Populationsstruktur och egenskaper hos Reyna-boskap i Nicaragua

Beskrivning

Reyna-boskapen är den enda kvarvarande nötkreatursrasen i Nicaragua som har sitt ursprung i det djurmaterial som kom till Latinamerika i samband med den spanska kolonisationen i slutet av 1400-talet. Som så många av de raser av olika djurslag som härrör från denna tid kallas de Creol-raser och har under århundradenas lopp anpassats till tropiska förhållanden. Reynadjuren blev dokumenterade i Nicaragua först på 1950-talet. Numera finns de endast i fem besättningar med totalt ca 300 kor.

Eftersom det inte finns något ordnat avelsarbete med rasen kunde man misstänka att inavel förekommer, och att man behöver ett avelsprogram som både kan rädda rasen och utveckla den. Syftet med denna avhandling var därför att undersöka förekomsten av inavel och att kartlägga sådana egenskaper som ålder vid första kalvning och kalvningsintervall som mått på rasens fruktsamhet, samt mjölkavkastning, som grund för att utforma ett lämpligt avelsprogram. Data från tre Reyna-besättningar har varit tillgängliga för analys.

Av undersökningarna framgick att inavelsgraden var hög, särskilt i en av de studerade besättningarna. Negativa effekter av inaveln kunde påvisas för fruktsamhetsegenskaperna. Mjölkavkastningen uppgick till knappt 1000 kg per laktation då korna mjölkades en gång om dagen, medan den var 1700 kg om korna mjölkades två gånger om dagen. Dessutom producerade korna mjölk till sina diande kalvar. Reyna-kornas mjölk hade en ovanligt hög proteinhalt. Stora skillnader i avkastning förelåg mellan olika tidsperioder och mellan besättningarna.  Också för ålder vid första kalvning och kalvningsintervall var det stora skillnader mellan besättningarna, vilket tyder på att produktiviteten skulle kunna öka avsevärt genom bättre utfodrings- och skötselrutiner. Betydande arvbarheter förelåg för såväl mjölkavkastning som kalvningsintervall, vilket betyder att produktiviteten också kan förbättras genom avelsarbete.

Förslag till avelsprogram som bygger på ett utökat antal kor och användning av många tjurar har utarbetats. För att bryta inaveln kan man behöva importera sperma från tjurar av andra Creol-populationer i Centralamerika och som Reynadjur tidigare exporterats till.