Trendvattendrag

Delprogrammet Trendvattendrag ingår i Naturvårdsverkets program­om­råde Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen. De övergripande målen är att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön, samt att ge underlag för att kunna bedöma hotbilder och för eventuella åtgärder i ett för landet representativt urval av vattendrag som inte är påverkade av lokala/regionala utsläpp eller intensiv markanvändning.

Resultaten från övervakningen av våra trendvattendrag skall kunna använ­das som referensvärden vid tolkning av periodvisa landsomfattande in­ven­ter­ingar och även för bedömning av förändringar i mer påverkade områden. Långa tidsserier har särskilt stort värde för uppföljning av effekter av klimat­förändringar, samt för att kunna ge prognoser för framtida förändringar. Resultaten skall även ge underlag för vidareutveckling och utvärdering av bedömningsgrunder och miljökvalitetsmål.

Trendvattendragen kompletteras främst av trendsjöar och flodmynningar. Trendsjöarna övervakar liksom trendvattendragen hur förändringar sker över tiden, men i sjöar. I flodmynningsprogrammet övervakas den vattenkemiska sammansättningen i våra största vattendrag och belastningen av olika ämnen på våra havsområden.

Omfattning i tid och rum

Undersökningarna omfattar månadsvis provtagning och analys av vatten­kemi i 67 vattendrag jämnt fördelade över hela Sverige. I 48 av dessa under­söks även bottenfauna och kiselalger en gång per år. I 28 av dessa vattendrag med provtagning av bottenfauna och kiselalger genomförs även årliga provfisken.

Programmet omfattar vattendrag av mycket varierande storlekar och olika långa tidsserier. Vattendragen har avrinningsområden som varierar i storlek från ca 1 km2 till över 10 000 km2.

Delprogrammet Trendvattendrag startade 2007, men huvuddelen av station­erna ingick i det tidigare programmet för referensvattendrag och har under­sökts med avseende på vattenkemi sedan mitten av 1980-talet (kallades tids­serievattendrag 1995 - 2006). I vissa av vattendragen startade under­sök­ning­arna så sent som 2007, medan andra har 40-åriga tidsserier.