Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Travskolan Wången genomför ett unikt forskningsprojekt med travhästens prestation och hälsa i fokus.
Projektansvariga: Anna Jansson, Lars Roepstorff och Karin Ericson
Doktorand: Sara Ringmark
Övriga medverkande: Jan Halberg, Ulf Hedenström, Roger Persson, Margareta Rundgren, Lars-Åke Swärdfeldt, Malin Connysson, Johanna Svensson, Stig H Johansson,Thomas Uhrberg, Gunilla Ögren, Clarence Kvart, Birgitta Essén-Gustavsson, Tobias Revold, Kerstin Hansson, Kristina Dahlborn, Arne Lindholm, John Pringle mfl., Wångens elever och studenter.
Bakgrund
Skador i rörelseapparaten är en vanlig orsak till att både rid- och travhästar inte kan prestera som ägaren hoppats och är, åtminstone hos ridhästar, den vanligaste orsaken till avlivning. Dagens forskning antyder att det är viktigt med fysisk aktivitet för den unga hästen för att kroppens vävnader skall utvecklas på bästa sätt och göra hästarna ”hållbara” i vuxen ålder. Det finns dock mycket få studier på hur olika träningsintensiteter i ung ålder påverkar hästarnas hälsa. Hos trav-och galopphästar påbörjas lättare träning vid 1,5 års ålder och vid 2 års ålder ökas intensiteten. Forskning kring hur olika träningsstrategier fungerar i ett långsiktigt perspektiv saknas dock och idag utvecklas träningsmetoderna i många fall genom ”trial and error” där få dokumenterar sina erfarenheter eller har metoder att upptäcka och se sambanden mellan träning och ohälsa.
Effekter av träning
För travhästar är träning under mer eller mindre syrefri energiförsörjning viktig för att förbättra prestationsförmågan men den typen av träning är också associerad med stor värmeproduktion, stor muskelglykogenanvändning och produktion av mjölksyra och vätejoner, faktorer som snabbt påverkar prestationen negativt och hästen blir trött. Hos en trött häst ökar risken för att den överbelastar sina vävnader och/eller gör motoriska misstag som leder till skada. För hästar tar det också förhållandevis lång tid att återhämta sina muskelglykogendepåer. Regelbunden intensiv träning kan därför innebära att depåerna successivt reduceras vilket är kopplat till sänkt prestation. En reducerad träningsmängd i högre hastigheter kan göra att muskelglykogendepåerna ”sparas”.
Utfodringens betydelse
Utfodring med stärkelserikt kraftfoder kan eventuellt i viss mån påskynda nybildningen av glykogen men sådana foderstater ökar också risken för hälsoproblem (tex kolik och ev korsförlamning) och utvecklandet av beteendestörningar. Det finns ett flertal fördelar med att utfodra hästar i träning med enbart energirikt vallfoder jämfört med mycket stärkelserikt kraftfoder men en nackdel kan vara att innehållet av glykogen i muskel kan minska. Det finns dock indikationer på att utfodring med ett energirikt vallfoder med högt proteininnehåll kan öka glykogenbildningen vilket går i linje med observationer på människa och råtta.
Fysisk aktivitet påverkar sannolikt också aptitregleringen hos häst och hästens förmåga att balansera energiintaget på ett mer komplext sätt än att bara öka energiintaget motsvarande energiförlusten. I dagens hästhållning förkommer båda ytterligheterna av aptitproblem men betydelsen av fysisk aktivitet är inte undersökt hos unga hästar.
Syfte och hypoteser
Syftet med det här projektet är att undersöka om prestationen som treåring kan vara likvärdig hos en grupp hästar som fått ett något reducerat träningsprogram jämfört med en grupp som fått ett mer konventionellt träningsprogram. Projektet kommer också att belysa hur träningen påverkar aptiten och ämnesomsättningen och hur utfodringen påverkar hästarnas möjligheter att prestera och återhämta sig.
Projektets övergripande hypotes är att travhästar tränade med en något lägre träningsdos än i konventionell träning kommer att ha mindre hälsoproblem och prestera lika bra som treåringar som hästar i konventionell träning samt att utfodring med högproteinfoder efter snabbjobb förbättrar unghästarnas förmåga att återhämta sina muskelglykogendepåer.
Genomförande
Studien genomförs på travskolan Wången och i studien ingår sexton varmblodiga travhästar som tränas från 1,5 års ålder. Hästarna kommer att lottas in i två grupper, en som tränas ”konventionellt” och en där träningsdosen reduceras med ca 20 % i förhållande till den konventionella. I arbetet med att ta fram gruppernas träningsprogram har Stig H Johansson och Thomas Uhrberg deltagit, vilka är två av Sveriges mest framgångsrika tränare och deras kompetens kommer att användas för att utvärdera hästarnas tränings- och tävlingsskick. Målet för samtliga hästar är att de skall gå premielopp på våren som 2-åringar, kvala under det andra halvåret som 2-åringar och starta under det första halvåret som 3-åringar.
Projektet finansieras av Travskolan Wången och Institutionen för Husdjurens utfodring och Vård, SLU.