Fullfoder med vallgröda till växande grisar

Projektansvariga: Magdalena Høøk Presto, Anna Wallenbeck och Margareta RundgrenI detta projekt kommer vi att undersöka möjligheten att utfodra växande grisar med fullfoder där närproducerad vallgröda ingår som foderresurs. Vallgrödor har god potential att tillgodose grisarnas behov av näring och kan bidra till förbättrad djurvälfärd, då det ökar grisarnas möjlighet att utföra födosöksbeteenden. Vallen har även en viktig roll i växtföljden och bidrar till den biologiska mångfalden. Det finns behov av ökad kunskap om produktionsrelaterade effekter vid inblandning av vallgrödor i grisfoder.

Växande grisars konsumtion av vallfoder är relativt liten. Den låga konsumtionen kan bero på typ av vallfoder, grödans utvecklingsstadium och näringsmässiga egenskaper, val av konserveringsmetod, strålängd och utfodringsteknik. Grovfodrets hackelselängd och om grovfodret tilldelas separat i foderhäckar eller blandat med spannmålsfoder (pelleterat eller ej pelleterat), påverkar troligen möjligheten för grisarna att sortera ut mindre önskvärda delar och påverkar sannolikt huruvida grovfodret används som substrat att böka i. Det är därför intressant att studera om grovfoderintaget hos grisar kan ökas genom att minska strålängden eller hackelselängden (s.k. exakt-hackning) och om grisarna utnyttjar mer av ett tidigt skördat grovfoder med späda växtdelar som blandas ihop med övriga fodermedel eller pelleteras.

Försöket kommer att genomföras under hösten 2010 och våren 2011 i grisstallet på Lövsta och totalt kommer 160 växande slaktgrisar att ingå. Målet med detta projekt är att studera hur utfodring av tidigt skördat gräs/rödklöverensilage med högt näringsvärde som utfodras 1) separat i häckar, 2) som fullfoder där ensilaget hackas och blandas med konventionellt slaktgrisfoder eller 3) som fullfoder där ensilaget hackas och pelleteras ihop med konventionellt slaktgrisfoder inverkar på produktionsresultat, allmän aktivitet, födosöksbeteende, och aggressionsnivå hos växande grisar. Vallfodrets positiva effekter på grisars beteende och hälsa gör det intressant eftersom det kan bidra till färre produktionsstörningar och en mer etisk grishållning.

Projektet finansieras med medel från SLF.