Bioenergigårdar var ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Västerbotten (projektägare), gröna näringar, energibolag, och SLU. FoU–delen av Bioenergigårdar utfördes av Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap Slutrapport 1 Odling av rörflen och Enheten för biomassateknologi och kemi Slutrapport 2 Skörd och förädling av rörflen. Projektledare var Cecilia Palmborg och FoU-delen finansierades till största delen av Kempestiftelserna men också av Fakulteten för Naturresurser och lantbruk och EU- mål 2 medel. Sortförsöken genomfördes i samarbete med Lantmännen SW-seed
Aktivitetsområden
1. Sortprovning av rörflen
Några befintliga sortförsök i Umeå har utvärderats inom projektet och slutrapporterats inom projektet. Resultaten finns i rapporten: Rörflen - sortframställning och utsädesproduktion.
I försök, i Umeå och Skellefteå, har den befintliga marknadssorten Venture producerat mer än sorterna Palaton och Bamse. Chieftain har däremot visat olika resultat i olika försök. I det nya sortmaterial som tagits fram av Svalöv Weibull finns linjer som har potential att bli minst lika bra som befintliga sorter. Delrapport 5 Sortprovning av rörflen Projektet sker i samarbete med Glommers miljöenergi AB
Sortförsöket i Skellefteå : Rörflenssorten Chieftain. Foto: Malin Barrlund
2. Produktion av åkerbränsle
Gödsel är en av de största kostnaderna vid rörfensodling. Rörflensaska är ett gödselmedel som till viss del kan ersätta handelsgödsel och på så sätt få ned kostnaderna för odlingen. Vi har tagit prover och utvärderat ett befintligt askgödselförsök i Umeå. Delrapport 6 Askgödsling av rörflen.
I ett samodlingsförsök i Umeå undersöker vi effekten av att ersätta en del av handelsgödslet med rörflensaska och symbiotisk kvävefixering från baljväxter. Motsvarande försök finns också i Jämtland och Sörmland inom projektet Rörflen, samodling med baljväxter till vårskörd och effekt av gödsling med rörflensaska eller rötslam. Resultaten från 2008 och 2009 finns redovisade i rapporten Optimering av odlingsåtgärder i rörflen för ökad lönsamhet.
Resultaten från Röbäcksdalen visar att rödklövern och Alsikeklövern konkurrerade alltför starkt med rörflenen så att det växte sämre i de rutorna. I försöket i Jämtland däremot fungerade samodlingen som det var tänkt och där rörflenen samodlades med baljväxter kunde kvävegödslingen halveras utan att skörden minskade. Resultaten finns sammanställda i Delrapport 17 Samodlingsförsök med rörflen, baljväxter och korn. 
Samodlingsförsöket i Umeå i 3:e juni 2010. Till vänster Rörflen tillsammans med Alsikeklöver, till höger bara rörflen. Foto: Cecilia Palmborg
Vi har även efter dialog med "Rörflen vid kusten" undersökt vattenhalterna i rörflen på senhösten för att se om det kan finnas en möjlighet att skörda rörflen då. Resultaten finns sammanställda i Delrapport 10 Vattenhalter på hösten.
Ett problem som varit vanligt vissa år på Röbäcksdalen är att rörflenen har bildat få stråbärande ax och därför fått en låg produktion vid vårskörd. Vi påbörjade våren 2010 en pilotstudie av hur näringstillförseln, respektive avklippning av skotten på våren påverkar skottutveckling och skottbildning. Resultaten finns sammanställda i Delrapport 12 Körning i rörflensvall påverkar skottbildning och avkastning. Anne-Maj Gustavsson leder denna del av projektet.
I samarbete med "Rörflen vid kusten" har vi också gjort ett försök med olika utsädesmängder vid sådd av rörflensvall som visar att utsädesmängden kan minskas till 5-10 kg per ha utan att skörden minskar. Resultaten finns i Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd. Lagringsförsök med rörflen har också gjorts på laboratoriet för att finna metoder att minska nedbrytningen av rörflen under lagring. Resultaten finns i Delrapport 16 Additiv till biomassa.
3. Åkerbränsle miljöaspekter
Detta delprojekt fokuserar på klimatpåverkan, koldioxidbalans, av rörflensodling. Rörflen bildar med åren ett mycket omfattande system av jordstammar och producerar också mycket rötter varje år. Dessa innehåller mycket kol. Vi studerar hur rötter, jordstammar och skörderester bryts ned och hur detta samverkar med kvävegödsling i ett laboratorieförsök. Dessutom har vi gjort ett försök med förnapåsar i ett före detta rörflensfält. Detta finns redovisat i Delrapport 9 Nedbrytning av rörflensförna.
Provtagning av jorden ned till 1 m djup på flera fält i Västerbotten och i Glommersträsk har gjorts för att undersöka om rörflensodling innebär en större upplagring av kol i jordstammar, rötter och i mark än mer kortvariga vallar. Resultaten hittills finns sammanställda i Delrapport 13 Uppbyggnad av kol i underjordisk biomassa av rörflen .
Torvjord består till upp mot hälften av kol. När igenvuxna myrmarker dikas och odlas upp igen finns det farhågor att koldioxidavgången från dem ska öka jämfört med om de fått växa igen helt. I samarbete med "Rörflen i skogslandet" har koldioxidmätningar utförts på en nyrestaurerad myrodling i Malå.
Koldioxidavgivningen vid mätningarna hösten 2010 var större från den orörda tegen som inte restaurerats än från rörflensfältet. Detta beror troligen på att vegetationen på den orörda tegen hade mer rötter, och rötter avger mycket koldioxid. Om det var någon skillnad på koldioxid som kommer från torven går inte att avgöra med de data vi har nu.
Vi har även undersökt effekten av att höja grundvattennivån under växtsäsongen. Både sommaren 2010 och 2011 var regniga och vi kunde inte påvisa några effekter vare sig på rörflenens tillväxt eller på koldioxidavgivningen av den höjda grundvattennivån. Resultaten finns i Delrapport 11 Koldioxid från rörflen på torvmark och igenvuxen åkermark.
Reglerbar täckdikning: Täckdikesrören på varannan ruta vrids upp för att höja grundvattennivån under växtsäsongen och eventuellt hejda torvnedbrytningen. Foto: Cecilia Palmborg
4. Skörde och transportsystem
Skörde- och transportkostnaderna är ofta den största kostnadsposten i rörflenskalkylen. Kapaciteten och kostnaden för olika system och maskinkedjor har undersökts både för höstskörd och för vårskörd. Tidigare resultat har redovisats inom ett Värmeforskprojekt : Teknikutveckling för ökad etablering och nyttjande av rörflen - Demonstrationsförsök i fullskala
Resultat finns även i Delrapport 2 Skördeteknik och transport. Ett lovande system för kortare transporter vid löshantering av rörflen är självgående fälthack med containerhantering: Delrapport 4 Skörde och transportsystem. Försök har också gjorts med pressning av rörflen till HD-balar med hackning av rörflenen med maximalt antal knivar.
Ett nytt system för att samla ihop storbalar på fält har studerats vilket rapporteras i Delrapport 7 Transport och hantering av fyrkantspressad, storbalad rörflen
Pressning av rörflenssorten Bamse med HD-balpress. Traktorchaufför Andreas Martinsson. Foto: Rikard Stjärnbäck
5. Bränsleförädling och förbränning
För att förbättra transportekonomin och möjliggöra förbränning i mindre pannor av rörflen kan man göra briketter av stråbränslet. Förbränningsförsök har gjorts med briketter av blandningar av rörflen med olika askegenskaper och torv : Delrapport 1 Småskalig förbränning av briketter.
I samarbete med "Rörflen i skogslandet " har brikettförbränning i en undermatad CATfire-panna undersökts med gott resultat. Delrapport 3 Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna. Även en mindre Cat-fire panna har utvärderats i ett hyreshus i Glommersträsk. Delrapport 15. Förbränning i 60 kW Cat-fire panna.
Själva briketteringsprocessen har och så studerats och finns rapporterad i Delrapport 8 Brikettering av rörflen med kolvpress. En flyttbar skruvpressanläggning har utvärderats i Delrapport 14. Brikettering med skruvpress
Intressanta resultat finns också i två rapporter från värmeforsk: Minskade askrelaterade driftsproblem genom inblandning av torv i åkerbränslen och Teknikutveckling för ökad etablering och nyttjande av rörflen – Demonstrationsförsök i fullskala 
Briketter av rörflen. Foto: Enheten för Biomassateknologi och kemi