Precisionsodling och pedometri

Målsättningen med forskningen  är att öka möjligheterna att göra rätt i växtproduktionen, d.v.s. att precisionen i produktionen skall bli hög. Dels för att kunna tillvarata tillgängliga resurser på bästa sätt för önskat resultat utan oönskade bieffekter som läckage eller annan miljöstörning, dels för att kunna miljödeklarera produktionen och tillmötesgå krav på spårbarhet. Odlingsförutsättningarna ändras ofta över mycket korta avstånd. Vad som är rätt varierar därför inom fält. Kännedom om markens beskaffenhet och egenskaper på varje enskild plats är således en förutsättning, liksom metoder att utifrån denna variation identifiera begränsande faktorer och riskområden. Den nära koppling till praktiken och förväntningarna på att aktivt kunna medverka till att det görs välanpassade åtgärder i praktiska odlingssystem ställer stora krav på att djupa kunskaper om interaktioner i marken kan kombineras med insikter om de praktiska förhållandena. Inom ämnet precisionsodling studeras rumsliga variationer, i mark och gröda i jordbruket. Data från fjärranalys, mark- och grödsensorer och klassisk markkartering kombinerat med positioneringssystem (GPS) och beräkningsmetoder är utgångspunkterna. Försök och observationer i fält är viktiga redskap i forskningen.

Pågående forskningsprojekt följer tre huvudspår:

• Digital markkartering och pedometri behandlar produktion, bearbetning och presentation av spatiala markdata. Särskilt fokus ligger på att via matematiska och statistiska metoder översätta sensordata till verkliga markdata, beskriva markens variation och slutligen skapa beslutsunderlag för variabla insatser i jordbruket. Sensorer som används mäter huvudsakligen gammastrålning, elektrisk konduktivitet och nära infraröd reflektans. Dessutom ingår fjärranalys i flera projekt.
• Förbättrat växtnäringsutnyttjande och minskade växtnäringsförluster, främst med avseende på kväve och fosfor, genom anpassning av insatserna till grödans behov och markens egenskaper. Fokus här ligger på markens kvävelevererande förmåga, efterverkan av olika förfrukter samt gödseleffekt hos olika organiska gödselmedel. Växtnäringsförluster studeras i relation till markens egenskaper, gröda och odlings/bearbetningsstrategi. Fokus ligger både på gasformiga kväveförluster och läckage av kväve och fosfor. Forskningen är inriktad på att kvantifiera förluster samt på att beskriva reglerande faktorer och mekanismer som kan användas för åtgärder och för att identifiera riskområden.
• Biologisk markkartering handlar om att identifiera och kvantifiera markbiologiska faktorer som hämmar grödans tillväxt. Huvudsakligen utvecklas molekylärbiologiska strategier med inriktning mot markbundna patogener. Under 2009 startade ett stort s.k. TEMA-projekt inom detta område där forskare i vår forskargrupp har huvudansvaret. Projektet omsätter ca 6 mkr per år i minst tre år där N-fakulteten och externa intressenter finansierar hälften var.

Dessutom bedriver gruppen på olika sätt utbildnings- och informationsverksamhet. Forskargruppen arbetar aktivt med information och utbildning av i första hand studenter, lantbrukare och rådgivare, samt ansvarar för delar av studentkurser inom områdena växtnäring och växtodling på SLU. Utbildning av lantbrukare görs exempelvis genom deltagande i fältvandringar, mässor och samarbetet inom POS. Forskargruppens engagemang inom POS utgör också basen i informationen av rådgivare. I forskargruppen finns också ett samarbete med Institutionen för Stad och land, SLU, i form av projekt med inriktning på hur grundskolan hanterar frågor kring lantbruk och livsmedelsproduktion samt möjligheter med utomhuspedagogik på lantbruk.