Maria Wilbe är doktorand på Institutionen för husdjursgenetik och har under ett par år jobbat med autoimmuna sjukdomar hos Nova Scotia duck tolling retriever("tollare") tillsammans med forskare både andra delar av SLU och Uppsala Universitet. Nu har arbetet publicerats i Nature Genetics nätupplaga.
 |
Tollare drabbas ibland av ett immunologiskt sjukdomskomplex som kan delas in i två huvudsakliga grupper.
-Sjukdomen är i dess båda former en komplex sjukdom vilket betyder att flera genetiska förändringar samverkar med miljöfaktorer och orsakar att hunden blir sjuk, säger Maria Wilbe, SLU. |
-Komplexiteten innebär att alla individer med sjukdomen inte automatiskt får sjuka valpar, däremot nedärvs de genetiska anlagen > och sjukdomen kan dyka upp i senare generationer.
Den första varianten som studerats är en autoimmun reumatisk sjukdom som kallas för en SLE (Systemisk Lupus Erythematosus) -liknande sjukdom. Den andra varianten på sjukdomskomplexet är en viss typ av icke-bakteriell hjärnhinneinflammation.
FLER KARTLÄGGNINGAR INOM KORT
Detta är den första komplexa sjukdomen hos hund som kartlagts genetiskt. Men det lär bli fler inom en snar framtid, tror forskarna.
- Utvecklingen av de olika hundraserna har gjort att vissa sjukdomar med genetisk bakgrund uppträder i ökad utsträckning hos vissa hundraser och därmed kan de genetiska förändringarna vara lättare att identifiera hos hund än hos människa, säger Maria Wilbe.
Med hjälp av avancerad teknik inom det molekylärgenetiska området har man kunnat identifiera flera regioner på olika kromosomer som med stor sannolikhet samverkar och är riskfaktorer i sammanhanget för hjärnhinneinflammation respektive SLE-liknande sjukdom.
Professor Göran Andersson vid SLU har tillsammans med professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet, lett de genetiska studierna som utförts i samarbete med forskare i Finland och USA.
- Detta kan i framtiden få stor betydelse inom hundaveln genom att i förlängningen minska förekomsten av ärftliga sjukdomar som drabbar immunsystemet. Våra fynd kan även vara viktiga när det gäller kartläggning och diagnostik av SLE-liknande sjukdomar hos människa, säger Göran Andersson.