Belastningen av närsalter och organiskt material sedan slutet av 1960-talet
Närsaltsbelastningen på havet via de svenska vattendragen har totalt sett under det 40-tal år som övervakningen har funnits inte minskat, utan ligger i stort sett på ungefär samma nivåer som tidigare eller har i vissa fall till och med ökat något. Detta till trots att stora insatser har gjorts för att framförallt minska på fosforbelastningen, men på senare år även på kvävebelastningen. Avsaknaden av tydliga effekter på närsaltsbelastningen av de olika åtgärder som har satts in för att minska belastningen på både inlandsvatten och havet har flera olika orsaker:
En viktig förklaring är att vattenavrinningen har varit högre under senare år som en följd av ökad nederbörd. Detta ökade vattenflöde tar till viss del ut haltminskningen av fosfor i våra vattendrag och har gjort att transporten av kväve och organiskt material istället har ökat. Tröghet i både mark och vatten gör att det tar tid, i vissa fall mycket lång tid uppåt decennier, innan effekterna av insatta åtgärder kan skönjas fullt ut. Detta gör bland annat att vi ännu inte kan se några påtaliga effekter av utbyggnaden av kväverening vid avloppsreningsverk i inlandet.
Det är dock viktigt att komma ihåg att närsaltsbelastningen och situationen i såväl våra inlandsvatten som havet sannolikt skulle vara värre om vi inte hade vidtagit redan insatta åtgärder.