Totalt organiskt kol, TOC

Den sedan lång tid vanligaste metoden (och som vi använder) går ut på att provet leds över en het katalysator, varvid kolet förbränns till CO₂ som sedan kvantifieras. Först avlägsnas oorganiskt kol genom att surgöra provet och sedan driva bort den bildade kolsyran med CO₂-fri gas. Det sista steget kan ä'ven avdriva en del flyktiga organiska kolformer, men dessa utgör en oftast försumbar andel av TOC i ytvatten.

Se information om TOC på Wikipedia

Kända problem i databaserna

Nuvarande mätmetod

2007-01 –
Metod: Svensk Standard SS-EN 1484 utg. 1.

Instrument: Shimadzu TOC‑VCPH med TNM‑1 modul och automatisk prov­växlare ASI‑V. Okonserverade vatten­prov.  Förbehandlas med HCl + avdrivning av CO₂. Provet förbränns därefter, och bildad CO₂ mäts med en NDIR-detektor.
Anm 1: Körs på tre identiska instrument­upp­sättn­ingar.
Anm. 2: Sedan 2010-03 används provväxlare med inbyggd omrörning.
 

Tidigare mätmetoder

2004-01 – 2006-12

Metod: Svensk Standard SS-EN 1484 utg. 1.

Instrument: Shimadzu TOC 5050 med provinjektor ASI-502. Okonserverade vattenprov. Förbehandlas med HCl och mäts med en NDIR-detektor.

1999-01 – 2003-12

Metod: Svensk Standard SS 02 81 99. 

Instrument: Shimadzu TOC 5050 med provinjektor ASI-502. Okonserverade vattenprov. Förbehandlas med HCl.

1987-01 – 1998-12

Metod: Svensk Standard SS 02 81 99. 

Instrument: Shimadzu TOC 500 med provinjektor ASI-502.

Anm: Vattenproven konserverades med HgCl₂ tom 1996. Under 1997–1998 konserverades vattenproven med H₂SO₄.