Bakgrund
Antalet renar i Sverige har varierat över tiden. Fluktuationerna är troligtvis inte avsiktliga utanorsakas åtminstone delvis av att beteskvalitén fluktuerar.
Renen utfodras inte annat än i nödsituationer och därför är betet den resurs som begränsar produktion och tillväxt i renhjorden. Hög beläggning / täthet på betet ger mindre föda eller mindre chans att hitta föda med hög kvalité för den enskilda renen och vice versa. Dessutom påverkar yttre faktorer som insekterplåga, rovdjur, mänsklig aktivitet och snöförhållanden hur mycket tid av dygnet renen kan ägna åt att äta eller om den måste röra på sig. Renen är därför inte bara beroende av att det finns bete av god kvalité, utan också av att betet finns spritt i områden med olika egenskaper så att den kan välja bete beroende på yttre förhållanden.
Eftersom renen använder så stora ytor så är det svårt att uppskatta en status på betet. Idag sköts förvaltningen från myndigheternas sida genom att länsstyrelserna fastställt ett högsta antal renar som varje sameby (betesdistrikt) får ha i vinterhjorden (efter slakten). Dessa renantal har liten biologisk förankring och är grundade på olika faktorer i olika områden och har kritiserats i samebyarna.
Adaptiv förvaltning
Adaptiv förvaltning (eller anpassad förvaltning) betyder att man är medveten om att resursen hela tiden förändras och att man anpassar förvaltningen till dessa förändringar.
För att man på tidigt stadium skall upptäcka hur systemet förändras så följs det biologiska systemet som resursen ingår i noga. Detta görs genom kontinuerlig insamling av data från olika indikatorer på systemets beteende.
Resurssystemets beteende modelleras i flera alternativa modeller och dessa uppdateras vart efter man får ny kunskap. Modellerna ligger sedan som underlag då man beslutar om justering av resursanvändningen. En handledning till adaptive management finnspå Resilience Allience hemsida (på engelska).
Projektets syfte och mål
Syftet med projektet är att lägga en vetenskaplig grund för användandet av adaptiv förvaltning vid förvaltning av renbetesresurser.
Projektet har två delmål, det första att identifiera lämpliga indikatorer på förändringar i betesresurserna, samt att utforma metoder för mätning av dessa. Det andra delmålet är att utveckla modeller av resurssystemet på sameby-nivå. Information från betesindikatorerna ingår i modellerna och resultaten från modellering kan ligga till grund för beslutsfattning inom samebyn.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 49–55 i avhandlingen
Publikationer:
Avhandling:
Olofsson, Anna (2011) Towards adaptive management of reindeer grazing resources. Doctoral diss. Dept. of Animal Nutrition and Management, SLU. Acta Universitatis agriculturae Sueciae vol. 2011:16.
Vetenskapligt granskade publikationer:
Olofsson A., Danell Ö., Forslund P., Åhman B (In Press). Monitoring changes in lichen resources for range management purposes in reindeer husbandry. Ecological Indicators (2011) doi:10.1016/j.ecolind.2010.12.015
Olofsson A., Danell Ö., Forslund P., Åhman B. 2008. Approaches to estimate body condition from slaughter records in reindeer. Rangifer, vol 28, nr 1, 103-121.
Ett urval av postrar presenterade på konferenser:
Adaptiv förvaltning av renbetesresurser (105 kb)
Can weight records as an indicator of body condition of reindeer be improved?(86 kb)
Lichen height as a range management tool (140 kb)
Övrigt:
Pressmeddelande: Hållbart nyttjande av renbeten med vetenskapligt stöd
Radiointervju: Ny forskning ska underlätta betesinventering
Alla publikationer registrerade i SLU:s publikationsdatabas.