Forskning

Skogslandskapets Biogeokemi
Vår forskning handlar främst om hur vatten, kol, kväve, metaller och andra ämnen omvandlas ackumuleras och transporteras i det norrländska skogslandskapet. Främst syftar vår forskning till att förstå hur förändringar i klimat och mänsklig påverkan inverkar på skogs- och myrekosystem och vilken effekt detta får bla för vattenkvaliten i Norrländska sjöar och vattendrag. En viktig del av vår forskning är baserad på närheten till en unik fältforskningsinfrastruktur vilken bla inkluderar storskaliga myr- och skogsförsök och intensivbrukad skog.

Skoglig Vegetationsekologi
Det övergripande målet för den vegetationsekologiska forskningen är att förstå hur skogsväxter samspelar med varandra och med andra biotiska och abiotiska (icke-levande) komponenter i skogsekosystemet. Vi vill förstå vilka återkopplingar som finns mellan växter och mikroorganismer, mellan växter och mark och mellan växter och yttre störningar, i synnerhet skogsbrand. Ett viktigt forskningsspår är att klargöra hur skogens undervegetation, i synnerhet mossor, kan påverka viktiga processer som näringsdynamik. Det mesta arbetet görs i den svenska barrskogsregionen, men vi har också forskningsprojekt i Nya Zealands regnskogar, Etiopiens högländer och i nordliga tundraområden.

Skogsproduktion
Produktionsforskningens syfte är att kvantifiera virkesproduktionen under olika naturliga förutsättningar ifråga om trädslag, mark och klimat, men också för olika former av skogsbruk som plantager, naturnära skogsbruk, m.m. Forskningen baseras på långsiktiga fältförsök, engångs-mätningar i olika beståndstyper, och modellering/simulering. Resultaten beskriver virkesproduktionens kvantitet och egenskaper och kan ligga till grund för beslut om hur skogsbruket ska bedrivas. En ökad insikt i beståndsdynamik och träds tillväxt är central för forskningsområdet.

Skogsföryngring
Skogsföryngring är ett av skogsfakultetens prioriterade kompetensområden. Det övergripande målet för forskningen kring skogsträdens föryngring är att bättre förstå de grundläggande mekanismer och processer som leder till god föryngring och tillväxt i naturliga skogsekosystem och i skogar där skogsskötsel bedrivs. Vår forskning fokuserar på att bättre förstå vilket inflytande markvegetationen (bärris, mossor och lavar), olika typer av störningar (naturlig och störning orsakad av människan) samt förekomsten av mykorrhizasvampar har på skogsträdens tidiga etablering och tillväxt. En annan forskningsinriktning rör de komplexa interaktioner och återkopplingar som finns mellan trädplantan och dess biotiska och abiotiska miljö. Det långsiktiga målet med vår forskning är att tillhanda resultat som kan tillämpas i det praktiska skogsbruket och som kan generera en fördjupad kunskap kring ett långsiktigt hållbart nyttjande av våra skogliga resurser.

Tropiskt Skogsbruk
Vår grupps arbete spänner över ett brett fält av tropiska ekosystem, från naturskogar, över planterad skog till agroforestry (träd inom jordbruk). Forskning och utbildning i vår grupp behandlar både djupare förståelse av naturvetenskapliga processer, men även praktisk utveckling av uthållig skötsel för skogsekosystem. Dessa verksamheter inkluderar även kunskap kring miljöeffekter av markanvändning och anpassning till klimatförändringar. Exempel på frågeställningar är; Hur kan regnskog brukas på ett skonsamt och uthålligt sätt? Kan träd förbättra tillgången på vatten i torra områden? Vi samarbetar med universitet och forskningsinstitutioner i syd (tropiska-/utvecklingsländer). Våra studenter och doktorander kommer både från Sverige och från tropiska länder. I det senare fallet ofta som Svenskt bistånd genom stöd till utbildning av lärare och forskare vid universitet och forskningsinstitutioner i u-länder. Finansiärer utanför SLU för vår grupp är Sida, IKEA, Formas (forskningsråd inom miljö och areella näringar) och EU, m.fl.

Ekofysiologi
Vi jobbar med skogsväxters kväveupptag och kväveanvändning. Kvävetillgången i skogen har en stor inverkan på tillväxt och artsammansättning. I skogsmark finns ofta höga koncentrationer av olika organiska kväveföreningar och vi studerar hur och i vilken utsträckning sådana ämnen används som kvävekällor av olika skogsväxter. Vi undersöker också hur tillförsel av organiska och oorganiska kväveföreningar påverkar olika processer i skogen. I det här arbetet används flera olika tekniker, alltifrån molekylärbiologiska metoder där växter med förändrad förmåga att ta upp organiskt kväve till fältmätningar av tillväxt och artsammansättning. I många fall har vi använt olika isotoper för att spåra hur skilda kväveformer absorberas och omsätts av växter.

Skogshistoria
Den skogshistoriska forskningen inriktas mot samspelet mellan människan och skogen i det långa tidsperspektivet. Vi utnyttjar olika metoder för att tolka människans nyttjande av skogen och påverkan på olika skogsekosystem i olika områden (främst norra Sverige och västra Nordamerika) och under olika tidsperioder. Hittills har vi bland annat arbetat skogsindustrins genombrott och dess påverkan på den norrländska skogen, det agrara skogsutnyttjandet och fäbodbruket samt det samiska skogsutnyttjandet.Vi arbetar med olika retrospektiva metoder som dendrokronologi, pollenanalys och analys av historiska källmaterial inklusive kartor.

Skoglig Marklära
Skoglig marklära inbegriper flera subdiscipliner, i vårt fall särskilt interaktioner växt-mark, markkemi och jordmånslära. Vi har intensiv forskning om interaktioner mellan mark, mikrober och växter, med avsikten att utveckla kunskaperna om förutsättningarna för en långsiktigt hållbar skogsproduktion. Ett annat viktigt område är kvicksilvers biogeokemi och hur den påverkas av skogliga aktiviteter och våtmarksrestaurering. Vi använder oss av de modernaste analysmetoderna, bl a röntgenspektroskopi för att utröna metallers binding till markkomponenter. I fält följer vi i mycket stor detalj kvävets och kolets kretslopp med hjälp av stabila isotoper.

Skogsskötsel
Skogsskötselforskningens syfte är att förstå och utvärdera effekter av skogliga åtgärder, som t.ex. föryngring, röjning, gallring, gödsling och slutavverkning på skogens framtida utveckling. Forskningen rör inte bara skötsel av produktionsskogar utan även rekreationsskogar, skog på torvmark, förhållandet mellan rennäring och skogsbruk, svampskadors effekter på skogen, skapande och bevarande av naturvärden, m.m. Den baseras på långsiktiga fältförsök, engångsmätningar, laboratorieförsök och simulering med hjälp av modeller. Inom området ansvarar institutionen för att utveckla kunskap för utformning av skötselåtgärder och system som möjliggör ett hållbart och uthålligt brukande av skogens resurser. Skogsskötselämnet är centralt inom institutionens utbildning, såväl på grundläggande som på avancerad- och forskarnivå.