Avdelningen för idisslare
- näringslära och skötsel
Avdelningen forskar och undervisar kring frågor som berör idisslarnas näringsfysiologi, utfodring, laktation, tillväxt, beteende och inhysning. Fokus ligger på hur dessa faktorer påverkar djurens produktion och välbefinnande samt animalieprodukternas kvalitet. Produktionens inverkan på den yttre miljön blir en allt viktigare fråga. En stor del av forskningen bedrivs i internationell samverkan, såväl inom som utanför EU.
Näringsfysiologi och utfodring
Vi arbetar med fodermedel och utfodringsstrategier som möjliggör friska och produktiva djur i uthålliga produktionssystem. Vi studerar hur traditionellt vallfoder, bete, helsädesensilage och kraftfoder påverkar djurens ämnesomsättning och produktion. Vi studerar även hur nyare fodermedel, tex biprodukter från energigrödor, kan utnyttjas som foder till idisslare. Kraven på resurshushållning ökar i framtida produktionssystem. Vi arbetar för system med hög energieffektivitet och minimerade utsläpp av fosfor, kväve och andra näringsämnen.
Skötsel och beteende
Vi arbetar med ett brett spektrum av frågeställningar som berör olika skötselrutiner, inhysningssystem samt djurens beteende. Ett stort forskningsområde berör automatisk mjölkning (AM), där vi arbetar med kotrafik, utfodringsstrategier, betesfrågor, mjölkning och mjölkkvalitet. Ett annat aktuellt område gäller möjligheten att hålla ko och kalv tillsammans i modern mjölkproduktion.
Laktation och tillväxt
Inom avdelningen arbetar vi med flera mjölkproducerande djurslag, främst mjölkkor men även får, getter och vattenbufflar. Vi studerar mjölkningens biologi (laktationsfysiologi), mjölkningsrutiner, mjölkningsteknik och dess effekt på produktion, mjölkkvalitet och juverhälsa i intensiva och extensiva system. Vi studerar också hur djurens tillväxt påverkas av utfodring, bete och skötsel och hur de betande djuren bidrar till landskapsvård och biologisk mångfald.
U-landsverksamhet
Forskning och undervisning i samarbete med U-länder är en betydande del av avdelningens verksamhet. Detta gäller såväl handledning av utländska doktorander, koordinering av internationella mastersprogram samt forskningssamarbete i olika utvecklingsländer.