Forskningsintressen

Barkborrar, främmande insektsarter som etablerar sig i landet (invasiva arter) och bevarandet av den biologiska mångfalden i brukade boreala skogar utgör mina huvudsakliga forskningsområden. När det gäller barkborrar är min forskning framförallt inriktad på granbarkborre (Ips typographus) som är en av de ekonomiskt mest betydelsefulla skogsskadegörarna i Europa. Under utbrott dödar den stora volymer av granskog. Min forskning innefattar både grundvetenskapliga och tillämpade frågeställningar. Exempel på mer grundvetenskapliga frågeställningar är vilka faktorer som är viktiga för artens populationsdynamik och hur populationsdynamiken kan tänkas ändras med ett förändrat klimat. Exempel på mer tillämpade aspekter är framtagandet av modeller som beskriver risken för skador i olika typer av bestånd. 

Främmande insektsarter som etablerar sig i Sverige utgör ett ökande hot mot våra skogar. Det är därför viktigt att utveckla system för tidig upptäckt av sådana arter och metoder för att utrota dem eller begränsa deras skadeverkningar. Min forskning är främst inriktad på tallvedsnematoden, en art som upptäcktes i Portugal 1999 och som där dödat tallskog i stor omfattning. Tallvedsnematoden är helt beroende av tallbockar (skalbaggar tillhörande familjen långhorningar) för sin spridning till nya träd.

När det gäller bevarandet av den biologiska mångfalden är min forskning inriktad på att utvärdera och förbättra de åtgärder som används redan idag. Exempel på sådana åtgärder är avsättning av olika typer av formellt och frivilligt skyddade skogsområden, samt lämnade och skapande av död ved vid gallringar och slutavverkningar.  Nedan följer korta beskrivningar av mina forskningsprojekt. Mer utförliga beskrivningar finns på den engelska sidan.

Jag är huvudhandledare för doktoranden Simon Kärvemo (granbarkborre) och biträdande handledare för doktoranderna Ylva Strid (svampar och insekter), Cornelia Roberge (strategier för sampling av skogsskadegörare) och Diana Rubene (bevarande av insektsdiversitet i boreala brukade skogar).

Pågående forskningsprojekt

Mer detaljerade beskrivningar av projekten finns på den engelska sidan.

Kollaps av granbarkborreutbrott – timing och orsaker

I projektet studerar vi vilka faktorer som ligger bakom att utbrott av granbarkborre oftast upphör efter några år. Under utbrottet som startade efter stormen Gudrun har vi följt granbarkborrens förökningsframgång, och hur många träd de dödat, i ett antal bestånd i södra Sverige. Faktorer som studeras är inomartskonkurrens, konkurrens med andra arter, naturliga fiender och tillgång på lämpliga värdträd.  Dessutom utnyttjas data från tidigare utbrott och resultat från en långtidsövervakning av granbarkborre med feromonfällor. Förståelse av mekanismerna bakom att utbrott upphör är viktig för att kunna göra prediktioner om hur mycket skog som kommer att dödas under utbrott och för att kunna bedöma hur klimatförändringen kommer att påverka risken för utbrott.

Hur påverkar klimatförändringen risken för utbrott av granbarkborre

Klimatförändringen kommer att både direkt och indirekt påverka risken för skador orsakade av granbarkborre i framtiden. Direkt genom att det kommer bli vanligare med två generationer per år och indirekt genom att mängden stormfällda granar kan komma att öka (som ett resultat av minskad tjäle och blötare marker) och att sommartorka kan sänka granarnas motståndskraft i vissa delar av landet. Även ändringar i skogsskötselmetoder kan ha stor betydelse. I projektet använder vi två angreppssätt för att belysa risken för skador i framtiden: dels ekosystemmodellering och dels en historisk analys av granbarkborreutbrott längs en klimatisk gradient i Europa (från Skandinavien till Italien).

Risk för skador orsakade av granbarkborre i olika typer av bestånd

Syftet med projektet är att utveckla modeller som beskriver risken för att stormfällda träd, och stående levande träd, skall angripas av granbarkborre i olika typer av bestånd. Sådana modeller kan användas för att prioritera vilka stormluckor som skall upparbetas först efter stora stormfällningar och för att bedöma hur stor risken är för skador på levande skog om man lämnar kvar stormfällda träd i skyddade områden. Efter stormen Gudrun, har antal angripna vindfällen och stående levande träd följts varje år i stormdrabbade bestånd. Dessutom utnyttjar vi helikopterinventeringar av grupper av träd dödade av granbarkborre.

Antal generationer och övervintringsbeteende för granbarkborre längs en klimatisk gradient

Projektets mål är att ta fram modeller som kan förutsäga när den nya generationen av barkborrar lämnar träden, hur stor andel av individerna av den nya generationen som reproducerar sig samma år under gynnsamma förhållanden och övervintringsbeteendet (dvs. om de övervintrar under barken på trädet de utvecklats i eller i marken).  Modellerna kommer att inbegripa både temperatur (som påverkar utvecklingshastigheten) och daglängd (som styr om den nya generationen går till övervintring eller reproducerar sig samma sommar). Studien innefattar fyra olika populationer längs en klimatisk gradient från södra till norra Sverige.  Populationerna studeras dels i klimatkammare under olika daglängdsregimer och i fält med utkrypningsfällor på angripna träd. Resultaten är viktiga för att skogsbruket skall kunna veta när angripna träd måste plockas ut för att den nya generationen barkborrar skall kunna oskadliggöras.    

Kontroll av invasiva arter – tallvedsnematoden som en case study

Tallvedsnematoden (Bursaphelenchus xylophilus) är en viktig skadegörare i Asien och sedan 1999 också i Portugal där den dödat stora volymer av tallskog. Tallvedsnematoden utnyttjar tallbockar som vektorer för att sprida sig till nya träd. Risken för att tallvedsnematoden också skall spridas till Sverige och andra Europeiska länder anses vara stor. Det är därför viktigt att utveckla metoder för att begränsa skadeverkningarna. Detta kan bara uppnås genom kontroll av tallbockarna som sprider nematoden. Projektets mål är att: (1) klarlägga vilken spridningsförmåga tallbockarna har, (2) testa om det är praktiskt möjligt att reducera antalet tallbockar på landskapsnivå och (3) utveckla en provtagningsmetod för att kunna säga om ett område är fritt eller inte från nematoden. Resultaten kommer direkt att implementeras i den handlingsplan riktad mot tallvedsnematoden som Jordbruksverket för närvarande håller på att utveckla. 

Bevarande av diversiteten av vedlevande insekter i brukade boreala skogar

Den s.k. svenska modellen bygger på att skyddade områden kompletteras med åtgärder i den brukade skogen. I ett antal studier har vi utvärderat vilken nytta dessa åtgärder egentligen gör för bevarandet av mångfalden av vedlevande insekter och hur kostnadseffektiva åtgärderna är. Jag är också intresserad av studera avvägningar mellan åtgärder för att minska risken för skador orsakade av granbarkborre och åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden.

Publikationer

Urval av nyligen publicerade arbeten

Djupberg, L.B., Weslien, J.,  Hoopen, J ten & Schroeder, L.M.  2012. Restoration of habitats for a threatened saproxylic beetle in a boreal landscape by retaining dead wood on clear-cuts. Biological Conservation, 155: 44-49.

Weslien, J., Djupberg, L.B., Schroeder, L.M. & Widenfalk, O. 2011. Long-term priority effects among insectsd and fungi colonizing decaying wood. Journal of Animal Ecology, 80: 1155-1162.

Jönsson, A.M., Hardinger, S., Krokene, P., Lange, H., Lindelöw, Å., Økland, B., Ravn, H.P. & Schroeder, L.M. 2011. Modelling the potential impact of global warming on Ips typographus voltinism and reproductive diapauses. Climatic Change, 109: 695-718.

Schroeder, L.M. & Sahlin, E. & Paltto, H. 2011. Retention of aspen (Populus tremulae) at final cuttings – the effect of dead wood characteristics on saproxylic beetles. Forest Ecology and Management, 262: 853-862.

Komonen, A., Schroeder, L.M. & Weslien, J. 2011. Ips typographus population development after a severe storm in a nature reserve in southern Sweden. Journal of Applied Entomology, 135: 132-141.

Sahlin, E. & Schroeder, L.M. 2010. Importance of habitat patch size for occupancy and density of aspen-associated saproxylic beetles. Biodiversity and Conservation, 19: 1325-1339.

Schroeder, L.M. 2010. Colonisation of storm gaps by the spruce bark beetle – influence of gap and landscape characteristics. Agricultural and Forest Entomology, 12: 29-39.

Schroeder, L.M. 2007. Escape in space from enemies: a comparison between stands with and without enhanced densities of the spruce bark beetle. Agricultural and Forest Entomology, 9: 85-91.

McGeoch, M.A., Schroeder, L.M., Ekbom, B. & Larsson, S. 2007. Saproxylic beetle diversity in a managed boreal forest: importance of stand characteristics and forestry conservation measures. Diversity and Distributions, 13: 418-429.

Schroeder,L.M., Ranius, T., Ekbom, B. & Larsson, S. 2007. Spatial occurrence of a habitat-tracking saproxylic beetle inhabiting a managed forest landscape. Ecological Applications, 17: 900-909.

Rapport

Schroeder M., Lindelöw Å. & Wulf S. 2012. Nya angrepp av granbarkborre hotar. SkogsEko 27 (1): 42-43.

Schroeder, M. 2012. Undersökning av barkborredödade träd i Västernorrlands län våren 2012. Arbetsrapport. SLU, Inst för ekologi. 13 sid. [PDF]

Schroeder, M. 2011. Undersökning av barkborredödade träd i i Västernorrlands och Jämtlands län våren 2011. Arbetsrapport. SLU, Inst för ekologi. 13 sid. [PDF]

Länkar

Publikationslista

CV