Erik Rönnbergs Fond

Dämning av diken och veteranisering av stående träd för ökad artmångfald 

I en flerskiktad barrblandskog med viss lövinblandning (avdelning 17 & 18) finns två avsnitt där grundvattnet går nära markytan. Ett äldre dikessystem har med tiden mist förmåga att avvattna området. Beståndstrukturen, dålig bärighet och lövträdsförekomsten gör att dessa partier valts ut för naturvårdande skötselåtgärder.

Läs mer om projektet här: Fagerdal-våtmark.pdf

Projektet har fått stöd från Europeiska fonden för landsbygdsutveckling.

Naturvårdsbränning 2020

Tändning (Youtube)

Intervju (Youtube)

Fagerdal 2015/2016

Fastighetsreglering

Jordbruksmarken med tillhörande byggnader på Skifte 1 har styckats av och sålts för att ingå i en angränsande fastighet vars ägare planerar att utveckla kulturhistoriska värden inklusive slåtter och djurhållning i Fagerdal.

Samlingsplats

Centralt på skifte 1 i södra hörnet av avdelning 20 (se karta) finns en lämplig plats för besöksgrupper att samlas. Där skapas en glänta som avgränsas i norr av högre skog (avdelning 14) och i övriga riktningar av en gles trädridå längs vägbanken. Terrängen erbjuder en naturlig gradäng vänd mot nordväst där 20-25 personer kan sitta vända mot gläntans centrum. Trädskiktet glesas ut och hålls så pass öppet att marken lättare torkar upp och fältskiktet gynnas. Gläntan kompletteras med enkla bänkar och eventuellt en eldstad samt hållare för planscher. I nära anslutning till gläntan finns lämningar av en kolbotten. Historiskt har skogarna kring Fagerdal levererat stora mängder ved och träkol.

I Fagerdal har förmodligen den relativt tidiga tillgången till järnväg lett till bättre avsättning för kastved och träkol än i andra delar av Norrlands inland. Inlandsbanans hela sträckning Gällivare-Kristinehamn stod klar 1937 men redan 1912 öppnades Norra inlandsbanans första etapp (Östersund-Ulriksfors med stickspår till Strömsund och Sikås). Till Ulriksfors station kördes träkol med häst och i Gisselås fanns en omlastningsstation för kastved (S. Dahlin, muntl). Enligt Stjernström (2011) växte under 1940-talet Jämtlands skogsägareförening till landets största leverantör av träkol och vedproduktionen fortsatte till 1948. Åren 1916-1947 fanns i Ulriksfors även en sulfitmassafabrik som kunde ta emot det granvirke som var för klent för sågverken.
(Stjernström A. 2011. Skogen – guldet från Norden. Jengel Förlag AB, Östersund)

Föryngringsproblem på avdelning 5

Ett 12 hektar stort hygge togs upp 2009. För att visa på alternativ till konventionell skogsföryngring planterades 2012, efter markberedning med högläggare, två fjärdedelar av ytan med gran och två fjärdedelar med sibirisk lärk. Fördelningen av de två trädslagen bestämdes genom lottning. En översiktlig återväxttaxering 2014 visade att framförallt granplantorna etablerats dåligt.

Rikligt med konkurrerande vegetation (främst bredbladiga gräs) och problem med frost under vegetationsperioden har förmodligen del i det undermåliga resultatet. Planteringar på några år äldre hyggen i närområdet har fått kompletteras pga sorkangrepp. En noggrannare återväxttaxering kommer att utföras direkt efter snösmältningen 2016 med syfte att avgränsa avsnitt där det kan vara meningsfullt med hjälpåtgärder. En försvårande omständighet på avdelning 5 är bristen på naturligt föryngrade lövträd. Det är möjligt att de lokala naturliga frökällorna under 1900-talets första hälft utarmats pga intensiv avverkning för träkol och kastved. Det komplicerade föryngringsläget som uppstått på avdelning 5 inbjuder till kartläggning och demonstration av faktorer som hämmar återbeskogningen och till test av alternativa föryngringsmetoder. Vi planerar för att skapa en exkursionspunkt på temat föryngringstrategier och målskogar.

Avverkning och förberedelser för naturvårdande bränning på avdelning 29

Under vintern 2015/16 görs en avverkning som medger bränning under överståndare av tall. Det mesta av granen kommer att avverkas. Syftet är, förutom att tillföra brandmiljöer till fastigheten, att gynna naturlig föryngring av lövträd och tall från frö.

Kantzonerna skall hållas fria från avverkningsrester och underväxt. Likaså avlägsnas alla avverkningsrester och underväxten under de tilltänkta skärmträden.

För övrigt görs avverkningen på konventionellt sätt vid snö och bärighetsförhållanden som minimerar sönderkörning av mossmattan. En bränningsentreprenör kommer att kontrakteras med uppgift att genomföra bränning vid lämpligt tillfälle under 2015-2016. Efter att bränningsresultatet kartlagts installeras fasta provytor för uppföljning av bl.a. vegetationens naturliga succession.

Demonstrationsytor med olika nivåer av exploaterande huggning i 130-årig grandominerad skog inom avdelningarna 7 och 8

Exploaterande dimensionshuggning var vanligt förekommande i norra Sverige fram till mitten av 1900-talet. Den enkla principen var att utan hänsyn till återväxt avverka alla träd som uppnått kommersiellt gångbar diameter (måldiameter). Syftet med demonstrationsytorna som planeras inom avdelningarna 7 och 8 är bl.a. att kunna förevisa vilka effekter detta får för återväxt och beståndsstruktur.

Virkesförrådet inför försöksutläggningen är drygt 300 m3sk/ha. Under 2016 kommer upp till 12 st 25 x 40 m försöksparceller att stakas ut inom dessa båda avdelningar. Samtliga träd (h>1,3 m) på parcellerna mäts in och därefter beräknas de måldiameterar som resulterar i ett kvarvarande virkesförråd på 50, 100, respektive 150 m3sk/ha. Avdelning 7 är helt grandominerad medan avdelning 8 har visst inslag av tall. Om möjligt arrangeras parcellerna så att minst 4 av dem kommer att innehålla frögivande tallar i den kvarlämnade skärmen. Förutom de tre uttagsnivåerna avsätts parceller som lämnas oavverkade (kontrollytor). Likartat uttag eftersträvas i den övriga skogen som omger respektive parcell. Preliminärt avser vi att genomföra avverkningen under vintern 2016/2017. Efter avverkningen kontrollmäts och märks alla stammar (h>1,3 m) inom parcellerna. Det planerade demonstrationsförsöket kommer att lämpa sig bl.a. för studier av hur träd, trädplantor och övrig vegetation reagerar på exploaterande huggningar.

Ett bestånd tänkbart för blädningsbruk; Avdelning 1 Skifte 2

Ett välvuxet granbestånd med jämförelsevis stor höjdskiktning har sedan tidigare valts ut för skötsel med återkommande blädning. En inventering av utgångsläget för kommande ingrepp är planerad till barmarksperioden 2016.