Om institutionen
Sveriges första skogliga utbildningsanstalt, Skogsinstitutet, öppnades den 1 april 1829 i huset Stora Blå Porten på Djurgården. Personalen bestod av en directeur (I.A. Ström), en underlärare och en vaktmästare. Ämnet skogsbotanik fanns alltifrån starten och kom senare under 1800-talet att uppta totalt 100-140 undervisningstimmar. Först 1909 fick ämnet en egen lärare: Nils Sylván - lektor och sedermera professor i botanik och mykologi - fram till 1915. Han samarbetade med och efterträddes av Torsten Lagerberg (bilden till höger), skogsman och botanist (Svenska fjällblommor, Vilda växter i Norden), men kanske främst känd för sina arbeten rårande skogens sjukdomar och skadesvampar.
År 1915 upphöjdes Institutet till Skogshögskola och flyttade till nya hus i Frescati-området. Elektricitet fanns och institutionen hade då 30 mikroskop, en våg för ned till 1 mg, dessutom dendrologiska och mykologiska samlingar (se montrarna i trapphuset), vedanatomiska snitt, herbarier, frön och frukter (delvis från 1850-talet), planschverk och skioptikonbilder.
Lagerberg följdes 1947 av Erik Björkman (bilden till vänster), verksam inom mykorrhiza-forskning, träskydd och skogspatologi till sin bortgång 1973. Han efterträddes 1975 av Gösta Lindeberg, tidigare professor vid Norges Landbruks-högskole i Ås. En speciell laboratur/professur i rotröte-forskning hade under 60-talet också inrättats. Den förste innehavaren var Martin Johansson. Omlokaliseringen av Skogshögskolan 1975 innebar bl a att ämnesdelen botanik övergick till Umeå, medan Uppsala-avdelningens forskning och undervisning koncentrerades till skoglig mykologi och patologi. Formellt hörde avdelning till Institutionen för växt- och skogsskydd.
Till Ultuna flyttade endast 7-8 av de 25 personer, som arbetat i Stockholm. Gösta Lindeberg efterträddes 1979 av Torgny Unestam. Avdelningen blev egen institution 1992, och 1995-1996 ersattes Johansson och Unestam med nya krafter - Jan Stenlid och Roger Finlay, i ämnena skogsträdens patologi respektive skoglig mikrobiologi. År 1997 flyttade Marianne Clarholm, professor i markekologi med inriktning mot kolets omsättning, till institutionen från Institutionen för ekologi och miljövård. Jonathan Yuen, professor i växtpatologi med inriktning mot epidemiologi, flyttade med hela sin avdelning till institutionen från Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, år 2005. Institutionens senaste tillskott är Dan Funck Jensen, professor i växtpatologi med inriktning mot i jordbruksgrödor som anställdes 2008.
Det som 1829 var ett kursavsnitt är numera en institution som sorterar under fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU som hör till Jordbruksdepartementet.