Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik

 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Jens Sundström

Om mig

Mitt miljöengagemang, efter att bl.a. ha arbetat med vattenanalyser vid reningsverket i min hemkommun, gjorde att jag utbildade mig till biolog vid Uppsala universitet (examen år 1996).

Redan under biologutbildningen var jag inställd på en forskarkarriär. Att driva projekt och finna svar på egna frågeställningar lockade. År 2001 disputerade jag vid Uppsala universitet med en avhandling om de gener som styr utvecklingen av hankottar hos gran.

Efter postdoc-studier vid Yale University, USA och vid SLU fick jag en forskarassistenttjänst vid SLU år 2006.  Sedan år 2008 är jag docent och sedan år 2012 är jag samverkanslektor i bioteknik.

Jens Sundström
Odling av i raps där blommans ståndare har omvandlats till karpell-liknande organ.
Foto: Pelle Kronestedt.

Forsknings- och expertområde

Mitt expertområde är genteknik på växter. Min forskning ligger inom ämnesområdet växtfysiologi med molekylära studier av främst reproduktionsutvecklingen (kott- och blomsättning) hos kärlväxter, ofta satt i ett evolutionärt perspektiv.

De senaste årtiondena har varit spännande då forskningen inom växtfysiologi förändrats mycket, från studier på hela växter till molekylära och genetiska studier.

Aktuell forskning

1. Epigenetisk reglering av växters tillväxt och utveckling
Vilka epigenetiska mekanismer (modifieringar av DNA) styr uttrycket av de gener som reglerar tillväxt och utveckling hos en organism? Med den kunskapen skulle vi i framtiden kunna styra grödors svar på olika miljöfaktorer och därmed skörden.

Vi använder backtrav, Arabidopsis, som modellorganism och studerar bland annat uttrycket av grupper av gener i ståndaren.

2. Tidig kottsättning hos rödgran
Det dröjer många år innan barrträd sätter kottar första gången, vilket gör växtförädling praktiskt omöjligt.

Gran sätter normalt kottar efter 20-25 år. Vi har isolerat en mutant som kan sätta kottar redan första året. Genom att förstå vilka gener som styr kottsättningen hoppas vi på lång sikt kunna förädla barrträd.

3. Utveckling av metod för identifiering av olika genmodifierade växter
Vissa växter har genmodifierats för framställning av läkemedel och är inte avsedda som livsmedel. Vi håller på att utveckla en snabb, enkel och billig metod för att kunna skilja olika typer av genmodifierade växter åt.

Projektet är ett samarbete med Livsmedelsverket.

Mina forskarkollegor

Vid SLU: Daniel Uddenberg, Johan Reimegård, Sara von Arnold

Dessutom: Olof Emanuelsson (KTH), Curt Almqvist (Skogforsk), Ulf Hammerling (Livsmedelsverket), Anders Alderborn (Uppsala universitet)

Samverkan

Jag har engagerat mig mycket i samhällsdebatten om genteknik genom att skriva debattartiklar, medverka i radio och TV och skriva om ämnet på Forskarbloggen på SLU:s hemsida.

Aktivt bloggande på Forskarbloggen, SLU:s vetenskapliga blogg som jag startade, har lett till kontakter med allmänhet, intresseorganisationer, myndigheter och näringsliv. Jag har bland annat föreläst på skolor och varit inbjuden talare vid seminarier om genmodifiering.

Jag är rådgivare för myndigheter både i Sverige och på EU-nivå vid frågor om att anamma ny förädlingsteknik inom jordbruket.

Som Sveriges representant i beredningsgruppen för Standing Committee on Agricultural Research (SCAR) är jag med och diskuterar gemensamma forskningssatsningar om risker med genmodifierade växter i Europa.

Undervisning

Jag är kursansvarig för grundkursen Biologi BI1112, 5 hp, på civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik som ges gemensamt av SLU och Uppsala universitet.

Dessutom föreläser jag om genteknik, transformation av växter och etiska aspekter av bioteknologi på bioteknolog- och agronomprogrammen vid SLU.

Andra professionella åtaganden

Ansvarig forskare vid SLU:s  transformationsplattform i Uppsala för produktion av transgena växter, främst Arabidopsis.

Arbetade under år 2011 som koordinator och är nu adjungerad i styrkommittén för Linnécentrum för växtbiologi i Uppsala.

Ingår i PlantLinks styrkommitté som representant för SLU.

Läs mer

Detaljerat CV
Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU
Samverkan vid SLU
Linnean Centre for Plant Biology
PlantLink
Forskarbloggen vid SLU
UR Samtiden – Genmodifierade växter, För och emot
Populistisk miljörörelse demoniserar gentekniken, debattartikel publicerad på DN.se 2012-06-02

Publikationer i urval

Sundström, J. F., Vaculova, A., Smertenko, A. P., Savenkov, E. I., Golokov, A., Minina, E., Tiwari, B. S., Rodriquez-Nieto, S., Zamyatnin, A. A., Välineva, T., Saarikettu, J., Frilander, M. J., Suarez, M.F., Zavialov, A., Ståhl, U., Hussey, P. J., Silvennoinen, O., Sundberg, E., Zhivotovsky, B. & Bozhkov, P. V. (2009). Tudor staphylococcal nuclease is an evolutionarily conserved component of the programmed cell death degradome. Nature Cell Biology, 11(11), 1347-1354.

Karlgren, A., Carlsson, J., Gyllenstrand, N., Lagercrantz, U. & Sundström, J. F. (2009). Non-radioactive in situ hybridization protocol applicable for Norway spruce and a range of plant species. Journal of visualized experiments JoVE, (26), 1-13.

Sundström, J. F., Nakayama, N., Glimelius, K. & Irish, V. F. (2006). Direct regulation of the floral homeotic APETALA1 gene by APETALA3 and PISTILLATA in Arabidopsis. The Plant Journal, 46(4), 593-600.

Alderborn, A., Sundström, J., Soeria-Atmadja, D., Sandberg, M., Andersson, H. C. & Hammerling, U. (2010). Genetically modified plants for non-food or non-feed purposes: straightforward screening for their appearance in food and feed. Food and chemical toxicology: an international journal published for the British Industrial Biological Research Association, 48(2), 453-64.

Fagerström, T., Dixelius, C., Magnusson, U. & Sundström, J. F. (2012). Stop worrying; start growing – Risk research demonstrated that genetically modified crops are as safe as conventionally bread crops; it is time to start reaping the benefits of GM. EMBO reports. 13(6), 493-97.

Dixelius C, Fagerström T, Sundström JF. (2012). European agricultural policy goes down the tubers. Nat Biotechnol., 30(6):492-3.

Sök fram fler publikationer

 

Personpresentation

Jens Sundström

Telefon:  018-673247

E-post:  jens.sundstrom@slu.se

Adress: 
Inst för växtbiologi o skogsgenetik
Box 7080
Undervisningsplan 7E, BioCentrum
750 07 UPPSALA

Sidan uppdaterad: 2012-06-28.
 

Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap • nlfak@slu.se  
Box 7082, 750 07 Uppsala • Tel. 018 67 10 00  •  Org.nr: 202100-2817