanogenic bacterium. Int J Syst Bacteriol. 46 (4) 1145-1152. Number of citations: 82