Om mig

Ett livslångt intresse för biologi gjorde att jag valde att utbilda mig till jägmästare vid dåvarande Skogshögskolan i Stockholm. Efter examen 1979 arbetade jag flera år som naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen i Västerbotten med frågor om skydd av skog i främsta rummet.

Med tiden lockade forskning alltmer och jag började därför doktorera vid SLU. År 1992 disputerade jag med en avhandlig om älgar och deras betning på främst tall. Sedan dess har jag forskat och undervisat vid SLU. År 2001 blev jag docent och sedan år 2011 är jag samverkanslektor i viltekologi med inriktning på klövvilt.

Vi följer betestrycket genom att mäta trädens höjd och räkna antal betade och tillgängliga skott. Foto: Anne Edenius.

Forsknings- och expertområde

Min forskning handlar om relationer mellan betning, trädföryngring och skogsskador. Mitt expertområde är förvaltning av klövvilt och deras foderresurser kopplat till markanvändningen.

Klövviltarter som älg och rådjur påverkar föryngring av träd och därmed sammansättningen av träd i skogen. Ett hårt betestryck kan leda till skogsskador och långsiktigt påverka skogens produktionsförmåga. Genom att beta selektivt på arter som rönn, asp och ek påverkar klövviltet livsmiljöerna för arter knutna till äldre träd. Klövviltarterna är viktiga ur jaktlig synpunkt och de har ett ökande turistvärde. 

I min forskning studerar jag effekterna av klövviltets betning för återväxten och återetableringen av träd, djurens födoval samt sambandet mellan betning, skogsbruk, foderkvalitet och foderkvantitet.

Aktuell forskning

1. Temaprogrammet Skog och Vilt: Möjligheter att med skogsskötsel skapa foder för att styra betestrycket och minimera skogsskador
Hur ska vi sköta skogen för att minimera skogsskador av klövvilt? Genom rätt skötsel kan vi upprätthålla en hög skogsproduktion, skapa foder för klövvilt och samtidigt minimera betesskador på tall och andra trädslag. Programmet är ett samarbete mellan skogsindustrin, myndigheter och SLU.

2. Fortlöpande övervakning av vilt
Vi följer fortlöpande viltstammarnas utveckling (älg, rådjur, kron- och dovhjort samt vildsvin) och deras påverkan på landskapsnivå genom inventeringar av spillning, betestryck och skogsskador. Fokus ligger på södra Sverige där vi har flest arter klövvilt. Inventeringarna ger underlagsdata för en förbättrad förvaltning av landets klövvilt.

Min forskargrupp

Göran Ericsson, Navinder Singh, Joris Cromsigt, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Anders Kagervall, Per Ljung

Andra jag arbetar tillsammans med:
Sveaskog: Ronny Löfstrand
Holmen AB: Peter Christoffersson
Södra: Göran Örlander, Johan Frisk
Skogsstyrelsen: Christer Kalén, Jonas Bergqvist
SkogForsk: Roger Bergström, Märta Wallgren

Samverkan

Inom temaprogrammet Skog och Vilt samverkar jag aktivt med skogsnäringen (Sveaskog, Holmen AB) och myndigheter som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Sveaskog har prövat olika skogsskötselmetoder på landskapsskala som SLU varit med och designat och sen utvärderat.

Inför introduktionen av den nya älgförvaltningen var jag med och utarbetade förslag på kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade inventeringsmetoder.

Inom projektet Heureka samarbetade vi med institutionen för skoglig resurshushållning för att ta fram ett planeringsverktyg för att beräkna effekter på biologisk mångfald i olika skogsskötselscenarios. Verktyget har använts för naturvårdsbedömning av skog i Örebro län. 

Undervisning

Jag undervisar i inventeringsmetodik för klövvilt på kursen Fish, Wildlife and Census Techniques, 15 hp, vid SLU.

Andra professionella åtaganden

Jag är biträdande koordinator och ansvarig för viltfrågor inom program Skog, SLU:s fortlöpande miljöanalys. Dessutom är jag ansvarig för institutionens internkommunikation, bl.a. nyhetsbrev, och sekreterare för den grupp som bistår prefekten med strategiarbete m.m.

Läs mer

Detaljerat CV (på engelska)
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
Zooekologi och ekosystemfunktion
Samverkan vid SLU
SLU:s miljöanalys
Program Skog

Adaptiv älgförvaltning - ett utbildningsmaterial
Kunskap om systemet: Älgbetning, påverkan och biologisk mångfald (video)
Flyginventering - manual (nedladdningsbar manual, pdf-format)
Referensområden - manual (nedladdningsbar manual, pdf-format)
Ekosystemaspekter på älgförvaltning
Adaptiv älgförvaltning nr 5: Flyginventering. Fakta Skog Nr. 14: 2011. (pdf)
Adaptiv älgförvaltning nr 9: Referensområden som verktyg för viltförvaltningsunderlag. Fakta Skog Nr. 18: 2011.(pdf)
Adaptiv älgförvaltning nr 11: Den svenska älgstammens förvaltning och foderprognoser. Fakta Skog Nr. 20: 2011. (pdf)
Adaptiv älgförvaltning nr 14: Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. . Fakta Skog Nr. 23: 2011. (pdf)

Publikationer i urval

Edenius, L., Bergman, M., Ericsson, G. & Danell, K. 2002. The role of moose as a disturbance factor in managed boreal forests. Silva Fennica 36(1): 57-67.

Bergström, R. & Edenius, L. 2003. From twigs to landscapes – methods for studying ecological effects of forest ungulates. Nature Conservation 10:203-211.

Bergqvist, G., Bergström, R. & Edenius, L. 2003. Effects of moose (Alces alces) rebrowsing on damage development in young stands of Scots pine (Pinus sylvestris). Forest Ecology and Management 176: 397-403.

Edenius. L. & Ericsson, G. 2007. Aspen demographics in relation to spatial context and ungulate browsing: implications for conservation and forest management. Biological Conservation 135: 293-301.

Edenius, L., Ericsson, G., Kempe, G., Bergström, R. & Danell, K. 2011. The effects of changing land use and browsing on aspen abundance and regeneration: a fifty year perspective from Sweden. Journal of Applied Ecology 48: 301-309.

Sök fram fler publikationer