Kompetensområdet Vattenbruk

Det övergripande målet är att verka för ett hållbart och etiskt vattenbruk genom:

• Utvärdering av nya arter som är lämpliga för fiskodling. Röding har varit en kandidat sedan början av 1980-talet och odlas nu kommersiellt av ett flertal Svenska företag. Abborre är en senare kandidat som även den har stor potential som odlad fisk i Sverige.
  
  
• Avel och domesticering syftar till att förbättra de egenskaper hos fisken som är viktiga för en ekonomisk och etiskt sund fiskodling. Den gynnsamma utvecklingen av rödingodlingen beror till stor del på det avelsprogram som drivits sedan 1980-talet av SLU och som nu är inne på den 7:e generationen.  Utvecklingen av markörgener i avelsarbetet har också en central roll för att effektivisera och förbättra detta arbete.
  
  
• Fiskars beteende och välfärd i odling påverkas av utfodring, både hur och med vad samt odlingsmiljön som temperatur och vattenkemi och inte minst av sociala interaktioner mellan individer. Mätbara välfärdsindikatorer hos fisk fås genom en bättre vetenskaplig kunskap om fiskarnas basala beteende och fysiologiska kapacitet.  Vid SLU har vi metoder för att låta fiskarna själva indikera vilka preferenser och toleransgränser de har genom att erbjuda valsituationer och registrera förflyttningar genom märkta fiskar (PIT-tags).
  
  
• Odlingsteknik och produktionsmodeller är viktiga redskap för att optimera utfodringen och beräkna tillväxt, slakttillfällen mm. Utfodring inkluderar många olika aspekter som bland annat energibehov, mängden foder per dag, antal mål per dag, säsongs- och dygnsberoende aptitvariationer, utfodringshastighet och portionsstorlek. Dessa faktorer varierar mellan arter och tekniken måste skräddarsys för varje fiskart.
  
  
• Miljöbelastning från fiskodlingar måste kunna beräknas korrekt. För att kunna avgöra en odlings lämplighet och dimensionera dess storlek behövs en utveckling av nya modeller och beräkningsmetoder. De som finns tillgängliga i dag är inte anpassade för svenska förhållanden i sjöar och kusten, samt inte heller specifikt utvecklade för fiskodling. Nya tillgängliga modeller behöver implementeras i de system som idag används av tillståndsgivande myndighet för att bedöma vattnets kvalitet och lokala förutsättningar att ta emot mer näringsämnen. Forskning på alger i reningsprocessen är ett nytt område.
  
  
• Nya foderråvaror för odlad fisk är högprioriterad forskning i EU.  Vi bedriver forskning på att minska och optimera användandet av fett och proteiner från fisk för att ge till odlad rovfisk, som regnbåge och röding, m.fl. Protein och olja från mikroorganismer, som bakterier och jästsvampar, samt mikroalger och utsorterade musslor ingår i fiskfoder som testas på röding. Även fiskmjöl och -olja från populationer förorenade med persistenta organiska föreningar (t.ex. PCB, dioxin) kan renas genom redan etablerade tekniker och kan då användas i fiskfoder vilket möjliggör att den odlade fisken kan konsumeras utan restriktioner.
  
  
• Kvaliteten på den odlade fisken testas, bland annat med avseende på fettsyror i samarbete med Professor Jana Pickova vid institutionen för Livsmedelsvetenskap, SLU, Uppsala.