Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för husdjurens utfodring och vård

 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Ekologisk produktion av griskött

OBS! DETTA ÄR ETT AVSLUTAT PROJEKT

Projektansvarig: Magdalena Høøk Presto

Ekologisk produktion av griskött är något av en utmaning. Ekologiska grisar ska ha obegränsad mängd näringsrikt grovfoder, de ska kunna gå ut och de ska ha större boxar än grisar i traditionella system.

Olika regler gör att man inte kan använda alla fodermedel och fodertillsatser som används i konventionell produktion, t.ex. syntetiska aminosyror. Det gör det svårare att täcka aminosyrabehovet hos de yngre slaktsvinen. Lysin och treonin är de viktigaste aminosyrorna för grisar och om grisarna får för lite av dessa så växer de sämre och ger mindre kött i slaktkroppen.

I Magdalenas försök har hon undersökt om man kan sänka fodrets innehåll av aminosyror utan att grisarna påverkas negativt av det. Det skulle innebära att man kan använda mer gårdsproducerade fodermedel som ärter, åkerböna, raps, lin och hampa. Tre nivåer av aminosyror jämfördes, en nivå enligt svensk rekommendation, en som var 7 % lägre och en som var 14 % lägre än den rekommenderade. Försöken gjordes både med utegrisar och grisar på stall. Resultaten visade ingen negativ inverkan på grisarnas produktion av att sänka nivån av aminosyror. Förekomsten av luftvägsinfektioner var lika låg för utegrisarna som för innegrisarna.  Förekomsten av rödsjuka var dock högre ute, vilket kan ge ledinflammationer. Man bör vaccinera utegrisar mot rödsjuka och vara uppmärksam på benproblem. Utegrisarna hade ett högre energiiintag än grisarna inomhus, men det var ingen skillnad i andelen kött i slaktkropparna. Detta antyder att den extra energi som utegrisarna förbrukade inte användes till att ansätta fett.

I ett annat försök studerade Magdalena  om vistelse utomhus med extra grovfoder påverkade grisarnas beteende och förekomst av aggressioner. Vistelse på bete eller tillgång till grovfoder på betongplatta gjorde grisarna mer aktiva och de bökade mera. Grisarna blev mer motiverade att utforska sin omgivning och var inte lika aggressiva mot varandra. Bete och grovfoder är alltså ett bra sätt att berika grisarnas tillvaro.

Magdalena har även undersökt smältbarheten hos några alternativa proteinfodermedel. Smältbarhetsvärdena var jämförbara med konventionella proteinfodermedel som soja och ärtor och borde därför kunna användas mer i ekologiska foderblandningar.

Vill du veta mer? Läs hela doktorsavhandlingen som finns i Epsilon.

Organic Pig Meat Production - Nutrient Supply, Behaviour and Health
Doctoral Thesis
Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala 2008
Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science/
Department of Animal Nutrition and Management
 
  

 

(Foto: Magdalena Høøk Presto)

Sidan uppdaterad: 2010-11-16.
 

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap  Organisationsnummer 202100-2817
Postadress  Box 7084  750 07 Uppsala • Telefon  018 - 67 10 00