Forskningsintressen 

Det övergripande målet med min forskning är att utvärdera effekterna av naturhänsyn i det svenska skogsbruket på markvegetation.
Naturhänsyn (på engelska ”tree retention”) är en åtgärd inom skogsbruket som går ut på att lämna kvar döda och levande strukturer efter avverkning. Denna metod har ökat mycket de senaste 20 åren och idag används den vid skogsbruk på flera kontinenter.
Man tror att naturhänsyn vid avverkning kan ha ett antal positiva effekter på skogslevande arter som missgynnas av skogsavverkning. En förmodad sådan effekt är den ökande mångfalden av strukturer i brukade bestånd, en annan är att skogslevande arter ”livbåtas” under den svåra hyggesfasen. Man tror även att sparade ytor kan fungera som språngbrädor för skogslevande arter ut i det brukade skogslandskapet (Franklin, J. 1997).

Ett par av de frågor jag vill försöka besvara är:
• Hur förändras markvegetationen i sparade trädgrupper över tid?
• Är sparade trädgrupper viktiga spridningskällor för skogslevande arter?
• Vilka effekter har naturhänsyn och hyggesbränning på vegetationens succession efter avverkning?
• Hur påverkas överlevnad och bärproduktion för blåbär och lingon av olika brukningsmetoder?

Jag har ett brett intresse inom ekologi men några forskningsområden som speciellt intresserar mig är: mossors ekologi, brandekologi, pollination och landskapsekologi i boreal skog.

Mina handledare är: Joachim Strengbom (huvudhandledare), Lena Gustafsson och Erik Öckinger.
Projektet är en del av den FORMAS-finansierade forskningsplattformen "Smart hänsyn".

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

Hylander K, Johnson S. 2010 In situ survival of forest bryophytes in small-scale refugia after an intense forest fire. Journal of Vegetation Science vol 21,1099–1109.

Rapporter och populärvetenskapliga publikationer

Johnson, S. 2011.  Litteratursammanställning av forskning om generell hänsyn år 2010.

Ericsson S & Johnson S. 2010. Arthandbok Fältskiktsarter för NILS och THUF, 2:a upplagan.

Johnson, S. 2006. Backvickern i Tyresta - en bortglömd brandväxt? Daphne 17(2):8-10.