Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet husdjursvetenskap

Ansvariga institutioner:

Forskningen inom ämnet husdjursvetenskap syftar till att öka kunskaperna om djurarter som människan använder i olika former av djurhållning samt det hållbara nyttjandet av dessa. I forskningen ingår som en självklar del att fortlöpande utveckla dess metoder.

Inom ämnet kan forskarutbildningen ha olika inriktningar.

Inom inriktningen genetik och avel fokuseras på att öka kunskapen om hur genresurserna skall kunna utnyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt, den ärftliga variationens betydelse för hur olika egenskapskomplex kommer till uttryck och metoder för hur variationen kan studeras och utnyttjas för genetisk förändring av egenskaperna. Forskningen syftar också till att ge ökade kunskaper om hur genresurser och produktionssystem samspelar.

 Inom inriktningen utfodring och vård fokuseras på att öka kunskapen om foderresursernas användbarhet och tillvaratagande i djurproduktionen, om fodervärdering och näringsutnyttjande hos husdjuren under deras olika livs- och produktionsfaser, om samband mellan djurhållning och djurens produktion, reproduktion, hälsa, produktkvalitet samt om djurhållningens miljöpåverkan.

 Utan angiven inriktning av ämnet fokuseras på tvärvetenskaplig, systeminriktad eller djurekologisk forskning som syftar till att öka kunskaperna om samspelet mellan resurser, djur och människa.

 1. Utbildningens syfte

Målet för utbildningen är att göra den forskarstuderande förtrogen med vetenskapens allmänna redskap, samt de forskningsmetoder som är typiska för ämnesområdet husdjursvetenskap. Inom ämnet finns inriktningar mot genetik och avel samt utfodring och vård.

Forskarutbildningen kan leda till såväl licentiatexamen som doktorsexamen. Licentiatexamen kan utgöra en mellanexamen som kan tillgodoräknas för fortsatta studier till doktorsexamen. Innehållet och omfattningen av forskarutbildningen skall vara avpassad så att den studerande efter avlagd examen uppfyller "Syfte och mål med forskarutbildning vid SLU" (Dnr 17.31-1940/1996).

2. Behörighetsvillkor

Behörig att antas till forskarutbildning är den som uppfyller dels villkor för grundläggande behörighet (HF 9 kap. 4 §) dvs. högskoleutbildning om minst 120 poäng, dels för särskild behörighet (HF 9 kap. 5 §) samt i övrigt bedöms ha sådan förmåga som behövs för att klara utbildningen (HF 9 kap. 2 §). Den sökandes språkkunskaper i engelska dokumenteras genom grundläggande behörighet för högskoleutbildning (fullföljt nationellt program i engelska i gymnasieskolan) eller internationellt godkänt test (t ex TOEFL).

För särskild behörighet i ämnet krävs kunskaper motsvarande minst 80 poäng inom biologiska ämnen, varav sammanlagt minst 20 poäng med djurvetenskaplig inriktning. Den studerande skall ha visat förmåga till självständigt arbete t.ex. genom ett fördjupningsarbete motsvarande minst 10 poäng. Om studerande med annan jämförbar utbildning skall anses behörig avgörs i varje enskilt fall av institutionens prefekt.

3. Urval och antagning

Urval bland behöriga sökande och antagning skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen (SFS 1998:80 9 kap, 6§ ). Antagning sker av prefekt vid den institution där den studerande kommer att inskrivas och där huvudhandledaren är verksam.

4. Omfattning, innehåll och uppläggning

4.1 Omfattning

Utbildningen för doktorsexamen motsvarar fyra års heltidsstudier (160 poäng). För licentiatexamen är motsvarande studietid minst två år (minst 80 poäng).

4.2 Innehåll

Utbildningen innehåller två huvudmoment; vetenskapligt arbete och kursbundna studier.

Vetenskapligt arbete

Doktoranden skall under utbildningstiden bedriva vetenskapligt arbete, vilket redovisas i en doktorsavhandling motsvarande 100-130 poäng. Tre till fem delarbeten rekommenderas ingå i en doktorsavhandling. Samtliga delarbeten skall vara av sådan kvalitet att de är publiceringsbara i vetenskapliga tidskrifter med referee-system. Minst två artiklar, alternativt en där doktoranden är försteförfattare, skall vara accepterade och/eller publicerade i sådan tidskrift. I de fall där i avhandlingen ingående delarbeten har flera författare skall doktorandens eget bidrag tydligt anges i avhandlingen, eller i en bilaga till densamma. Avhandlingar bör författas på engelska språket. Avhandlingar skall endast i undantagsfall presenteras i form av monografier.

För licentiatexamen fordras ett vetenskapligt arbete motsvarande minst 50 poäng. Ett till två delarbeten beräknas ingå och dessa skall vara av sådan kvalitet att de kan accepteras för publicering i tidskrifter med s.k. referee-system. Avhandlingar bör författas på engelska språket.

Den studerande skall genom egna litteraturstudier uppmärksamt följa den för forskningsuppgiften relevanta internationella forskningen. Därutöver förutsätts den forskarstuderande aktivt delta i seminarier, konferenser, symposier o dyl., som anknyter till hans/hennes vetenskapliga arbete.

Kursbundna studier

De kursbundna studierna skall omfatta 30-60 poäng för doktorsexamen och minst 15 poäng för licentiatexamen. Val av kurser görs efter överenskommelse mellan handledare och den studerande. De kursbundna studierna skall innehålla dels lämpliga baskurser t.ex. inom vetenskapsteori och forskningsetik, projektledning eller pedagogik (minst 10 poäng för doktorsexamen respektive 5 poäng för licentiatexamen), dels ämneskurser valda efter doktorandens forskningsområde (minst 20 poäng för doktorsexamen respektive 10 poäng för licentiatexamen). Minst en internationell kurs bör ingå i utbildningen för varje forskarstuderande.

För doktorander med inriktning mot genetik och avel skall de grundläggande ämneskurser institutionen ger för forskarstuderande (eller andra kurser med motsvarande innehåll) ingå:

•             Allmän och molekylär genetik, bioteknik
•             Kvantitativ genetik, selektionsteori och biometri
•             Husdjurens genetiska resurser, bevarande och utnyttjande

För licentiatexamen bör minst en av de grundläggande kurserna ingå.

För doktorander med inriktning mot utfodring och vård bör någon av de ämneskurser institutionen ger för forskarstuderande

• Nutrition - foder
• Nutrition - ämnesomsättning
• Analytiska metoder
• Djurhållning och -skötsel
• eller andra kurser med motsvarande innehåll ingå.

4.3 Uppläggning

Individuell studieplan (SFS 1998:80 8 kap. 8§). för forskarutbildningen utarbetas i samråd mellan handledare/handledargrupp och doktorand i samband med antagningen. Uppföljning och eventuella ändringar av den individuella studieplanen sker årligen till ett av institutionen fastställt datum. Doktorand och handledare skall genom sina underskrifter bekräfta att de är överens om den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Av planen skall framgå om utbildningen syftar till licentiatexamen eller doktorsexamen.

5. Examination

Doktorsavhandlingen skall muntligen försvaras vid en offentlig disputation och bedömas av en betygsnämnd bestående av tre eller fem ledamöter utsedda av fakultetsnämnden. Minst en ledamot av betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en annan högskola (SFS 1998:80 8 kap. 21§).

Licentiatavhandlingen skall muntligen försvaras vid ett offentligt seminarium och godkännas av en betygsnämnd som utses av prefekten. Betygsnämnden består av tre eller fem ledamöter, varav minst en respektive minst två ledamöter skall hämtas utanför den egna institutionen.

Vid kurserna bedöms studieresultaten genom prov eller annan redovisning i anslutning till kurserna. Omfattningen (i poäng) av kurserna fastställs av huvudhandledaren.

För doktorsexamen respektive licentiatexamen krävs godkända kurser och godkänd vetenskaplig avhandling. Betygsgraden är godkänd eller icke godkänd.

6. Handledning

Den som antagits som studerande för forskarutbildning har rätt till fortlöpande handledning under studietiden, dvs. för heltidsstuderanden till doktorsexamen under fyra år. För varje forskarstuderande utses en huvudhandledare. Huvudhandledare kan, utan beslut i varje enskilt fall, den vara som har dokumenterad docentkompetens i relevant ämne samt innehar tjänst vid SLU.

Dessutom utses minst en biträdande handledare som tillsammans med huvudhandledaren bildar en handledargrupp. Handledargruppen bistår doktoranden i såväl praktiska som teoretiska problemställningar samt följer kontinuerligt studiernas fortskridande tillsammans med den studerande. Handledargruppen skall också hjälpa den studerande med val av litteratur och kurser. Den studerande skall kontinuerligt hålla handledarna underrättade om studiernas fortskridande och vid behov korrigera arbetets inriktning. Huvudhandledaren ansvarar för att halvtidsuppföljning av studierna sker enligt vid institutionen utarbetade regler.

7. Övrigt

Övrig information beträffande forskarutbildning kan hämtas från SFS 1998:80 och beträffande utbildningsbidrag från SFS 1995:938 med ändring 1998:81 (omtryck) samt 1998:161.