2011-11-29

Disputation 2:a dec Helena Lundgren

Läs mer

Den 2:a december kl 9.15 disputerar Helena Lundgren på en avhandling "Genetics of Sow Performance in Piglet Production" i sal K i Underviningshuset, Ultuna.

Bakgrund
I praktisk grisavel skiljer sig avelsmålen mellan faders- och moderslinjer. I avelsmålet för faderslinjer ligger fokus på produktion och avelsvärderingen innefattar egenskaper som till exempel tillväxt, köttighet och köttkvalitet. I avelsmålet för moderslinjer ingår förutom dessa produktionsegenskaper även reproduktionsegenskaper. Det finns ogynnsamma genetiska samband mellan produktions- och reproduktionsegenskaper, vilket ställer stora krav på avelsvärderingens utformning. Under de senaste decennierna har avelsarbetet i moderslinjerna fokuserat på ökad kullstorlek och smågristillväxt. Följaktligen ökar kravet på suggan att producera mer mjölk åt smågrisarna. Aveln för ökad kullstorlek och smågristillväxt pågår samtidigt med aveln för lägre fettansättning, vilket begränsar suggans möjligheter att lagra tillräckligt med kroppsreserver för den resurskrävande mjölkproduktionen. Dålig hullstatus och små fettreserver kan orsaka både reproduktionsproblem och välfärdsproblem.

Det övergripande syftet med detta doktorandprojekt var att generera kunskap som kan användas i utvecklingen av avelsmål och avelsvärdering för förbättrad prestation hos suggor och därmed ökad produktivitet i smågrisproduktionen.

Sammanfattning av studierna
Studierna i avhandlingen innefattar genetiska och fenotypiska analyser av data från det norska avelsföretaget Norsvin. I studierna ingick information om norska lantrassuggor och deras smågrisar. Lantbrukarna/djurskötarna utförde alla mätningar och registreringar. De instruerades av Norsvins avelstekniker i att bedöma de nya egenskaperna hull, aptit och bogsår som introducerades i detta projekt. Alla de studerade besättningarna använde semin och djuren var genetiskt kopplade till varandra genom att samma semingaltar användes i flera besättningar.

I det här projektet studerades egenskaperna smågristillväxt och kullvikt, aptit och foderintag, hull, bogsår, intervall avvänjning-betäckning, förmåga att bli dräktig och kullstorlek. I avhandlingen presenteras arvbarheter och genetiska samband för dessa egenskaper. Det finns ett ogynnsamt genetiskt samband mellan den maternella effekten (suggans förmåga) och den direkta effekten (smågrisens förmåga) på smågristillväxt. Det finns också ett ogynnsamt genetiskt samband mellan den maternella effekten på smågristillväxt och viktspridningen i kullen. Det betyder att avel för ökad förmåga hos suggan att föda upp tunga smågrisar kan minska smågrisarnas tillväxtförmåga och öka viktspridningen i kullen.

Det är möjligt att med hjälp av enkla registreringar skatta den genetiska variationen i suggors foderintag under laktationen. Arvbarheten för denna egenskap var dock låg, vilket betyder att mätmetoden behöver utvecklas innan den används i avelsvärderingen. Vi fann både genetiska och fenotypiska samband mellan kullens totala vikt vid tre veckor och suggans foderintag under laktationen (högt foderintag - hög kullvikt).

Suggans förmåga att få smågrisarna att växa är genetiskt kopplad till suggans förmåga att utnyttja sina fettreserver under laktationen och därmed till hullet vid avvänjning (hög kullvikt – låg hullstatus). Bogsår hos digivande suggor är en ärftlig egenskap och suggor som producerar tunga smågrisar har en högre risk att utveckla bogsår jämfört med andra suggor. På grund av de ogynnsamma genetiska sambanden mellan bogsår och medelvikt hos smågrisarna samt mellan hull och bogsår är det viktigt att ta hänsyn till bogsår i avelsarbetet, för att förbättra välfärden och undvika ekonomiska förluster. Urval för hög smågristillväxt som leder till försämrad hullstatus hos suggan vid avvänjning kan också påverka den fortsatta reproduktionen på ett negativt sätt. Det kan yttra sig i längre intervall från avvänjning till betäckning och i lägre kullstorlek i nästa kull.

Ett gott hull är centralt för suggans produktivitet. Målet i smågrisproduktionen är att avvänja många, tunga och vitala smågrisar. Suggor med gott hull har en lägre risk att utveckla bogsår under digivningen och föder fler smågrisar i nästa kull. Ett för högt selektionstryck på suggans hull vid avvänjning kan dock leda till lägre mjölkproduktion på grund av minskad mobilisering av kroppsreserver. Suggor med högt foderintag har bättre möjlighet att möta smågrisarnas efterfrågan på mjölk utan att förlora alltför mycket av sina egna kroppreserver. Även om avel för mer produktiva suggor är viktigt, behövs ytterligare utveckling av skötsel- och utfodringsrutiner för att skapa en miljö där suggorna kan uttrycka sin genetiska potential.

Rekommendationer för praktiskt avelsarbete baserat på resultaten i denna avhandling:

Registrera smågrisarnas identitet tillsammans med uppgifter om både biologisk mor och fostermor, datum för ev. flytt till fostermor samt datum vid förekomst av smågrisdödlighet, så att direkta och maternella genetiska effekter på smågristillväxt och överlevnad kan skattas.
Registrera individuell smågrisvikt vid 3 veckor, inkludera både direkta och maternella effekter i avelsvärderingen och följ upp den genetiska förändringen i viktspridning inom kull.
Registrera suggans hull vid avvänjning och inkludera det i avelsvärderingen, tillsammans med suggans förmåga att föda upp en tung kull, för att minska risken för bogsår och öka suggans reproduktionsförmåga.
Inkludera förmågan att bli dräktig som en egenskap i avelsvärderingen, för att förbättra suggans reproduktionsförmåga och hållbarhet.

Länk till avhandlingen

Länk till pressmeddelande på SLU:s hemsida

« Tillbaka

Sök bland nyheter

Från:

Till:

Ange ett sökord: