Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet
Institutionen för vilt, fisk och miljö

Ericsson, Göran

Professor in Fish and Wildlife Tourism

My tenured professorship focuses on two main topics;
-   the use of the biological resource base (e.g. fish, wildlife, forests) in boreal
    landscapes and the human user groups (e.g. hunters, fishermen, tourists).
-   I also focus my research agenda towards the interactions between the
    resource base and the users.

Consequently I and my group study a wide range of topics from herbivore-plant interactions (e.g. deciduous trees population dynamics, herbivore browsing) via animal ecology (e.g. moose ecology, behavior, migration) to human interactions with wildlife (e.g. impact, disturbance of brown bears, moose, tourism). A key feature of my group is our studies of habitat use and migration using state-of-the-art technology and analytical approaches. In Europe I am one of the forerunners in the studies of the human dimensions of wildlife. Annually we give an advanced international 2 year Master program “Management of Fish and Wildlife Populations” where Human Dimensions is a signature subject. 

 

CURRICULUM VITAE

Born: January 18, 1966, V. Vingåker, Södermanland, Sweden.
Citizenship: Sweden.

Positions and fellowships, professional experience, post-graduation 1999

Sept 07 -  Professor (chaired) in Fish and Wildlife Tourism, Faculty of Forestry, SLU.
July 07 - Leader SLU Forest Faculty’s thematic program “Wildlife and Forestry”.
Jan 07 - Deputy Department Chair Wildlife, Fish, and Environmental Studies, SLU, Umeå.
Mar 04 - Oct 04  Leave of absence. Paternity leave.
July 04 -  Deputy program leader; Adaptive Management of Fish and Wildlife Populations at SLU.
July 02 - June 06 Thematic leader  Interdisciplinary project “Mountain MISTRA.
June 02 - Associate professor in Animal Ecology, SLU, Faculty of Forestry.
Jan 02 - June 02 Senior Scientific Officer. Swedish EPA, Research Council Stockholm.
Mar 01 -June 02 Fulbright Senior Research Scholar and STINT Postdoctoral fellow. University of Wisconsin- Madison, USA.
Sept 00 - Feb 01 Senior Scientific Officer. Research Council, Swedish EPA, Stockholm.
Mar 00 - Aug 00 Researcher. SLU, Umeå.
Aug 99 - Feb 00 Information officer. Swedish Institute for Ecological Sustainability, Umeå.

 

Awards

2001 Swedish Foundation for International Cooperation in Research & Higher Education (STINT)-postdoctoral fellow.
2000 Fulbright Commission Senior Research Scholar.


Supervisions - post docs


1. Nils Bunnefeld. 2008 - .  Movement strategies and temporal use.
2. Jonas Sahlsten. 2008 - . Landscape use, habitat composition and spatial useof moose.
3. Johan Månsson. 2008 - . Wildlife feeding and forage production.
4. Ole-Gunnar Støen. 2006 -. Impact on brown Bears from human disturbance.


Supervisions – PhD candidates

1. Wiebke Neumann 2005 -. Moose (Alces alces) habitat use under impact of human activity.
2. Jonas Kindberg. 2003 -. Habitat selection and potential expansion of brown bear.
3. Christer Zakrisson. 2003 -. Population dynamics of aspen in the boreal forest.
4. Jens Persson. 1999-2003. Wolverine population dynamics.

 

Supervisions – MSc

1.  Nils-Olov Eklund 2008. Supplemental feeding of moose.
2.  Dan-Erik Lindberg 2008. Attitudes towards brown bears in Sweden.
3.  Frida Jonsson 2007. A moose management plan for Öland.
4.  Bjarni Serup 2007. Female hunting participation in Europe and North America.
5.  Leif Nilsen. 2006. Evaluation of NILS-data regarding distribution of wildlife using presence absence data. 20p.
6.  Anneli Stigsdotter 2006. A spatial risk analysis of moose-vehicle collisions.
7.  Per Zakriasson 2006. A Re-evaluation of the moose observation programme.
8.  Johanna Alm 2005/2006. The impact of small game hunting in the mountain area on moose.
9.  Daniel Kohlmann. 2004. Differences in home range between female moose with calves versus females without calves.
10. Nils Olanders. 2004. Human dimensions of lynx re-introduction in Germany.
11. Johan Nyqvist. 2004. Habitat requirement of muskoxen.
12. Eva-Lena Andersson 2004. Early establishment of aspen seedlings.
13. Magnus Kristoffersson. 2001. Habitat choice of brown bear females.
14. Sofia Grönberg 2000. Latitudinal gradient in herbivore use and food quality.
15. Åke Granström 1999. The use of PVA in conservation biology and management.
16. Linnea Lans 1999. Distribution and browsing on aspen in central Sweden.
17. Peter Näslund 1999. Summer browsing on aspen.
18. David Sundström 1999. The impact from ungulates on aspen re-generation.

 

Commissions (sample)

  • Member of the regional committee for The Swedish Travel and Tourist Industry Federation Annual Prize. 2008 -
  • The Research Council of Norway. “Miljö 2015”. Member of the committee for Terrestrial (Land)research. 2007 -
  • Member of the advisory committee for ungulate research in Norway “Hjortvilt 2030”. 2006 -2007.
  • Deputy program leader Adaptive Management of Fish and Wildlife Management. 2004 -
  • Executive and board member Centre for Fish and Wildlife Research. 2004 –
  • Associate Editor Wildlife Biology. 2003 - present.
  • Thematic interdisciplinary leader Mountain Mistra (FjällMistra), Phase 2: 2003 - 2006.
  • Scientific Evaluator and Member of the Research Committee at the
    Swedish Association forHunting and Wildlife Management. 2002 -
  • International Review of Swedish Wildlife Research 1996-2000. Acting secretary and organiser. 2000 - 2001.
  • The Royal Swedish Academy of Agricultural and Forestry (KSLA), Stockholm. Secretary, TheCommittee for Preservation of Game. 1999 - 2007.
  • Member of the Norwegian-Swedish Evaluation Group for “Sett Elg/Älgobs och Cersim”. 1996 - 1998.

 

PUBLICATIONS 

Peer-reviewed

(not complete.......)

1. Kindberg, J., Ericsson, G. & Swenson, J. Accepted. Monitoring rare or elusive large mammals using effort-corrected voluntary observers; the brown bear as a case study. Biological Conservation August 29.

2. Neumann, W., Ericsson, G. & Dettki, H. Accepted. The non-impact of hunting on moose Alces alces movement, diurnal activity, and activity range. European Journal of Wildlife Research October 19 2007.

3. Heberlein, T.A., Serup, B. & Ericsson, G. In press. Female hunting participation in North America and Europe. Human Dimensions of Wildlife June 24 2008.

4. Heberlein, T. & Ericsson, G. 2008. Public Attitudes and the Future of Wolves (Canis lupus) in Sweden. Wildlife Biology 14: 391-394.

5. Ericsson, G., Bostedt, G., & Kindberg, J. 2008 Wolves as a symbol for people’s willingness to pay for large carnivore conservation. Society and Natural Resources 21:1-16.

6. Dettki, H, & Ericsson, G. 2008. Time series segmentation - screening larges GPS datasets for general movement strategies of ungulates. The New Journal of Wildlife Management 72 (2): 535-542

7. Bostedt, G., Ericsson. G. & Kindberg, J. 2008. Contingent Values as Implicit Contracts - Estimating Minimum Legal Willingness To Pay for Conservation of Large Carnivores in Sweden. Environmental and Resource Economics. Vol 39 (2): 189-198.

8. Ericsson, G., Bostedt, G., & Kindberg, J.  2007. Willingness to pay (WTP) for wolverine Gulo gulo conservation. Wildlife Biology 13 (suppl. 2):2-12

9. Zakrisson, C., Ericsson, G., & Edenius, L. 2007. Effect of browsing on the recruitment and mortality of European aspen (Populus tremula L.) Scandinavian Journal of Forestry Research 22:324-332.

10. Nellemann, C, Støen O-G, Kindberg, J, Swenson, J. Vistnes, I, Ericsson, G. Katajisto, J, Kaltenborn, B. & Martin, J. 2007. Terrain use by brown bears in relation to resorts and human settlements. Biological Conservation 138: 157-165.

11. Edenius. L., Ericsson, G. 2007. Aspen demographics in relation to spatial context and ungulate browsing: implications for conservation and forest management. Biological Conservation 135: 293-301.

12. Ericsson, G., Sandström, C. & Bostedt, G. 2006. The problem of spatial scale when studying human dimensions of a natural resource conflict: humans and wolves in Sweden. International Journal of Biodiversity Science and Management 2:343-349

13. Arnemo, J, M., Ahlquist, P., Andersen, R., Berntsen, F, Ericsson, G., Odden, J., Brunberg, S., Segerström, P. & Swenson, J.E. 2006. Risk of capture related mortality in free-ranging mammals: experiences from Scandinavia. Wildlife Biology 12: 109-113.

14. Heberlein, T. & Ericsson, G. 2005. Ties to the countryside: Urban attitudes toward hunting, wildlife and wolves. Human Dimensions of Wildlife. volume 10: 213-227 

15. Ericsson, G., Heberlein, T., Karlsson, J., Bjärvall, A. & Lundvall, A. 2004. Support for hunting as a means of wolf population control in Sweden. Wildlife Biology. 10:269-276

16. Dettki, H., Ericsson, G. & Edenius, G. 2004. Real-time moose tracking: an internet based mapping application using gps/gsm-collars in Sweden. Alces 40: 13-21.

17. Jaren, V., Sinclair, A.R.E., Andersen, R., Danell, K., Schwartz, C., Peterson, R.O., Bowyer, R.T. & Ericsson, G. 2003. Moose in northern integrated ecosystem management – how should the Malawi principles be adapted? Alces 39:1-10.

18. Ericsson, G. 2003. Of moose and man: the past, the present and the future of human dimensions in moose research. Alces 39:11-26. 

19. Heberlein T. A, Ericsson, G. & Wollscheid, K.-U. 2003. Correlates of hunting participation in Europe and North America. European Journal of Wildlife Research (Zeitschrift für Jagdwissenschaft) 48 (supplement): 320-326.

20. Ericsson, G. & Heberlein, T. A. 2003. “Jägare talar naturens språk" (Hunters speak nature's language): A comparison of outdoor activities and attitudes toward wildlife among Swedish hunters and the general public. European Journal of Wildlife Research (Zeitschrift für Jagdwissenschaft) 48 (supplement): 301-308.

21. Ericsson, G. & Heberlein. T. 2003. Attitudes of hunters, locals and the general public in Sweden now that the wolves are back? Biological Conservation 111(2): 149-159.

22. Danell, K., Bergström, R., Edenius, L. & Ericsson, G. 2003. Ungulates as drivers of tree population dynamics. Forest Ecology and Management. Forest Ecology and Management 181:67-76.

23. Suominen, O., Edenius, L., Ericsson, G. & Resco de Dios, V. 2003. Gastropod diversity in isolated and aggregated aspen stands in coastal northern Sweden. Forest Ecology and Management 175: 403-412.

24. Williams, C. K., Ericsson, G. & Heberlein, T. A. 2002. A quantitative summary of attitudes toward wolves and their reintroduction (1972-2000). Wildlife Society Bulletin 30(2):575-584. 

25. Ericsson, G. & von Essen, H. 2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Proceeding of the 24th Int Congress of Game Biologists pp 55-63. 

26. Edenius, L., Bergman, M., Ericsson, G. & Danell, K. 2002. The role of moose as a disturbance factor in managed boreal forests. Silva Fennica 36(1): 57-67.

27. Edenius, L., Ericsson, G. & Näslund, P. 2002. Selectivity by moose versus the spatial distribution of aspen: a natural experiment. Ecography 25(3):289-294. 

28. Ericsson, G., Ball, J. P. & Danell, K. 2002. Moose offspring body mass along an altitudinal gradient. Journal of Wildlife Management 55 (1):91-97. 

29. Ericsson, G. 2001. Reversed cost of reproduction in moose Alces alces through human harvest. ALCES 37: 61-69.

30. Ericsson, G., Edenius, L. & Sundström, D. 2001. Factors affecting browsing on European aspen Populus tremula L. in a managed boreal landscape. Écoscience. 8(3):344-349. 

31. Ericsson, G. & Wallin, K. 2001. Age-specific moose Alces alces mortality in a predator free environment: evidence for senescence in females. Écoscience 8:157-163.

32. Ericsson, G., Wallin, K., Ball, J.P. & Broberg, M. 2001. Age-related reproductive effort and senescence in free-ranging moose Alces alces. Ecology 82: 1613-1620.

33. Ericsson, G., Boman, M. & Mattsson, L. 2000. Selective versus random moose harvesting: Does it pay to be a prudent predator? Journal of Bioeconomics 2:1-16.

34. Ball, J. P., Ericsson, G. & Wallin, K. 1999. Climate change, moose and their human predators. Ecological Bulletins 47:178-187.

35. Ericsson, G. & Wallin, K. 1999 Hunter observations as an index of moose population parameters. Wildlife Biology 5:177-185.

36. Demographic and life history consequences of harvest in a Swedish moose population. Dissertation May 27 1999. Department of Animal Ecology. Swedish University of Agricultural Sciences. Umeå. Sweden.

I. Ericsson, G. 2001. In press. Reversed cost of reproduction. Alces 37.

II. Ericsson, G & Wallin, K. 2001. Senescence in a northern ungulate: Age and sex-specific patterns of mortality in moose Alces alces. Ecoscience 8:157-163.

III. Ericsson, G., Wallin, K., Ball, J. P & Broberg, M. 2001. Age-related reproductive effort and senescence in free-ranging moose Alces alces. Ecology 82: 1613-1620.

IV. Ericsson, G. & Wallin, K. Evaluation of moose calf mortality in a hunted Swedish population. Manuscript.

V. Swenson, J., Wallin, K., Ericsson, G., Cederlund, G. & F. Sandegren. 1999. Effects of ear-tagging on survival of moose calves. Journal of Wildlife Management 63:354-358.

VI. Ericsson, G. & Wallin, K. 1999. Hunter observations as an index of moose population parameters. Wildlife Biology 5:177-185.

37. Swenson, J., Wallin, K., Ericsson, G., Cederlund, G. & F. Sandegren. 1999. Effects of ear-tagging on survival of moose calves. Journal of Wildlife Management 63:354-358.

38. Ericsson, G. & Wallin, K. 1996. The impact from hunting on moose movements. Alces 32:31- 40.


Book chapters

1. Mattsson L, Boman M, Ericsson G, Paulrud A, Laitila T, Kriström B & Brännlund, R. 2007. Welfare foundations for efficient management of wildlife and fish resources for recreational use in Sweden. In Consumptive Wildlife Tourism – Hunting, Shooting and Sport Fishing. (Editor: B.Lovelock, Dept of Tourism, University of Otago, New Zeeland). Taylor and Francis.


Abstracts/Posters

1. Dettki, H, Ericsson, G & Neumann H. 2007. Moose in Midscandinavia - How to handle large GPS and activity datasets? IUGB, Uppsala, Sweden.

2. Neumann, W, Dettki, H. & Ericsson, G. Monitioring disturbance effects on moose using real-time data. 2007. IUGB Uppsala, Sweden.

3. Ericsson G. 2007. The consumptive network around hunting; can that explain why we see attitude stability in Sweden? ISSRM 2007. Park City, Utah, USA. June 21.

4. Thulin C-G, Ericsson G, Danell K., & Bergström R. 2007. Long-term genetic consequences of intense hunting pressure on Swedish moose. Evolutionary change in human altered environments Los Angeles, USA Feb 8-10 2007.

5. Dettki, H. & Ericsson, G. 2006. Home range calculations vs. movement analysis; Separation of dispersal, migration and nomadic movement when using GPS-data. The Wildlife Society 13th Annual Conference in Anchorage, Alaska, September 23-27.

6. Ericsson, G. Neumann, W. & Dettki. H. 2006. Selection of moose calving sites in relation to human activity. The Wildlife Society 13th Annual Conference in Anchorage, Alaska, September 23-27. 

7. Sandström, C. and Ericsson, G. 2006. G. Co-management of large carnivores in a multi-level  institutional setting: problems and prospects. The 12th International Symposium on Society and Resource Management (ISSRM), Vancouver, Canada, June 3-8.

8. Ericsson, G. Kindberg, J. & Bostedt, G. 2005. Who are willing to pay for Wolverines? Results from a unique national survey. 1st International Symposium on Wolverine Research and Management. Jokkmokk, Sweden, June 16-18.

9. Ericsson, G. & Sandström. C. 2005. The problem of scale when studying human dimensions of natural resource conflict: Human and carnivores a case study. The 11th International Symposium on Society and Resource Management (ISSRM). Östersund, Sweden, June 16-19.

10. Stedman, R. & Ericsson. G. 2005 Understanding the human predator: Predicting willow grouse hunting by integrating ecological and sociological theory. The 11th International Symposium on Society and Resource Management (ISSRM). Östersund, Sweden, June 16-19.

11. Dettki, H. & Ericsson, G. 2005. Internet based mapping tools for wildlife management: Real-time GPS/GSM moose tracking and habitat analysis. The Wildlife Society 12th Annual Conference in Madison, Wisconsin, September 25-29.

12.  Arnemo JM, Ericsson G, Øen EO, Broman E, Heim M, Wallin K, Os Ø, Ball J. Immobilization of free-ranging moose (Alces alces) with etorphine or etorphine-acepromazine-xylazine in Scandinavia 1984-2003: A review of 2,754 captures [abstract]. Proceedings American American Association of Zoo Veterinarians, Wildlife Disesase Association and American Association of Wildlife Veterinarians Joint Conference; San Diego (CA), USA; 27 August - 3 September 2004: 519-520.

13. Edenius, L. & Ericsson, G. 2003. Co-management of large ungulates and browsing-prone woody plants: moose and aspen in Sweden. Page 370 in Programme and Abstracts from “3rd International Wildlife Management Congress”, Christchurch, New Zealand 1-5 December 2003.

14. Ericsson, G. 2002. On moose and man: The past, the present and the future of human dimension in moose research. The 5th International Moose Symposium, Hafjell, Norway 4-9 August. Invited paper.


Reports


1. Schön, M., Ericsson, G., & Dettki, H. 2007. Slutrapport Älg i MittSkandia. 2004-2007. Storumans kommun. 62 sidor.

2. Mattsson, L,, Boman, M., & Ericsson, G. Jakten i Sverige - Ekonomiska värden och attityder jaktåret 2005/2006. Publicerad på www.viltochfisk.se 29 november 2007.

3. Ericsson, G., Dettki, H., Neumann, W., Andersson, E., Nordström, Å. & Edenius, L. 2007. Förvaltning av älg i Västerbotten: Märkning av älg som en del av viltövervakningen. Delrapport märkning Malå 2006/2007. Publicerad på www-moosetrack.slu.se 29 october 2007.

4. Ericsson, G., Pettersson, Å., Åkerrén, O., Örnstedt, B., Lönnerholm, T., & Heberlein, T. 2007. Reserapport Studieresa USA-Kanada. SOU Utredningen om de stora rovdjuren M2006:1. Miljödepartementet, Stockholm. 61 sidor.

5. Schön, M. & Ericsson, G. Årsrapport Älg i MittSkandia 2006. Storumans kommun. 15 sidor. Published on http://www.algimittskandia.se/

6. Sandström, C. & Ericsson, G. 2006. Rovdjursfrågan ingen traditionell höger-vänster fråga. Partier går i otakt med sina väljare. FjällMistra Rapport 24. 24 p.

7. Ericsson, G., Neumann, W., Solberg, E.J., Dettki, H., Andersson, E.,, Johnsen, B., and Nordström, Å. 2006. 2006 års kalvning Älg i MittSkandia. 29 Aug. 2006. Published on www.algimittskandia.se.

8. Ericsson, G., Dettki, H., Neumann, W., Andersson, E., Nordström, Å. & Edenius, L. 2006. Förvaltning av älg i Västerbotten: Märkning av älg som en del av viltövervakningen. Delrapport märkning Hällnäs 2005/2006. Publicerad på www-moosetrack.slu.se 16 maj 2006.

9. Ericsson, G., Dettki, H., Geibrink, O., Sundgren, B., Neumann, W., Andersson, E., Nordström, Å & Edenius, L.2006. Förvaltningsmärkning älg i Norrbotten: Delrapport Arjeplogs kommun 2005/2006. Publicerad på www-moosetrackbd.slu.se. 10 maj 2006.

10. Ericsson, G., Kindberg, J., Bostedt, G. & Heberlein, T. 2006. Vilka värderar ett ökat antal stora rovdjur i Sverige? FjällMistrarapport Rapport nr: 20.

11. Ericsson, G. & Larsson, H. 2005. Årsrapport Älg i MittSkandia 2005. Storumans kommun. 15 sidor. Published on http://www.algimittskandia.se/. 5 sidor.

12. Danell, K., Baskin, L., Bergström, R., Ericsson, G. & Skarpe, C. 2006. Plant – herbivore systems in Kamchatka. – Swedish Polar Research Institute, Yearbook 2005: 121-124.

13. Ericsson, G., Dettki, H., Arnemo. J, M., Neumann, W., Ågren, M., Solberg, E. J., Andersson, E. & Nordström, Å. 2005. Älg i Mittskandia. Årsrapport forskningsaktiviteter. 31 november 2005. Publicerad på www.algimittskandia.se.

14. Ericsson, G., Dettki, H., Edenius, L., Ball, J.P., Andersson, E. 2005. Förvaltning av Älg i Västerbotten: Märkning av Älg som en del av Viltövervakningen - Delrapport märkning Nordmaling 2004/2005. Arbetsrapport, Inst. f. skogl. zooekologi, SLU Umeå.

15. Kindberg, J., Swenson, J. E., och Ericsson, G. 2005. Populationsutveckling för björnstammen i Sverige 2005 Rapport till Naturvårdsverket från Skandinaviska björnprojektet. 31 maj 2005.

16. Ericsson, G., Eriksson, T., Laitila, T., Sandström, C., Willebrand, T. & Öhlund, G. 2005. Delrapport om jakt och fiske - omfattning, betydelse och förvaltning. FjällMistrarapport Rapport nr: 14.

17. Ericsson, G. & Sandström, C. 2005. Delrapport om svenskarnas inställning till rovdjurspolitik och -förvaltning. FjällMistrarapport Rapport nr: 10.

18. Ericsson, G., Dettki, H., Edenius, L., Ball, JP., Andersson, E. 2004. Förvaltning av Älg i Västerbotte n: Märkning av Älg som en del av Viltövervakningen - Delrapport märkning Åsele 2003/2004. Arbetsrapport, Inst. f. skogl. zooekologi, SLU Umeå.

19. Edenius, L., Ericsson, G & Zakrisson, C. 2004. Asp betas hårdare i skog än vid åker — ökat betestryck under senaste årtiondet. SLU Skog FAKTA Nr 5.

20. Ericsson, G. & Heberlein. T. 2002. Svenskt stöd för varg och vargjakt. Fakta Skog 8:2002. SLU Kontakt. ISSN 1400-7789.

21. Ericsson, G. & Heberlein. T. 2002. Fyra av fem svenskar stödjer jakt. Fakta Skog 2:2002. SLU Kontakt. ISSN 1400-7789.

22. Ericsson, G. & Heberlein. T. 2002. Svenskarnas inställning till varg och vargjakt. SLU Kontakt, nr 14. ISBN 91-576-6132-4.

23. von Essen, H. & Ericsson, G. 1999. Älgjakt och skadskjutning under den första älgjaktsveckan. Viltforum 1999:2.

24. Albrectsen, B., Andersson, E., Bergman, M., Ericsson, G., Gowda, J., Hjälten, J., Levin, P., Nordengren, C. & Sjöberg, M. 1999. Southern temperate ecosystems of Patagonia: a field course in ecology and natural history. Projekt rapport. SLU. Umeå. 19pp.

25. Engen, S. Ericsson, G. Jerstad, K. Sæther, B-E, Wallin, K. & Willebrand, T. 1998 Sett elg og Cersim som verktøy i elgforvaltningen. Direktoratet for Naturforvaltning og Svenska Jägareförbundet.

Popular science in Swedish

26. Ericsson, G.,Kindberg, J. & Swenson. J. 2008. Jägarna vet hur många björnar det finns! Svensk Jakt 8:108-109.

27. Ericsson, G. 2008. Många svenskar äter vilt. Miljötrender nr 2 2008: 14.

28. Ericsson, G., Serup. B & Heberlein, T. 2008. Jägarna behövs i viltförvaltningen. Miljötrender nr 2 2008:12-14.

29. Mattsson, L., Boman, M. & Ericsson, G. 2008. 3 130 000 000 – Så mycket är jakten värd. Svensk Jakt nr 5, s. 74-77.

30. Ericsson, G. 2005. Människan - ett accepterat rovdjur. Pages 24-30 in: Viltvård, älgar och jaktturism. Tvärvetenskapliga perspektiv på jakt och vilt i Sverige 1830-2000, Ed. S. Åkerberg. Hållbarhetsrådet, Umeå, Sweden.

31. Dettki H., & Ericsson G. 2004. Bättre viltförvaltning med GPS Miljötrender nr 3-4: s8-9.

32. Swenson, J.E., Kindberg, J., Bellemain, E., Brunberg, S. & Ericsson, G. 2004. Björnstammen är större än man trott. Våra rovdjur 3:14-15.

33. Persson, J., Zachrisson, A., Sandström, C. & Ericsson, G. 2004. Lokal förvaltning av stora rovdjur; En kunskapssammanställning. FjällMistrarapport Rapport nr: 3.

34. Kindberg, J., Swenson, J., Brunberg, S. & Ericsson, G. 2004. Preliminär rapport om populationsutveckling och -storlek av brunbjörn i Sverige, 2004. Published on www.naturvardsverket.se June 26 2004.

35. Ericsson, G. 2003. Svenskarnas syn på viltet – förr (1980) och idag (2001). Kungliga skogs- och lantbruksakademiens tidskrift 142(2):15-20.

36. Ericsson, G. Danell, K. & Ball. J. P. 2000.Svalka och regn ger stora älgkalvar. Svensk Jakt 12: 68-69.

37. Ericsson, G. Danell, K. & Ball. J. P. 2000. Tyngre älgkalvar vid kusten. Svensk Jakt 9: 60-61.

38. Sundström, D., Ericsson, G. och Edenius, L. 1999. Aspen klarar 8 älgar på 1000 hektar. Skogen 5: 64-65.

39. Ericsson, G. & Kindberg, J. 1998. Fler älgkalvar i söder. Svensk Jakt 12:98-99.

40. Ericsson, G. & Wallin, K. 1998. Mantimmar bättre än mandagar. Svensk Jakt 11:100-101.

41. Ericsson, G. & Wallin, K. 1998. Räkna älg en viktig uppgift. Svensk Jakt 10:100-101.

42. Ericsson, G. Wallin, K. & Cederlund, G. 1997. Hur vanliga är svåra skadskjutningar under älgjakten? Svensk Jakt 2:10-11.

43. Wallin, K., Ericsson, G. & Cederlund, G. 1996. Tagg begränsning lönar sig. Svensk Jakt 8:68-72.

44. Ericsson, G. 1996. Liv och död - en summering av älgprojektet i Uppland. ABC-jakt 3:19.

45. Ericsson, G. 1995. Älgmärkning i Uppland - en lägesrapport. ABC-Jakt 8:6-9.

46. Wallin, K. & Ericsson, G. 1995. Ålder, horn och reproduktion under älgjakten 1994. Från Hav till Fjäll 19:10-13.

47. Wallin, K., Ericsson, G. & Cederlund, G. 1995. Egna älgar - och andras. Svensk Jakt 3:36-39.

48. Ericsson, G. & Wallin, K. 1995. Rätt att spara tvåkalvskor? Svensk Jakt 12:12-15.

49. Ericsson, G. & Wallin, K. 1994. Antalet älgar som ses - bara en fråga om hur många som finns? SLU (stencil).

50. Ericsson, G. & Wallin, K. 1994. Ligger brunstuppehållet rätt? Svensk Jakt 10:68-71.

51. Wallin, K., & Ericsson, G. 1993. Älgobsen - hur ser man älgar? Från Hav till Fjäll. 17(4):8-13.

 

 

 

Personpresentation

Göran Ericsson

Telefon:  090-7868508, 070-6765012

E-post:  goran.ericsson@slu.se

Adress: 
Inst för vilt, fisk och miljö
Skogsmarksgränd
901 83 UMEÅ

Profilord (verksamhet):  TEMAprogram Vilt och Skog, CFW, STORA VÄXTÄTARE, BETNING, POPULATIONSDYNAMIK, ROVDJUR-ATTITYDER, VILT, FISK, TURISM

Sidan uppdaterad: 2011-09-05.
 
In english   |     |   Se full webbplats

Fakulteten för skogsvetenskap • sfak@slu.se
Skogsmarksgränd 901 83 Umeå • 090 786 81 00 •  Org.nr: 202100-2817