Bakgrund
Idiopatisk epilepsi. Epilepsianfall utlöses alltid från hjärnan. Idiopatisk epilepsi innebär att man, vid en ordentlig veterinärundersökning av en hund som haft epilepsianfall, inte hittar någon bakomliggande invärtesmedicinsk sjukdom eller strukturell förändring i hjärnan som kan förklara varför individen får anfall.
Epilepsi är 5-10 ggr vanligare hos hund än hos människa och förekommer i större uträckning hos vissa raser. Vi är framförallt intresserade av att studera hundar från raserna: Rottweiler, Smålandsstövare, Belgiska vallhundar, Jämthund, Keeshond och Riesenschnauzer.
Degenerativ myelopati, även kallad ”Schäfervinglighet”, är en sjukdom i ryggmärgen och ger neurologiska symptom, så som känselbortfall och vinglighet i bakbenen. Vanligtvis debuterar sjukdomen hos den äldre hunden och symptomen är sakta tilltagande. I dagsläget finns det inga botemedel. Vi är framför allt intresserade av att studera sjukdomen hos schäfrar.
Sensorisk ataktisk neuropati (SAN), är en nyligen upptäckt sjukdom som kan ses hos golden retriever-hundar och debuterar i valpåldern. Hundar som insjuknar i SAN har en rörelsestörning, där både fram- och bakbenen är påverkade, men tydligast syns det i bakbenen. Vi har nu hittat den genetiska orsaken till SAN, som visade sig vara en mutation i mitokondrie-DNA. Vi kan därför numera gentesta hundar för SAN, ett uppdrag som utförs av Husdjursgenetiska laboratioriet.
Vi är angelägna om att få kännedom om misstänkta SAN fall.
Syfte
Projektets syfte är att identifiera genetiska riskfaktorer som är associerade med idiopatisk epilepsi, degenerativ myelopati och sensorisk ataktisk neuropati hos hundar.
För mer information om sjukdomarna se: http://hunddna.slu.se under respektive projekt.