Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Projektansvarig: Maria Neil (HUV) & Kerstin Sigfridson (Svenska Lantmännen)

Hypotesen för detta projekt är att en måttlig inblandning av vitblommig åkerböna (10 %) i kombination med andra närproducerade fodermedel som spannmål och rapsmjöl till suggor inte orsakar fruktsamhets- eller andra störningar. Försöket omfattar 2 grupper om 20 suggor som följs under två på varandra följande reproduktionscykler från seminering inför första försökskullen till brunst efter avvänjning av den andra försökskullen.

Åkerböna intar tredje plats, efter raps och ärter, vad gäller totalskörd av grödor i Sverige som kan användas som proteinfoder till gris. F.n. avråds dock från användning av åkerböna i fodret till suggor. Rekommendationen bygger på försök från 70-talet, som genomfördes innan de vitblommiga sorterna med lågt tannininnehåll lanserades. I dessa försök var inblandningen av åkerböna hög (17-34% av fodret) och fruktsamhetstörningar i form av minskad kullstorlek och lägre mjölkavkastning förekom. Det saknas alltså ny kunskap om hur utfodring med vitblommig åkerböna till suggor fungerar.

Proteininnehållet är högre i åkerböna än i ärter. Åkerböna har liksom ärter ett lågt metionininnehåll vilket alltså är en svaghet som de här baljväxterna delar. Om åkerbönor fungerar bra som fodermedel även till suggor så får man ett fodermedel till att lägga pussel med när man ska få ihop proteinförsörjningen, oavsett om det gäller konventionell eller ekologisk produktion.

Projektansökan har beviljats i SLF:s köttprogram. Projektet är tvåårigt.