Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för vilt, fisk och miljö

 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Fiskekologi

Frågeställningar

Liksom många andra djur varierar fiskar av samma art i sitt beteende, både när man jämför individer inom en population och mellan populationer. Detta fenomen benämns med olika termer, såsom personlighet, ‘coping style’, och beteendesyndrom. Vi är intresserade av hur arv, fysiologi och miljöpåverkan bidrar till denna variation i beteende. Olika typer av interaktioner kan också påverka en fisks beteende. Vi undersöker effekten av interaktioner mellan predator och bytesdjur, och även sociala interaktioner i form av aggression och gruppdynamik. Vi arbetar också med effekten av mänsklig aktivitet, som direkt eller indirekt kan påverka fiskens beteende och välbefinnande.

Forskningen om fiskars beteende utgår från grundläggande frågeställningar, men har som mål att ge kunskap som kan användas både för skötsel av fiskbestånd i naturen och inom vattenbruket.



Foto: Carin Magnhagen

Metoder

Vi utför studier på olika nivåer, från fältprovtagingar av fiskbestånd till analys av stresshormoner på laboratoriet.

Exempelvis studerar vi risk-benägenhet i akvarieförsök för att jämföra grad av “djärvhet” hos individer inom en grupp eller population, och skillnader mellan populationer. Vi undersöker kopplingar mellan beteende och olika grad av predationsrisk, grupptillhörighet och fysiologisk stressrespons.

Ett ytterligare mål med forskningen är att identifiera och undersöka sambandet mellan olika karäktärer hos individer, såsom riskbenägenhet, aggressivitet, stressrespons och yttre attribut som morfologi och färg.

Vi studerar olika sötvattensarter, t.ex. abborre Perca fluviatilis, och mört, Rutilus rutilus, både från sjöar och från kusten. Studier av röding Salvelinus alpinus, görs på stammar som avlats för odling under 25 år, och dessa jämförs med vilda bestånd.


Projekt

Finansiärer: FORMAS, Carl Tryggers Stiftelse, Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå (CMF), C.F. Lundström Stiftelse, Lars Hierta’s Stiftelse och Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne.




Foto: Bo-Sören Wiklund

 
Sidan uppdaterad: 2012-03-13.
 

Fakulteten för skogsvetenskap • sfak@slu.se
Skogsmarksgränd 901 83 Umeå • 090 786 81 00 •  Org.nr: 202100-2817