Klas Rosén
Docent
Forskare PhD, Agr
Föreståndare för MEÖL
Ordförande i föreningen SFREK
Forskningsområden
Mitt ämnesområde är radioekologi och beredskap inom jordbruket-och skogensradioekologi. Min grund examen är agronom inom mark och växtodling.
Radioekoekologi
Radioekologisk verksamhet omfattar kunskap om radioaktiva nukliders nedfall och transport inom olika ekosystem och näringskedjor samt effekter av joniserande och icke-joniserande strålning. Radioekologi indelas ofta i terrestrisk radioekologi och akvatisk/marin radioekologi. I den terrestra radioekologin ingår sin tur i jordbrukets och skogens radioekologi. Ämnet radioekologi är tvärvetenskapligt och har både grundläggande och tillämpad forskning.
En viktig uppgift för den grundläggande radioekologin är att beräkna stråldosen till människa samt föreslå motåtgärder för att minska dosen. I händelse av en kärnenergiolycka, "dirty bomb" eller atombombsprängning behövs en beredskap för att hantera de problem och frågeställningar som uppkommer.
För att hålla en god beredskap är forskning inom radioekologi nödvändig och bra beredskapshållande åtgärd. Inom jordbrukets radioekologi är SLU unikt, genom att vara det enda stället i landet där kunskap om jordbruksproduktion, radioekologi och beredskap finns samlat.
Nedfall av radioaktiva ämnen är en av de händelser som Sveriges regering och riksdag anser att det bör finnas en mycket god beredskap för.
Tjernobylolyckan 1986 visade att det är särskilt viktigt att det finns en god beredskap inom jordbruket, rennäringen och livsmedelsproduktionen. Beredskapen syftar till att begränsa de hälsofarliga konsekvenserna för konsumenterna samt ekonomiska och andra konsekvenser för näringen.
Jordbrukets radioekologi och skogens radioekologi på SLU, mark och miljö studerar effekter och motåtgärder i jordbruket och skogens ekosystem i händelse av en kärnolycka som påverkar Sverige. Tyngdpunkten har legat på omfördelning av cesium och strontium från mark till växt under olika omständigheter, såsom jordtyp, gröda, och näringstillgång.
Stor ansträngning har lagts på att studera effekten av kaliumgödsling på upptaget av cesium i grödor, både i kärlförsök och i fältexperiment. Migration i mark studeras, samt hur den potentiella tillgängligheten av radionuklider varierar med tid och mellan jordar.