Natrium- och magnesiumbrist hos sporthästar

- effekter på elektrolytreglering och hjärt-kärlsystemet

Projektansvarig: Anna Jansson & Clarence Kvart

Hästens svett innehåller mycket salt, dvs natriumklorid. Brist på natrium ökar frisättningen av aldosteron som är det hormon som påverkar hur mycket natrium som utsöndras med urin och träck. Aldosteron har dock på senare tid också visat sig ha kardiotoxiska effekter på celler och hos försöksdjur (Burniston et al. 2005; Yamamuro et al, 2006). Människor och djur med hjärtsvikt har ofta förhöjda aldosteronkoncentrationer och behandlas numer med aldosteronhämmare (spironolakton) då detta visat sig öka överlevnaden. Det är inte känt om höga aldosteronnivåer kan ha negativa effekter på hjärtmuskel hos häst.  Det händer då och då att hästar avlider akut i samband med arbete orsakat t.ex. av fatal hjärtarytmi eller aortaruptur men den egentliga bakomliggande orsaken till att dessa uppstår kan oftast ej klarläggas. Det är också klart att det finns många hästar som uppges prestera undermåligt och som också uppvisar förändringar i EKG (T-vågsförändringar sk myokardaffektion). Ett flertal publikationer har visat att det kan finnas ett samband mellan otillräckliga prestationer på tävlingsbanan och förändringar i T-vågen (Stewart et al, 1983; Persson och Forsberg, 1987; Kvart, 1989) men också studier som visar att hårt tränade välpresterande tävlingshästar, speciellt galoppörer, också visar T-vågsförändringar (Evans 1991).  Människor med T-vågsförändringar har visat en signifikant högre mortalitet (Ostrander, 1970).

Erfarenheten är också att många hästar med otillräckliga prestationer på tävlingsbanan och förändringar i T-vågen kan återfå normalt EKG och prestationsförmåga efter en tids vila Kvart (1989). Vila måste dock betraktas som ett mycket ”trubbigt” recept för att komma tillrätta med ett problem. Vila innebär förstås att hästarna får en chans att tillfriskna från eventuella infektioner men också en chans att återställa eventuella brister orsakade av hård träning och stora svettförluster utan att tränare och veterinärer får svaret på vad som egentligen var problemet. I projektet kommer det även att undersökas om det finns enkla markörer för natriumbrist hos häst. Det finns tex indikatorer på att ett träckprov från en eller ett par träckhögar och en analys av natrium- och kaliumkoncentrationen kan ge en god bild av i vilken natriumstatus hästen är (Jansson, 1999).

Detta är ett forskningsprojekt som pågår och finansieras av Stiftelsen Svensk hästforskning.