Ny metod för avelsvärdering av juverhälsa

Mastit, eller juverinflammation, är vanligt förekommande bland mjölkkor och har kännbara ekonomiska konsekvenser. I dagens avelsvärdering av juverhälsa tas endast hänsyn till kons benägenhet att få mastit. I vår forskning inkluderar vi även återhämtningsprocessen i vår analys. Tanken är att avelsvärderingen för juverhälsa i framtiden ska innehålla information om hela sjukdomsförloppet.

Mastit är en vanlig sjukdom bland mjölkkor som skapar stora negativa ekonomiska konsekvenser. Rutinmässig dokumentering av klinisk mastit (KM) görs inte i de flesta länder. Istället används oftast celltal i avelsvärderingen av mastit på grund av det genetiska sambandet mellan de två.

Tidigare metoder att analysera mastit, antingen genom celltal eller bekräftade fall av KM, innefattar bl.a. celltalsmedelvärde under laktationen, tid till första fallet av mastit, eller antalet fall under laktationen. Ingen av dessa metoder utnyttjar fullt ut den information som ges av celltalsmönstret under en laktation.

Vi arbetar med en alternativ metod där celltalsförändringar under en laktation modelleras med övergångssannolikheter mellan två tillstånd - mastit och icke-mastit. Gränsen mellan tillstånden är en förutbestämd celltalsgräns.

 Ett kraftigt fluktuerande celltalsmönster medför höga övergångssannolikheter och vice versa. Övergångssannolikheterna ger därför en bra återspegling av celltalsrörelserna under en laktation.
Metoden modellerar simulant övergångar till och från tillstånd av mastit, vilket innebär att både benägenheten att få mastit och återhämtningsprocessen beaktas. Benägenheten för mastit är föremål för många studier, medan återhämtningsprocessen är relativt outforskad. I vår modell gör vi t.ex. skillnad på två kor med varsitt fall av mastit, där en individ tillfrisknar snabbt medan den andra dras med en långvarig infektion.

Metoden är testad på simulerade data med kända avelsvärden för 400 tjurar. Korrelationen mellan verkliga och skattade avelsvärden räknas ut för övergångar i båda riktingarna. För benägenheten för mastit ligger korrelationerna mellan 0.5 och 0.8 beroende på genomsnittligt antal döttrar per tjur (60 eller 150), mastitfrekvensen (0.28 eller 0.98 fall/laktation), och gränsen mellan de två tillstånden (7 eller 10 ggr baskurvan). För benägenheten att tillfriskna ligger korrelationerna mellan 0.2 och 0.5. De lägre korrelationerna för övergång från mastit till icke-mastit kommer främst av det faktum att datamaterialet är kraftigt reducerat. Endast de kor som har drabbats av mastit ingår i datamaterialet för att skatta tillfrisknandet.

I jämförelse med andra metoder (linjär modell, tröskelmodell och överlevnadsanalys) av samma simulerade data, visar metoden fördelaktiga resultat. Korrelationen för benägenheten för mastit ligger i samma storleksordning, och i vissa fall något över för vår metod trots att vi modellerar celltal medan de andra metoderna modellerar bekräftade fall av mastit. I tillägg genererar vår metod ytterligare information. Trots lägre korrelationer än för insjuknandet, visar resultatet att det finns ytterligare information att hämta genom att inkludera tillfrisknandet i modellen.

Medverkande i detta arbete är Jessica Franzén, Erling Strandberg, Jorge Urioste och Daniel Thorburn. Forskningen utförs inom projektet RobustMilk (projektnr. KBBE-211708), vilket är ett EU-finansierat samarbete mellan fem europeiska länder. Syftet med projektet är att studera olika aspekter som bidrar till förbättrad mjölkkvalitet i kombination med robusta mjölkkor. En robust ko kan behålla en god mjölkkvalitet (t.ex. lågt celltal) under flera olika miljöförhållanden och under hela livet.