Om mig

Många vet precis vad de vill studera. För min del var valet av utbildning en ren tillfällighet, jägmästarutbildningen var mitt tredjealternativ. Jag tycker det blev bra ändå, särskilt då jag fått möjlighet att interagera med svenskt skogsbruk och omgivande samhälle.

År 2003 blev jag forskningsledare vid SLU och sedan 2012 är jag samverkanslektor i skogsskötsel och begränsning av klimateffekter.

Som utpräglad generalist stimulerar tvärvetenskapligt samarbete mig i hög utsträckning. Jag söker alltid förklaring och samband varför saker och ting är som de är.

Träning har alltid varit en del av mitt liv. Även som idrottsutövare är jag en generalist, vilket innebär att jag har provat på mycket men är inte bra på någonting. Matlagning är ett stort intresse och att prova nya recept och smaker.

Här är jag ute i fält under ett näringsbevattningsförsök i en ekskog i Halmstadstrakten, där vi mäter olika växtfysiologiska processer. Foto: Ulf Johansson/SLU.

Forsknings- och expertområde

Mitt kompetensområde är ekofysiologi, skogsproduktion och skogsskötsel, där effekten av klimatförändringar sammanlänkar alla dessa delar.

Jag har främst arbetat med hur näringsförhållanden och framtida klimatförändringar kan komma att påverka tillväxten i nordliga skogsekosystem, men även riskerna med klimatförändringarna. Anpassad skogsskötsel är ett sätt att kunna utnyttja de nya förutsättningarna, hantera potentiella risker och minimera skador.

Jag arbetar också med hur skogen kan göra störst klimatnytta genom att ta upp/lagra mer koldioxid och genom att vi använder skogsråvaran på ett optimalt sätt. Samverkan med skogsbruket och samhället i Sverige är en stor del av mitt arbete. Jag är även internationellt aktiv när det gäller rådgivning av plantageskogsbruk.

Aktuell forskning

1. Är anpassning av skogsskötseln nödvändigt i dagsläget för att minska skogsskador i ett förändrat klimat?
En klimatförändring kommer att ändra förutsättningarna för de skogliga ekosystemen. Det kommer förmodligen kräva förändrade skogsbruks- och skötselmetoder. Därför har vi analyserat olika skötselstrategier med avseende på tillväxt, ekonomi och riskförändring. 

2. Tillväxt vid ungskogsgödsling av gran i praktiken – en nationell storskalig försöksserie
För att ungskogsgödsling av gran ska praktiseras inom skogsbruket i Sverige krävs tillämpade försök med god geografisk spridning som kan utgöra en ryggrad för den operationella driften.

3. Skogen och klimatnyttan
International Union of Forest Research Organizations (IUFRO) påpekar att skogssektorn har en mycket stor potential att ta upp koldioxid på ett kostnadseffektivt sätt och därmed mildra klimatförändringarna.

Dels vill vi undersöka olika skötselmetoders inverkan på skogens kolbalans och klimatnytta, dels utvärdera olika brukarstrategier som att använda skogsråvara eller att bevara skogen.

4. Enerwood (samnordiskt projekt)
Vilken är potentialen för bioenergi i Danmark, Finland, Sverige och Norge genom tillväxthöjande åtgärder? Inom projektet tittar vi även på hela kedjan från skogen, transporter och användandet av skogsråvaran i ett livscykelperspektiv (LCA).

5. Future Forests
I Future Forests kommer det ingå ett forskningsområde som handlar om klimatanpassningar inom skogsbruket och skogens klimatnytta. Vi kommer ta ett helhetsgrepp och även beakta politiska styrmedel, implementering och allmännyttan.

Mina forskarkollegor

Future Forests: Jon Moen, Annika Nordin, Camilla Sandström, Hjalmar Laudon, Urban Nilsson, Ola Rosvall, Christer Björkman, Jan Stenlid, Johan Sonesson, Carina Keskitalo, Hans Petersson

Effekter av skötselanpassningar i ett förändrat klimat: Ola Sallnäs, Urban Nilsson, Ulf Johansson, Anders Lundström

Linnéuniversitetet (livscykelanalyser): Leif Gustavsson, Roger Sathre

Samverkan

Mitt samverkanslektorat har skogens roll för klimatet i fokus. Skogen fångar upp koldioxid och tillhandahåller biobränsle som ersättning för fossila bränslen. Behovet av bioenergi tillsammans med klimatförändringar kommer i hög utsträckning påverka det svenska skogsbruket framöver. Framtida vägval kommer att ha mycket stor betydelse.

Jag arbetar mycket utåtriktat gentemot skogsbruket och samhället, bland annat har jag varit programledare och ingått i flera olika samhällsorienterade forskningsprojekt och utredningar. I dag fungerar jag mycket som en länk mellan tvärvetenskapliga forskningsprojekt med fokus på klimat och skog.

En stor del av min tid har jag åkt runt och föreläst om skogens tillväxt och hur klimatet påverkar skogen och hur skogen påverkar klimatet. Jag har t.ex. samarbetat med Skogsstyrelsen och föreläst på deras temaprogram, varit med i Statens offentliga utredningar (SOU) och föreläst för en mängd intresseföreningar inom skogsbruket, men även politiskt och internationellt t.ex. för Nordiska rådet i samband med ett Benelux-möte i Luxemburg.

Undervisning

Jag har enstaka föreläsningar på Euroforesterprogrammet, Lantmästareprogrammets skogsbrukskurs och på sommarresan för blivande jägmästare vid SLU.

Jag anlitas ofta som föreläsare på bl.a. Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Lunds universitet och handleder många examensarbetare.

Läs mer 

Detaljerat CV
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU
Skogsskötsel, produktion
Future Forests
Samverkan vid SLU

Publikationer i urval

Bergh, J., Linder, S. and Bergström, J. 2005. The potential production for Norway spruce in Sweden. Forest Ecology and Manangement 204: 1-10.

Bergh, J., Nilsson, U., Grip, L., Hedwall, P-O.  & Lundmark, T. 2009. Effects of fertilisation interval on foliar chemistry, production and nutrient leakage in young Norway spruce stands in Sweden. Silva Fennica 42(5): 721–733.

Bergh, J., Nilsson, U., Kjartansson, B. & Karlsson, M. 2010. Impact of climate change on the productivity of Silver birch, Norway spruce and Scots pine stands in Sweden with economic implications for timber production. Ecological Bulletins, 53(15), 2010: pp. 185-195.

Poudel, B.C., Sathre, R., Gustavsson, L., Bergh, J., Lundström, A. and Hyvönen. R. 2011. Effects of climate change on biomass production and substitution in north-central Sweden. Biomass & Bioenergy, vol 35, 4340-4355.

Bergh, J., Johansson, Ulf, Nilsson, U., Sallnäs, O. and Lundström, A. 2012. Är anpassning av skogsskötseln nödvändigt i dagsläget för att minska skogsskador i ett förändrat klimat? Analyser på beståndsnivå. Institutionsrapport nr 43 vid Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap (76 sidor).