Mitt forskningsintresse fokuserar på de underliggande mekanismerna i samspelet mellan arter, liksom i samspelet mellan arter och deras miljö, och hur detta kan tillämpas på ett hållbart jordbruk. Ökad förståelse för dessa mekanismer är särskilt viktig för ett integrerat växtskydd.

Min nuvarande forskning i växtproduktionsekologi har föregåtts av utbildning och forskning inom växtekologi, bevarandebiologi och molekylär ekologi. Förutom att forska undervisar jag både på grund- och fördjupningskurser vid institutionen, och bistår vid administrering av kurser. Jag är också utsedd till Lika Villkors-representant vid institutionen.

Pågående projekt

• Påverkan av klimatförändring på interaktionen mellan Fusarium-arter i havre och korn

I detta projekt studerar vi samspelet mellan de tre växtskadegörarna Fusarium langsethiae, Fusarium graminearum och Fusarium avenaceum i havre och korn. Syftet med projektet är att förstå vad som händer i dessa svampar när de infekterar stråsäd. Genom att titta på vilka gener som är aktiva vid infektionen kan vi följa infekteringsprocessen. Förhoppningsvis kommer vi att förstå mer om orsaken till varför arter i släktet Fusarium producerar mykotoxiner, samt mykotoxiners roll vid infektion. Projektet syftar också till att söka efter nya, potentiella mykotoxiner. Den kunskap projektet genererar kommer att vara värdefull för utvecklingen av hållbara kontrollstrategier mot Fusarium. Jag samordnar den svenska delen av detta projekt och de andra medarbetare är docent Paula Persson, SLU, Sverige, Dr Erik Lysøe, Bioforsk, Norge, Dr Päivi Parikka, MTT, Finland och docent Ulf Thrane, Danmarks Tekniska Universitet.

• Genetisk diversitet och invasiv förmåga hos malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia

I ett pågående ogräsprojekt fokuserar vi på invasiv förmåga hos ogräset malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia, och dess potential att anpassa sig till den nordiska fotoperioden med korta sommarnätter. Denna art behöver långa nätter för att börja blomma. Resultaten från projektet är värdefull information vid utforming av en svensk nationell handlingsplan för kontroll av ogräset. Malörtsambrosian är ett besvärligt ogräs inom jordbruket i södra Europa, och dess pollen är också mycket allergiframkallande och problematisk för personer med pollenallergi. En post doc, Dr Romain Scalone, är anställd inom projektet, och han arbetar med common-garden-experiment med populationer av A. artemisiifolia från Europa och Nordamerika samt kartläggning av den genetiska diversiteten hos dessa populationer. Förutom mig och Romain, omfattar detta projekt Prof. Lars Andersson, växtproduktionsekologi, docent Anna Westerbergh, växtbiologi och skogsgenetik, Dr Anders Kvarnheden, växtbiologi och skogsgenetik, Dr Peter Redbo-Torstensson, ekologi, alla på SLU och docent Mikael Lönn, Södertörns högskola.

• Fusarium i stråsäd – gäckande mykotoxinproducenter som inte alltid syns

I ett projekt med havre som värdväxt, studerar jag biologin hos Fusarium langsethiae. Denna svampart anses vara en svag patogen med små eller inga symtom, men icke desto mindre producerar den mykotoxiner med hög toxicitet, som försämrar kvaliteten hos skörden. Denna svamp har ökat i Sverige och norra Europa under det senaste decenniet och har blivit särskilt vanligt i havre. Kunskapen om F. langsethiae är i dag begränsad och syftet med projektet är att förstå svampens biologi för att kunna utforma bättre och mer hållbara kontrollstrategier. Eftersom Fusarium-arter sällan uppträder på egen hand i fältprov ingår även två andra vanliga arter, Fusarium graminearum och Fusarium culmorum, i studien. Genom att imitera naturliga konkurrensförhållandena kommer jag att få kunskap om hur dessa tre Fusarium-arter interagerar med varandra, och hur det kan påverka deras förmåga att infektera havre.

Avslutade projekt

• Isolering och identifiering av ogräshämmande substanser utsöndrade av korn

I detta projekt, lett av Dr Ulla Didon, har vi identifierat skillnader i ogräshämmande förmåga hos olika kornsorter. Det har vi gjort genom att samla ämnen från kornplantor som utsöndras via deras rötter, och testa dessa i bioanalyser på Lactuca sativa cv lettuce bowl samt de  två ogräsen våtarv (Stellaria media) och engelskt rajgräs (Lolium perenne cv Helmer). Finansierat av Formas, 2010.

• Allelopatiska fånggrödor – effekter på sjukdomar och ogräs

Resultat från detta projekt, lett av Dr Ulla Didon och docent Paula Persson, visar att fånggrödor kan påverka ogräs på olika sätt. Vissa fånggrödearter hämmar groningen hos ogräs medan andra hämmar den tidiga tillväxten hos ogräsgroddplantor. Man kan tänka sig att den bästa effekten kan uppnås genom att blanda olika fånggrödor och kombinera deras effekter. Finansierat av Jordbruksverket, 2010.