Allmän studieplan i ämnet molekylärgenetik

Ansvariga institutioner:

1. Utbildningens syfte

Målet för utbildningen är att göra den forskarstuderande förtrogen med vetenskapens allmänna redskap, samt de forskningsmetoder som är typiska för ämnesområdet  molekylär genetik.

Den molekylärgenetiska forskningens uppgift är att klarlägga den ärftliga informationens organisation och funktion på molekylär nivå inkluderande genernas struktur, stabilitet, omkombination, replikation, reglering och genuttryck.

Forskarutbildningen kan leda till såväl licentiatexamen som doktorsexamen. Licentiatexamen kan utgöra en mellanexamen som kan tillgodoräknas för fortsatta studier till doktorsexamen. Innehållet och omfattningen av forskarutbildningen skall vara avpassad så att den studerande efter avlagd examen uppfyller "Syfte och mål med forskarutbildning vid SLU" (Dnr 17.31-1940/1996).

2. Behörighetsvillkor

Behörig att antas till forskarutbildning är den som uppfyller dels villkor för grundläggande behörighet (SFS 1998:80 9 kap, 4§) dvs. högskoleutbildning om minst 120 poäng, dels för särskild behörighet (SFS 1998:80 9 kap, 5§).

För särskild behörighet i ämnet krävs kunskaper motsvarande minst 80 poäng inom biologiska ämnen, varav sammanlagt minst 20 poäng inom molekylär genetik och angränsande ämnen. Den studerande skall ha visat förmåga till självständigt arbete, t.ex. genom ett fördjupningsarbete motsvarande minst 10 poäng. Om studerande med annan jämförbar utbildning skall anses behörig till forskarutbildning avgörs i varje enskilt fall av institutionens prefekt i samråd med ämnesansvariga lärare.

3. Urval och antagning

Urval bland behöriga sökande och antagning skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen (SFS 1998:80 9 kap, 6§ ).  Antagning sker av prefekt vid den institution där den studerande kommer att bli inskriven och där huvudhandledare är verksam.

4. Omfattning, innehåll och uppläggning

4.1 Omfattning

Utbildningen för doktorsexamen motsvarar fyra års heltidsstudier (160 poäng). För licentiatexamen är motsvarande studietid minst två år (80 poäng).

 4.2 Innehåll

Utbildningen innehåller två huvudmoment; vetenskapligt arbete och kursbundna studier.

Vetenskapligt arbete

Doktorand skall under utbildningstiden bedriva vetenskapligt arbete, vilket redovisas i en doktorsavhandling motsvarande 100-130 poäng. Tre till fem delarbeten rekommenderas ingå i en doktorsavhandling. Samtliga delarbeten skall vara av sådan kvalitet att de är publiceringsbara och minst två skall vara accepterade och/eller publicerade i tidskrifter med s.k. referee-system. I de fall  där i avhandlingen ingående delarbeten har flera författare skall doktorandens eget bidrag tydligt anges i avhandlingen, eller i en bilaga till densamma. Avhandlingar skall författas på engelska språket. Avhandlingar skall inte presenteras i form av monografier.

För licentiatexamen fordras ett vetenskapligt arbete motsvarande minst 50 poäng. Två delarbeten beräknas ingå och dessa ska vara av sådan kvalitet att de kan accepteras för publicering i tidskrifter med s.k. referee-system. Avhandlingar bör författas på det engelska språket.

Den studerande skall genom egna litteraturstudier uppmärksamt följa den för forskningsuppgiften relevanta internationella forskningen. Därutöver förutsätts den forskarstuderande aktivt delta i seminarier,  konferenser, symposier o dyl., som anknyter till hans/hennes vetenskapliga arbete.

Kursbunda studier

De kursbunda studierna skall omfatta 30-60  poäng för doktorsexamen och minst 15 poäng för licentiatexamen. Val av kurser görs efter överenskommelse mellan handledare och den studerande. De kursbunda studierna skall innehålla dels lämpliga baskurser t.ex. inom vetenskapsteori och forskningsetik, projektledning eller pedagogik (minst 10 poäng för doktorsexamen respektive 5 poäng för licentiatexamen), dels individuellt valda ämneskurser (minst 20 poäng för doktorsexamen respektive 10 poäng för licentiat-examen). Minst en internationell kurs bör ingå i studieplanen för varje forskarstuderande.

För doktorander vid Institutionen för husdjursgenetik skall de grundläggande ämneskurser institutionen ger för forskarstuderande (eller andra kurser med motsvarande innehåll) ingå:

• Allmän och molekylär genetik, bioteknik                           
• Kvantitativ genetik och selektionsteori                          
• Husdjurens genetiska resurser, bevarande och utnyttjande
• För licentiatexamen bör minst en av de grundläggande kurserna ingå.

 4.3 Uppläggning

Individuell studieplan (SFS 1998:80 8 kap. 8§). för forskarutbildningen utarbetas i samråd mellan handledare/handledargrupp och doktorand i samband med antagningen eller så snart som möjligt därefter. Uppföljning och eventuella ändringar av den individuella studieplanen sker årligen. Doktorand och handledare skall genom sina underskrifter bekräfta att de är överens om den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Av planen skall framgå om utbildningen syftar till licentiatexamen eller doktorsexamen.

 5. Examination

Doktorsavhandlingen skall muntligen försvaras vid en offentlig disputation och bedömas av en betygsnämnd bestående av tre eller fem ledamöter. Minst en ledamot av betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en annan högskola (SFS 1998:80 8 kap. 21§). 

Licentiatavhandlingen skall muntligen försvaras vid ett offentligt seminarium och godkännas av en betygsnämnd bestående av tre eller fem ledamöter.  Högst en respektive två ledamöter får komma från den egna institutionen.

Vid kurserna bedöms studieresultaten genom prov eller annan redovisning i anslutning till kurserna. Omfattningen (i poäng) av kurserna fastställs av huvudhandledaren.

För doktorsexamen respektive licentiatexamen krävs godkända kurser och godkänd vetenskaplig avhandling. Betygsgraden är godkänd eller icke godkänd.

6. Handledning

Den som antagits som studerande för forskarutbildning har rätt till fortlöpande handledning under studietiden dvs för heltidsstuderanden till doktorsexamen under fyra år. För varje forskarstuderande utses en huvudhandledare. Huvudhandledare kan, utan beslut i varje enskilt fall, den vara som har dokumenterad docentkompetens i relevant ämne samt innehar tjänst vid SLU. 

Dessutom kan en eller flera biträdande handledare utses, vilka  tillsammans med huvudhandledaren bildar en handledargrupp. Handledaren/handledarna bistår doktoranden i såväl praktiska som teoretiska problemställningar samt följer kontinuerligt studiernas fortskridande tillsammans med den studerande. Handledaren/na skall också hjälpa den studerande med val av litteratur och kurser. Den studerande skall kontinuerligt hålla handledaren/na underrättad om studiernas fortskridande för att vid behov korrigera arbetets inriktning. Huvudhandledare ansvarar för att halvtidsuppföljning av studierna sker enligt vid institutionen utarbetade regler.

Doktoranden kan också erbjudas möjligheten att få en stödperson för diskussion av vetenskapliga frågor och/eller karriärplanering. Doktoranden och handledaren/hand-ledarna fattar gemensamt beslut i frågan. Stödpersonen skall ej ingå i doktorandens forskargrupp och kan men behöver ej ingå i handledargruppen.

7. Övrigt

Övrig information beträffande forskarutbildning kan hämtas från SFS 1998:80 och beträffande utbildningsbidrag från SFS 1995:938 med ändring 1998:81 (omtryck) samt 1998:161.