Doktorsavhandling av Tran Thi Thu Hong
Grisen är det viktigaste köttproducerande djuret i Vietnam. Ca 71 % av grisarna hålls under småskaliga förhållanden, med i genomsnitt 5 grisar per gård. Förutom kött ger grisarna även gödsel som används vid odling och grisarna innebär också en slags finansiell trygghet för ägaren. Ett vanligt förekommande problem i grisproduktionen är diarré som drabbar smågrisarna före och efter avvänjning.
Diarrén orsakas oftast av enterotoxinbildande E coli (ETEC) och innebär stora ekonomiska förluster för lantbrukaren, eftersom smågrisarna ofta får kraftigt försämrad tillväxt.
Det finns flera sätt att förebygga förekomsten av diarré, t.ex. via utfodring, tillförsel av organiska syror, tillsats av probiotiska och prebiotiska ämnen och användning av fermenterat blött foder.
I detta doktorandprojekt har Tran Thi Thu Hong undersökt förekomsten av Salmonella och enterotoxinbildande E-coli hos smågrisar. Hon har även studerat hur en förändring av utfodringen mot mer fermenterat blött foder och risdrank påverkar mikrofloran i mag-/tarmkanalen hos smågrisar och undersökt fodrets smältbarhet.
Diarré förekom hos smågrisar i alla åldrar, men var vanligast vid 3-5 veckors ålder och minst vanligt vid 1-2 veckors ålder. Den höga frekvensen vid 3-5 v kan relateras till att man vanligen introducerar foder till smågrisarna vid 28 dagars ålder. Första försöket visade att Salmonella och E-coli förekom hos smågrisar med och utan diarré, men grisarna med diarré hade högre frekvens E coli antigener. Näringstillförseln var låg för suggor och smågrisar jämfört med gällande utfodringsrekommendationer.
I andra studien såg man ingen skillnad i pH eller i koncentrationen av smörsyra i tunntarmsinnehållet från grisar som utfodrats med obehandlat foder (R), kokt foder (C), eller naturligt fermenterat foder (F). Däremot var koncentrationen av ättiksyra, mjölksyra och propionsyra högre i tunntarmsinnehåll från grisar som fått fermenterat foder jämfört med foder R och foder C. Den skenbara smältbarheten i tunntarmen för råprotein, växttråd och NDF var högre med foder F, liksom den totala skenbara smältbarheten för råprotein. Jämfört med obehandlat foder påverkade fermentering av fodret tarmmiljön hos grisarna och förbättrade smältbarheten för vissa foderfraktioner, medan kokning av fodret inte hade någon sådan effekt.
I det tredje försöket gav naturligt fermenterat foder (FE) lägre pH än foder baserat på risdrank (RDR). Smågrisar som utfodrats med FE och RDR hade lägre pH och högre koncentration av organiska syror i mage, tunntarm och mitten av grovtarmen jämfört med smågrisar som utfodrats med kontrollfoderstaten.
Förekomsten av LAB (mjölksyrabakterier) var högre i mage och tunntarm för smågrisarna som fått foder FE eller RDR jämfört med kontrollfoderstaten (CO) och antalet E. Coli och totala mängden koliforma bakterier i mag-/tarmkanalen var lägre. Foderstaten RDR gav förbättrad smältbarhet för råprotein och torrsubstans hos smågrisarna och de fick även bättre tillväxt och bättre foderutnyttjande än smågrisarna som fått de andra foderstaterna.
Slutligen jämfördes mikrofloran i smågrisarnas mage, tunntarm och grovtarm med hjälp av DGGE analys (PCR-teknik). Smågrisarna som fått fermenterat foder uppvisade en mycket mer enhetlig mikroflora i mage och tunntarm jämfört med övriga foderstater.
Fermenterat foder gav alltså flera positiva effekter på grisarnas hälsa och tillväxt. Fermenterat foder kan beredas i liten skala på gården och är ett intressant utfodringsalternativ för att minska förekomsten av diarré hos smågrisar i Vietnam.
Vill du veta mer om projektet? Här kan du läsa hela avhandlingen i fulltext
Dietary modulation to improve pig health and performance
Doctoral Thesis
Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala 2008
Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science/Department of Animal Nutrition and Management