Doktorand Lampheuy Kaensombath med Taro blad.
Laos är ett bergigt land utan kust i sydostasien med ca 6,4 miljoner invånare, varav ca 75 % sysslar med någon form av jordbruk. En stor del av grisuppfödningen sker småskaligt med ett fåtal grisar per hushåll. Riskli, köksavfall, majs, cassava, grönsaker och grönt växtmaterial är vanliga fodermedel som används till grisarna. Dessa fodermedel tillför framförallt energi men har lågt proteininnehåll.
Taro (Colocasia esculenta) odlas bl.a. för dess ätbara rotknöl. Växten producerar mängder av blad under vegetationsperioden och en rotknöl vid den slutliga skörden. Bladen och bladstjälkarna skördas och kan användas som foder till grisar.
Stylo CIAT 184 är en baljväxt som utvecklats för att passa i tropiska klimat och som kan producera stora mängder högkvalitativt foder för skörd eller bete. Problemet med Stylo är att den trivs bäst under regnsäsongen, och det är oftast brist på foder till grisarna under den torra perioden.
För att säkra tillgången på foder till grisarna året om behöver man hitta strategier som säkrar en optimal avkastning kombinerat med hög kvalitet.
I denna avhandling undersöktes effekten av skörde- och avlövningsintervall på avkastning och kemisk sammansättning hos Taro-blad och vallfoder av Stylo. Dessutom undersöktes olika ensileringsmetoder för dessa material. Effekten på grisarnas tillväxt och slaktegenskaper av att ersätta protein från sojamjöl mot protein från ensilerade Taroblad och Stylo undersöktes också, dels på korsningsgrisar (lantras/yorkshire) och dels på grisar av inhemska rasen Moo Lath.
Avkastningen av Taro-blad och bladskaft ökade med ökad skördefrekvens under de två år som studien pågick, men det hade ingen effekt på mängden rotknöl. Bladen innehöll 160-260 g råprotein per kg ts. Bladskörden (torrsubstans) av Stylo påverkades inte av skördeintervall första året, men blev högre med den högsta skördefrekvensen under det andra året. Bladen innehöll 170-235 g råprotein per kg ts, vilket var mycket högre än i stjälkarna eller i blad + stjälk blandning.
När cassava rotmjöl, rörsockermelass eller Taro rotknölsmjöl användes som tillsatsmedel vid ensilering påverkades pH-värdet, torrsubstans, aska och NDF för Stylo och ensilage av Taro-blad, samt NH₃-N för Stylo-ensilaget.
Mängden tillsatsmedel påverkade pH, torrsubstans, NH-N, råprotein och NDF i Stylo-ensilaget. När ensileringstiden förlängdes sjönk pH och torrsubstans i både Stylo-ensilaget och ensilaget av Taro-blad.
Intaget av torrsubstans och råprotein hos växande grisar av raserna Lantras/Yorkshire och Moo Lath påverkades inte när 25 % eller 50 % av proteinet från sojamjöl ersattes med Taro-bladensilage. När sojamjöl ersattes med Stylo-ensilage var intaget av torrsubstans och råprotein högst när 25 % av sojamjölet ersattes. Genomsnittlig daglig tillväxt och foderomvandlingsförmåga, slaktvikt, ryggfettets tjocklek samt slaktutbyte påverkades inte av att ersätta sojamjöl med ensilage av Taro-blad eller Stylo i foderstaten. Lantras/Yorkshire grisarna hade högre foderintag och bättre slaktegenskaper än Moo Lath grisarna.
Detta arbete bekräftar att Stylo och Taro kan användas som proteinfodermedel i småskalig grisuppfödning utan negativa effekter på produktionen hos växande Lantras/Yorkshire och Moo Lath grisar.