Doktorsavhandling av Vinsoun Millogo
Målet med detta projekt var att förbättra mjölkproduktionen och mjölkningsrutinerna i Burkina Faso. Det finns många nötkreatur i Burkina Faso och en lång tradition av att hålla husdjur. Idag är landet beroende av import av både kött och mjölk och den inhemska produktionen av kött och mjölk är i stort behov av utveckling. I början av projektet gjordes en enkätstudie för att undersöka läget inom mjölkproduktion och förädling på landsbygden nära städerna i Burkina Faso. Två stationsförsök och två fältförsök planerades utifrån de frågeställningar som kom fram genom enkäten.
Daglig variation i mjölkavkastning och mjölksammansättning bestämdes hos 10 stycken Zebu kor som var i andra laktation eller äldre. Tre olika tekniker för handmjölkning identifierades i enkäten och dessa jämfördes på 12 stycken Zebu kor som mjölkades av tre olika personer. En pilotstudie med mjölkregistrering genomfördes på 10 gårdar, med totalt 79 kor. Slutligen undersöktes mjölkhygienen genom hela kedjan från ko, till mejeri eller handel.
Flaskhalsarna i Burkina Fasos mjölkproduktion visade sig vara dålig tillgång till foder och vatten, brist på selektiv avel, brist på management samt avsaknad av infrastruktur. Den gängse mjölkningsrutinen var handmjölkning med restriktivt diande både i traditionella och halvintensiva system. Utifrån de mjölkningsdata som samlades in vid pilotstudien borde det vara möjligt att förbättra mjölkproduktionen genom selektiv avel och en månatlig registrering av mjölkmängd etc. borde vara värdefull för detta ändamål. Relativ daglig variation i mjölkavkastning var mycket högre för kor som handmjölkades med restriktivt diande (18-21%) jämfört med tidigare publicerade värden för kor som maskinmjölkas (6-8%). Det skulle därför behövas en mer frekvent registrering av mjölkmängd för att dessa ska kunna användas för att förbättra mjölkproduktionen generellt.
Tre olika handmjölkningstekniker (”hela handen”, ”tumme in” och ”dra ned”) gav ingen skillnad i effekt på antal spenbehandlingar, mjölkavkastning eller mjölkens sammansättning. Däremot verkade det som att de olika mjölkningsteknikerna passade olika bra för de tre personerna som utförde mjölkningen. Generellt sågs låga celltal i mjölken, vilket indikerar god juverhälsa. Mjölken var dock kontaminerad med bakterier direkt efter mjölkning och den totala bakteriehalten var farligt hög (106-107 cfu/ml) när mjölken nådde konsumenterna.
Läs hela avhandlingen i fulltext (pdf, engelska)
För mer information om detta projekt, kontaka Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se
Doktorsavhandling nr 2010:4
SLU, Institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap