Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för vatten och miljö

 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Nationell övervakning av belastningen på havet

Våra svenska havsområden är drabbade av ett flertal miljöproblem. Framförallt sker det en påverkan från de 85 miljoner människor som bor inom avrinnings­området. Intensivt jordbruk, tung industri, stora städer och mycket trafik orsakar problem med både näringsämnen och gifter som slutligen hamnar i havet och orsakar skador på viktiga livsmiljöer. Hårt fisketryck och omfattande exploatering av kustområdena är andra allvarliga hot mot havsmiljön.

» Läs mer om havet på: Havet.nu

 

Klorofylhalten i Östersjön i juli 2008

Klorofyllhalten i Östersjön i juli 2008. Källa: JRC/EC


Övervakningsprogrammet

Övervakningen av den svenska belastningen på havet via våra större vattendrag har i dess nuvarande form pågått i ett 40-tal år. Numera sker övervakningen inom Havs- och vatten­myndighetens nationella söt­vattens­program ”Flodmynningar”.

Antalet vattendrag och därigenom andelen av den yta som täcks av över­vakningen har successivt ökat, men har varit förhållandevis oförändrad sedan mitten av 1980-talet. Nytt från och med 2007 är framförallt att metaller inklusive kvicksilver mäts månads­vis i samtliga flodmynningar, mot att tidigare endast ha undersökts i vissa vatten­drag. Även en utökning av såväl ett mindre antal stationer som utökad provtagning har skett från och med samma år.


Belastningsberäkningar

Belastningen på havet beräknas med hjälp av de haltuppgifter som tas fram inom övervakningsprogrammet, samt vattenföringsuppgifter från SMHI. De månadsvisa halterna räknas om till dygnshalter genom linjär interpolering och multipliceras sedan med dygns­medel­vatten­föringen. Månads- och års­transporter beräknas därefter för de enskilda vattendragen. Flod­mynnings­nätet täcker ungefär 85% av den totala svenska vatten­­avrinningen, vilket innebär att upp­skattningar måste göras för återstoden för att kunna uppskatta den totala belastningen på havet.

» Läs mer om beräkningar av ämnestransporter i vattendrag

» Läs mer om beräkningarna av belastningen på havet


Närsaltsbelastningen

Den totala svenska belastningen av olika närsalter på havet via våra vatten­drag har inte minskat nämnvärt de senaste 35–40 åren. Detta till trots att många olika åtgärder har satts in för att minska belastningen. Att åtgärderna inte har fått någon uppen­bar effekt beror framförallt på att vatten­avrinningen har ökat under senare tid. Total­fosfor­halterna har dock minskat något till följd av olika åtgärder, men minskningen kompenseras i viss mån av den ökade avrinningen, vilket gör att den totala uttransporten inte har påverkats så mycket. När­salts­belastningen hade dock sannolikt varit ännu värre om inga åtgärder satts in.

» Läs mer om belastningen av näringsämnen


Sidan uppdaterad: 2012-03-25. Sidansvarig: Lars.Sonesten@slu.se
 

Institutionen för vatten och miljö, SLU • Tel. 018 67 10 00 (vxl) • Org.nr: 202100-2817
Besök: Lennart Hjelms väg 9, Uppsala • Post: Box 7050, 750 07 Uppsala • Gods: Gerda Nilssons väg 5, 756 51 Uppsala