Om mig

Mitt intresse för odling och jordbruk föddes på ett litet fritidsjordbruk i Dalsland. Jag ville ha ett yrke med anknytning till jordbruksnäringen och läste till mark/växtagronom (examen 1992). Under utbildningen blev jag särskilt intresserad av hur jordbruk kan bedrivas med miljöhänsyn. Jag fick möjlighet att jobba vidare med detta inom ämnet vattenvårdslära. Under min doktorandtid deltog jag i arbetet med utbyggnad av utlakningsförsök för studier av åtgärder mot kväveläckage. Forskarstudierna handlade främst om odlingssystem med användning av fånggrödor och hur dessa kan användas för att minska kväveutlakningen. Jag disputerade 2000 och fortsatte sedan med forskning och undervisning kring åtgärder för minskat kväve- och fosforläckage. Jag blev docent 2010. Sedan 2012 är jag samverkanslektor i växtnäringshushållning.

Kalibrering av utrustning för provtagning av dräneringsvatten. Foto: Pär Aronsson

Forsknings- och expertområde

Min forskning handlar om hur olika typer av odlingssystem kan optimeras för att utnyttja växtnäringen på bästa sätt och minimera risken för förluster av kväve och fosfor. Det handlar om växtföljder med och utan djurhållning med olika gödslingsstrategier, jordbearbetningssystem, fånggrödor m.m. En stor del av verksamheten bedrivs i fältförsök som är konstruerade med särskilda dräneringssystem för att mäta utlakning av olika ämnen. Försöken ger en bra kunskapsbas för utveckling av åtgärder och rådgivningsverktyg. De utgör också underlag för regel- och stödsystem. Fältförsökens styrka är möjligheten att tillämpa åtgärder under realistiska förhållanden. De är en viktig resurs i projekt som spänner över olika skalor, från landskapsperspektivet till studier på lab. I min forskning strävar jag också efter att integrera olika typer av miljöfrågor. Lantbrukarna behöver beslutsstöd som täcker de avvägningar mellan olika typer av produktions- och miljöhänsyn som ska göras på gården, t ex vad gäller växtnäring, jordbearbetning och användning av kemiska bekämpningsmedel.

Aktuell forskning

Metoder för ökat växtnäringsutnyttjande och minskat läckage i odlingssystem med djurhållning

I odlingssystem med djurhållning och stor tillförsel av stallgödsel till marken är risken för kväve- och fosforläckage en viktig fråga. Det gäller både den risk som är förknippad med den långsiktiga uppbyggnaden av markens näringsinnehåll och den risk som uppstår i samband med spridning av enskilda stallgödselgivor. Vi kombinerar fältstudier (både kortsiktiga och långliggande försök) med modellsimuleringar och detaljerade undersökningar på lab. Resultaten bidrar till kunskap för riskvärdering av olika jordar, åtgärder för minskad läckagerisk och utveckling av de modellverktyg som används för storskaliga beräkningar av fosfor- och kväveutlakning från Sveriges åkermarker.

Utveckling av fånggrödeodlingen

Fånggrödan är ett av de viktigaste redskapen för att minska kväveutlakningen. Särskilt insådda gräs/klöver-fånggrödor är effektiva. Bland lantbrukare finns ett ökat intresse för andra typer fånggrödor som kan ge ytterligare positiva effekter. För att kunna erbjuda bra fånggrödor i framtiden och för att bibehålla lantbrukarnas intresse för fånggrödor finns ett ständigt kunskapsbehov. Det handlar om nya arter och artblandningar, etableringsmetoder, tidpunkter för brytning, effekter mot fosforförluster m.m. Utlakningsförsöken är en viktig del i fånggrödeforskningen.

Ogräsbekämpning med begränsat kväveläckage och minskad bekämpningsmedelsanvändning

Ogräs är ett ökande problem i våra odlingssystem, särskilt de med reducerad jordbearbetning. Traditionell bekämpning av kvickrot innebär antingen kemisk behandling och/eller intensiv mekanisk bearbetning. Jordbearbetningen leder till ett större kväveläckage än kemisk bekämpning, som å andra sidan ger andra miljörisker. Vi studerar bland annat metoder för att kombinera kvickrotsbekämpning och litet kväveläckage med minskat behov av kemisk bekämpning. Det handlar om att kombinera tidsoptimerad och riktad jordbearbetning med konkurrens från växande fånggrödor på olika sätt. Det är exempel på projekt som tar ett samlat grepp för att minimera olika typer av negativ miljöpåverkan.

Mina forskarkollegor

På SLU:

• Gunnar Torstensson
• Maria Stenberg
• Barbro Ulén
• Jian Liu
• Björn Ringselle

På JTI:

• Eva Salomon

Samverkan

För mig har alltid samverkan varit drivkraften för forskningen. När det gäller miljöåtgärder inom jordbruket är samverkan en grundförutsättning för att ta fram kunskap som kan komma till användning och verkligen ge resultat. Myndigheter och rådgivarorganisationen är viktiga samverkanspartners. Greppa näringen är en självklar kanal för att föra ut forskningsresultat och för att omsätta dem till användbara verktyg. Jag deltar ofta som föreläsare på kurser och seminarier och ägnar mig gärna åt populärvetenskaligt skrivande om åtgärder och om jordbrukets roll i arbetet mot övergödningsproblemen. Genom uppdrag inom bland annat KSLA och SLU Fältforsk arbetar jag aktivt med att sammanföra forskare och näringsaktiva för att skapa kontaktytor för samarbeten.

Undervisning

Studenterna är viktiga länkar för kontakter mellan SLU och övriga samhället. Jag undervisar både på grundkurser och ämnesinriktade kurser, samt handleder examensarbeten. På grundkursnivå handlar det ofta om att väcka ett intresse hos studenterna för ämnesområdet. På avancerad nivå är ett viktigt inslag att ge studenterna verktyg som används för riskbedömning och åtgärdsplaner för på gårdar.

De kurser jag främst undervisar i är:

• Marken i odlingen (15 hp) inom Agronomprogrammet (kursledare)
• Vattenvård för minskad eutrofiering (10 hp) inom mastersprogrammet Soil and Water Management
• Lantbrukets växtproduktion (5 hp) inom Agronomprogrammet

Andra professionella aktiviteter

Sekreterare i Kungliga skogs- och lantbruksakademiens Vattenkommitté. Vi är ett forum som varje år ordnar flera seminarier eller konferenser relaterade till vattenfrågor.

Ansvarig för ämnesgruppen Vatten inom SLU fältforsk. Ämnesgrupperna arbetar med kunskapsspridning och formulering av forskningsbehov inom fältforskning.

Styrelseledamot i NJF:s svenska avdelning samt ledamot i sektionen Environment som årligen ordnar flera seminarier eller workshops i samarbete mellan de nordiska länderna.

Läs mer

Institutionen för mark och miljö http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl-fakulteten/om-fakulteten/institutioner/institutionen-mark-och-miljo/

Samverkan vid SLU http://www.slu.se/samverkan

SLU:s långliggande försök http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl-fakulteten/om-fakulteten/ovriga-enheter/langliggande-forsok/

Uppsala Vattencentrum http://www.uvc.uu.se/?epslanguage=sv

Nordiska jordbruksforskares förening, NJF http://www.njf.nu/site/redirect.asp?p=1000

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien http://www.ksla.se/om-ksla/hur-arbetar-vi/kommitteer/vattenfragor/

Rapportserien Ekohydrologi vid enheten för Biogeofysik och Vattenvård http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl-fakulteten/om-fakulteten/institutioner/institutionen-mark-och-miljo/publikationer/ekohydrologi/

Rådgivningsverktyget Stank in Mind http://www.sjv.se/amnesomraden/odling/vaxtnaring/stankinmind/omstankinmind.4.6beab0f111fb74e78a78000102.html

Publikationer i urval

Ulén, B., Aronsson, H., Bechmann, M., Krogstad, T., Øygarden, L. & Stenberg, M. 2010. Soil tillage measures to control phosphorus loss and potential side-effects: a Scandinavian review. Soil Use and management 26, 94-107.

Aronsson, H., Stenberg, M. & Ulén, B. 2011. Leaching of N, P and glyphosate from two soils after herbicide treatment and incorporation of a ryegrass catch crop. Soil Use and management 27, 54-68.

Neumann , A., Torstensson, G. and Aronsson, H. 2011. Losses of nitrogen and phosphorus via the drainage system from organic crop rotations with and without livestock on a clay soil in south-west Sweden. Organic Agriculture 1, 217-229.

Liu, J., Aronsson, H., Blombäck, K. Persson, K. and Bergström, L. 2012. Long-term measurements and model simulations of phosphorus leaching from a manured sandy soil. Journal of soil and water conservation 67(2), 101-110

Neumann, A., Torstensson, G. and Aronsson, H. 2012. Nitrogen and phosphorus leaching losses from potatoes with different harvest times and following crops. Field Crops Research 133, 130-138.