Ämnets omfattning
Virkeslära är en länk mellan skogsbruket och den industriella förädlingen och ämnet är ett för skogsfakulteten unikt område. Det skiljer sig från träteknologi, träkemi och trämateriallära genom sin koppling över hela förädlingskedjan från skogen till industrin. Skogsbruket kan genom skötsel påverka vikets egenskaper som varierar beroende på mark, klimat och genetik. Genom kunskap om de tillväxtförutsättningar, de skötselåtgärder och den övrig påverkan som träden i ett skogsbestånd har utsatts för kan en rad virkesegenskaper beräknas. Vid avverkning finns möjlighet att påverka produkterna från skogen bl.a. genom apteringen där virket uppdelas i olika sortiment med hänsyn till industrins krav på virket och de skogliga förutsättningarna. Det finns stora outnyttjade potentialer i att öka effektivitet och förädlingsvärden genom att integrera avverkningen och tillredning i skogen med efterkommande led i industriproduktionen. Eftersom många värdekedjor grundläggs i skogen krävs kunskaper och verktyg för att kunna nå hög effektivitet i tillredningen och fördelningen av skogens produkter med hänsyn till trädens och beståndens egenskaper, priser mm.
En viktig del av ämnet vikeslära är att utifrån virkets egenskaper och skogens förutsättningar ta fram den kunskap som behövs för att gradera och sortera virket så att råvaran kan utnyttjas på bästa sätt i den industriella förädlingen. Likt handel med många andra råvaror är objektiva metoder för karaktärisering av egenskaperna hos råvaran många gånger nyckeln till en effektiv handel och förädling. Med den industriella förädlingen avses all form av virkesförädling, papper, trävaror, skivor, kompositer, energi mm. Ämnet virkeslära syftar till att skapa länkar mellan skogsbruket och den industriella förädlingen och omfattar tillämpbar kunskap om vilka krav olika former av industriell förädling ställer på råvarans egenskaper. Grundläggande forskning vad gäller trämaterial och produktutveckling sker i stor omfattning vid andra universitet än SLU men inte med koppling till kunskap om variationer i råvarans egenskaper. Det är synnerligen viktigt att länken till denna forskning finns på en skogsfakultet. Virkets egenskaper är förstås också viktigt för temaprogrammet MIK om skogsprodukternas marknadsföring.
Till skillnad från annan industriell verksamhet har inriktningen för företag inom skogsindustrin ofta en stark koppling till egenskaperna hos den råvara som finns tillgänglig. Detta innebär att vedegenskaper och virkeskvalitet har en avgörande betydelse för vilka marknadssegment och vilken typ av produktområden som företagen väljer att inrikta sig mot. Egenskaper hos, och tillgång till, råvara utgör också ofta begränsningar för ett företags möjligheter till expansion. Detta är också ett starkt motiv för att det masterprogram i skogsindustriell ekonomi som drivs vid institutionen för skogens produkter.
Exempel på forskningsområden i ett vidare perspektiv är:
- Prognostisering av virkesegenskaper i rotstående skog som underlag för aptering och virkesutnyttjande.
- Modeller, metoder och teknik för mätning och sortering av virke i skog och vid industri.
- Skogsenergi - lagring mätning och värdering.
- Svenska och internationella standarder för mätning och handel med rundvirke.
- Virkesskador och virkesvård vid avverkning, transport och lagring av rundvirke.
- Metoder och former för lagring av virke med hänsyn till virkeskvalitet och miljöpåverkan.
- Virkets alla egenskaper såsom beständighet, hållfasthet, densitet mm och hur den kan påverkas och beaktas i förädlingsledet.
- Sambandet mellan slutprodukternas egenskaper och krav på råvaran.
- Egenskaper hos virket vid intensivodling och odling på åkermark samt egenskaper och användningsområden för nya trädslag i svenskt skogsbruk.
- Egenskaper hos råvaran i andra länder - konkurrentländer och tropiska länder
Kontaktperson: Mats Nylinder