VIVECA SJÖSTEDT
"Debatten om bioenergi i Sverige och Tyskland”
Skogen berörs av olika politikområden, bland annat energi-, miljö- och jordbrukspolitiken. För att skapa en stabil och hållbar politik för skogen är det viktigt att det finns en samstämmighet inom de olika områdena. Samstämmigheten underlättas av policyintegrering. EU-direktivet från 2009 om att främja användningen av energi från förnyelsebara energikällor (2009/28/EG) kan betraktas både som en möjlighet och ett problem för policyintegrering.
Inom detta forskningsprojekt, som finansieras av Future Forest, kommer aktörers sätt att beskriva bioenergi undersökas, så kallade ”Framing”-teorier kommer att användas. Utgångspunkten är att politiska beslut inte uppstår ur vakuum - utan är resultat av aktörers och diskursers påverkan. Frågan om bioenergi beskrivs olika beroende på vem man frågar. Hur sedan debatten ser ut i nationella medier indikerar vilka aktörer som har fått genomslag för sina idéer.
Detta projekt kommer att kartlägga vilka aktörer och idéer som spelar en betydande roll i debatten om bioenergi i Sverige och i Tyskland samt skapa en större medvetenhet kring hur en bättre policyintegrering kan åstadkommas.
SARA HOLMGREN
“Relationship between Swedish Forest Policy and International Forest Policy Processes”
Det globala naturresursanvändandet är under förändring till följd av bl. a den globala energiomställningen, skogs- och klimatpolitiken, förändrade governance system och markanvändning. REDD+ (Reduced Emissions from Deforestation and forest Degradation, and the enhancement of carbon stocks in developing countries) är en av de mest aktuella skogsrelaterade frågorna på FN:s klimatkonventions dagordning. Huvudsyftet med REDD+ är att skapa ett flernivåsystem (globalt-nationellt-lokalt) för betalning as ekosystem tjänster (PES) som samtidigt reducerar koldioxidutsläppen och ökar kolinlagringen i tropiska skogar i utvecklingsländer.
Svensk skogspolitik är inte längre en företeelse som kan begränsas inom nationsgränserna. I mitt doktorandprojekt använder jag därför REDD+ som ett fall för att studera interaktioner mellan svensk skogspolitik och globala skogspolitiska processer. Det övergripande syftet är att utforska och utöka förståelsen för hur och varför svenska aktörer (privata och statliga), deltar och påverkas av långsiktiga globala trender och politiska arrangemang. Hur REDD+ påverkar och påverkas av bl.a. svenska aktörers positioner, relationer, rättigheter och skyldigheter är projektets empiriska fokus.
Genom en socialkonstruktionistisk ansats definieras skogspolitik som en ständigt pågående process av där aktörer kämpar för makten över ord och mening, och organiserandet av rättigheter och skyldigheter i tid och rum. Jag använder mig av olika kvalitativa metoder såsom diskursanalys, intervjuer med nyckelaktörer och upprepad genomgång av vetenskaplig litteratur och policy dokument.
Global natural resource use is changing due to long term trends such as energy transition, forests and climate politics, changing governance systems, and changing global land systems. REDD+ (Reduced Emissions from Deforestation and forest Degradation, and the enhancement of carbon stocks in developing countries) is one of the most prominent agenda topics within the UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) related to forests. The core notion of REDD+ is to create a multilevel (global-national-local) system of payments for environmental services (PES) that simultaneously aim to reduce carbon emissions and increase forest carbon stocks in tropical developing countries.
Swedish forest governance is no longer restricted to Swedish territory. In this project I use REDD+ as a case for studying interactions between Swedish forest governance and global forest governance processes. The aim is to explore how and why Swedish actors (private and public) take part and are affected by long term global trends along with emerging governance arrangements, of which REDD+ is an example. How REDD+ affects and is affected by e.g. Swedish actors’ positions, relationships, and rights and responsibilities is the empirical focus of this project.
Through a social constructionist approach, forest governance is regarded as a process of ongoing struggles over meaning, and reshuffling of e.g. responsibilities and rights at various scales. Methods used are qualitative, including discourse analysis of policy documents, interviews with key actors (private and public) and ongoing literature and policy document screening.
HASANTHI KARUNASEKERA
MARI TÖRRÖ
"Internationalisering av små svenska träföretag"
Syftet har varit att kombinera praktik och forskning och därmed bygga upp kompetens inom marknadsområdet, vilket är viktigt för den framtida utvecklingen av små och medelstora svenska träföretag.
Projektet har använt Spanien som testmarknad och följt ett flertal svenska företag i processen att ta sig in på denna nya marknad. De centrala frågorna är: Vilka strategier har företagen för att hitta nya kunder och etablera nya affärsrelationer, samt vilka faktorer är avgörande för att de ska lyckas?
Inom projektet har också potentiella kunder intervjuats för att kunna analysera deras syn på sina leverantörer och vad som är avgörande vid valet av leverantör.
Externa* doktorander
TORBJÖRN SUNDELIN
"Market value of forest estates"
Syftet är att utveckla en modell för att, med statistiskt underlag, beräkna en skogsfastighets marknadsvärde. Modellen skall fånga upp såväl monetära som icke monetära värden, vara känslig i tid samt ta hänsyn till de faktorer som statistiskt har en påverkan på marknadsvärdet. Datainsamling kommer att ske genom att samtliga mäklare inom jord & skog erbjuds en programvara som via internet är uppkopplingsbar mot SLUs datasystem. Kommunikationen skall vara dubbelriktad med utbyte av statistik och marknadsvärden. Projektet bedöms ha stort praktiskt värde eftersom marknadsvärdet erfordras vid förvärvs-, överlåtelse- och säkerhetsanalyser. Vidare är optimering av en skogsfastighets ekonomi endast möjlig om fastighetens förändrade värde kan beräknas i samband med tillväxt och uttag.
* ej anställda vid institutionen