Projektansvarig: Ragnar Tauson
Doktorand: Robin Kalmendal
Övriga medverkande: Lena Holm (Inst f AFB) och Johan Dicksved
Trots att värphönans och slaktkycklingens fysiologi tyder på att dessa djur är anpassade till att äta ett fiberrikt foder, anses fibrer inverka negativt på djurhälsan. Detta beror sannolikt på att fibrernas vattenlöslighet, som delvis avgör dess funktion i tarmen, inte beaktas.
I projektet studeras effekten av fiberrika material på:
I) tarmhälsa hos slaktkyckling och
II) fjäderplockning och kannibalism hos värphöns.
Kycklingens hälsa är till stora delar avhängig tarmens funktion, som i sin tur påverkas av foder och tarmflora. Det är känt att interaktioner mellan foder, mikroflora och tarm påverkar fågelns hälsa, men mekanismerna bakom dessa är outredda.
Hos värphönan finns andra möjligheter att uttrycka mätbara störningar i hälsa och välfärd. Fjäderplockning är en vanlig och hälsovådlig beteendestörning som bl.a. beror på hur väl fodret svarar mot hönans behov. Beteendet är ofta kopplat till kannibalism, vilket har uppenbar koppling till djurvälfärden. Det finns teorier om vattenolösliga fibrers dämpande effekt på fjäderplockning och kannibalism.
Bild 1. Ströbädden är oftast av fiberrikt material, t ex kutterspån. Som källa till fiber och sysselsättning kan ströbädden dock variera. I bilden visas tre typer av kvalité på ströbädd från kompakt och mycket hård (SCORE 1) till lucker och spröd (SCORE 3).
I projektet används blandningar av traditionella, validerade metoder och nya, i sammanhanget helt oprövade tekniker. Med en interdiciplinär angreppsvinkel förväntas projektet ge helt ny kunskap om hälsa och välfärd hos fjäderfä. Genom ökad kunskap om fibrernas roll i fjäderfäfoder, samt genom att kommunicera denna till bl.a. fodertillverkare, finns det goda möjligheter att skapa förutsättningar för en ökad djurvälfärd.
Bild 2. Bruna värphöns av hybriden Lohmann Brown.
Projektet finansieras av FORMAS och Institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård och ingår i Robin Kalmendals forskarstudier. Projektet pågår mellan 2010 och 2012.
Samarbetspartners:
Dansk Dyrestimuli A/S
Svenska Foder
Lantmännen
DSM Nutritional Products
Kontakt: Robin Kalmendal (doktorand)
