Projektets fullständiga titel: Systemanalys av balensilage för hästutfodring - snittningens inverkan på fodrets konserveringsresultat och aeroba lagringsstabilitet samt på hästars ätbeteende och träckkarakteristika
Projektansvarig: Cecilia Müller
Inplastat vallfoder för hästar konserveras ofta i långstråig form. I andra konserveringssystem för vallfoder, som tex torn- eller plansilo, är det mycket vanligare att grönmassan snittas eller hackas vid inläggningen för att undvika feljäsningar och förbättra både ensileringen och den hygieniska kvaliteten i fodret samt förlänga hållbarheten efter öppning av silon. Om snittning av grönmassan kan ge samma positiva effekter vid balkonservering av hösilage är inte känt. Det kan dock också finnas nackdelar med att snitta grönmassan då fodret skall användas för hästutfodring. Teoretiskt är det möjligt att ett snittat hösilage äts upp fortare än ett långstråigt, vilket kan ge kortare total ättid. Ättiden är viktig för hästar, eftersom för korta ättider kan bidra till att hästen utvecklar beteendestörningar som t ex krubbitning. Det finns också en äldre rekommendation om snittlängden på vallfoder till hästar, och att denna inte bör understiga 5 cm för att foderinpackning i tarmen skall kunna undvikas.
Syftet med studien var därför att undersöka
1) om snittning av grönmassan vid skörd av rundbalshösilage kan förbättra fodrets fermentation och hygieniska kvalitet under lagring och utfodring,
2) om snittat hösilage ger hästen kortare ättid
3) om snittat hösilage inverkar annorlunda på hästens fodersmältning (via analys av träck), jämfört med långstråigt hösilage.
Genomförande
Samma balpress och samma vall användes för att producera snittat och långstråigt hösilage. Alla balar vägdes och mättes. Efter ca fyra månaders lagring utfodrades hösilaget till 10 skolhästar på Flyinge, som ingick i den dagliga undervisningsverksamheten. Utfodringsförsöket gjordes som ett change-overförsök i två perioder så att alla hästar utfodrades med båda fodertyperna. Hösilaget provtogs och analyserades med avseende på kemisk och mikrobiologisk sammansättning, och hållbarheten efter öppning av balarna studerades med hjälp av temperaturmätningar och analys av hösilagets kemiska sammansättning.
Hästarna observerades med avseende på ättid (minuter/kg ts hösilage), tugghastighet (antal tuggningar/minut) och sväljhastighet (antal sväljningar/minut). Hästarnas träck provtogs också, och träckproverna analyserades för pH, torrsubstanshalt, kortkedjiga fettsyror och partikelstorlek.
Resultat
Studien visade att det snittade och det långstråigt hösilaget hade samma kemiska och mikrobiologiska sammansättning, med undantag av antalet enterobakterier som var aningen högre i det snittade hösilaget. Temperaturen och den kemiska sammansättningen i öppnade hösilagebalar var stabil under minst 5 dagar efter öppning, oavsett om balarna var snittade eller långstråiga. Det fanns inte heller några skillnader i balvikt eller baldensitet (kg ts per m3) mellan snittade och långstråiga balar.
Hästarnas ättid (minuter per kg ts) var densamma för snittat såväl som för långstråigt hösilage. Tugghastigheten (antal tuggningar per minut) var aningen högre då hästarna åt snittat jämfört med långstråigt hösilage, men skillnaden var mycket liten (differens på 2 tuggningar/minut). Hur denna skillnad påverkar hästarna över en längre period är inte känt. Hästarnas fodersmältning undersöktes via träckens egenskaper, men inga avgörande skillnader i pH, torrsubstanshalt, kortkedjiga fettsyror eller partikelstorlek fanns då hästarna utfodrades med snittat eller långstråigt hösilage.
Slutsats
Resultatet visade att snittning av grönmassan vid skörd av hösilage i rundbalar inte gav ett annat konserveringsresultat än då långstråig grönmassa användes. Den hygieniska kvaliteten i fodret och hållbarheten efter öppning påverkades inte heller av snittningen. Hästars ätbeteende och fodersmältning var lika då de utfodrades med snittat eller långstråigt hösilage, men ytterligare studier av långstidseffekter på ätbeteendet då utfodring med snittat vallfoder sker kan behöva göras.
Läs mer:
Mårtensson, J. 2008. Ätbeteende vid olika strålängd på vallfodret. Fördjupningsarbete inom Hippologprogrammet åk 2, 2008, Flyinge.
Müller, C. 2008. Snittat vs. långstråigt vallfoder för hästutfodring. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Rapport till Stiftelsen Svensk Hästforskning, projekt H0647120.
Populärvetenskaplig slutrapport för projektet
Det här projektet har fått anslag från Stiftelsen Svensk Hästforskning. Det här är en sammanfattning av projektet. Projektet genomfördes 2007. På sidan www.hastforskning.se kommer slutrapporten och den populärvetenskapliga sammanfattningen av slutrapporten som forskarna skrivit att publiceras.