Här följer en presentation av VH-fakultetens samverkanslektorer. Efter presentationerna kommer en kort text om samverkan vid SLU.
Cecilia Müller

Cecilia Müller arbetar 50 procent som samverkanslektor på institutionen för husdjurens utfodring och vård sedan i maj. Hon är samverkanslektor i sport- och sällskapsdjurs hälsa, välfärd och skötsel med inriktning på häst. Cecilia har arbetat mycket med hästfrågor och är sekreterare i VH-fakultetens hästkommitté. Samverkan inom hästområdet handlar delvis om en direkt kontakt med hästägarna:
– Hästägaren i Sverige är oftast en privatperson med liten eller ingen erfarenhet av foderproduktion, avel, djurhållning etc. Det är nog också orsaken till att kunskapsnivån i hästbranschen är relativ låg på dessa områden. För andra djurslag finns ett rådgivarled, till exempel för grisar eller kor, men den saknas i princip för häst. Därför är till exempel webbsajten Hästsverige (http://www.hastsverige.se/) en viktig informations- och samverkanskanal där både branschfolk och privatpersoner kan hitta validerad kunskap, enligt Cecilia.
– Information om hästar och allt som hör därtill är det ingen brist på, men tyvärr är den inte alltid faktagranskad eller validerad. Har man då inte så mycket kunskap är det lätt att bli lurad, och att satsa sina pengar och sin energi på åtgärder som kanske inte avhjälper det problem man avsåg lösa.
Cecilia sitter också med i Landbygdsdepartementets samrådsgrupp för hästfrågor, där ett 30-tal olika organisationer och myndigheter med intresse för hästbranschen samlas några gånger per år.
Fokus är nu i början att få igång samverkan på hästområdet såväl inom som utom SLU, och Cecilia är övertygad om att samverkansarbetet kommer att hitta sin form.
Anna Rising

Anna Rising började som samverkanslektor i maj och hennes tjänst är på 100 procent men Anna är tjänstledig 60 procent eftersom hon även arbetar på Karolinska Institutet. På SLU arbetar hon på institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi.
– Min lektoratstjänst är inriktad på translationell veterinärmedicin. Jag har flera projekt igång men huvudinriktningen är stamcellsodling på rekombinant producerad spindeltråd för att i det långa loppet kunna ersätta skadade vävnader.
Anna har redan väl utvecklade kontakter och genom sitt företag Spiber Technologies AB har hon nätverk i industrivärlden, som hon också ser som en viktig finansieringskälla för forskningen.
– Jag har just startat nya samarbeten med medicinska universitet som exempelvis Rockefeller University i USA, Dongua University i Kina och Karolinska Institutet som jag hoppas kunna behålla och utveckla. SLU besitter unika kunskaper inom flera områden som väl kompletterar de stora medicinska universitetens verksamhet och jag hoppas kunna bidraga med att utöka SLU:s samarbete med dessa. Det skulle innebära att vi får synergieffekter och möjligheter till nya anslagsgivare.
Dröm lite. Hur ser situationen ut om tre år?
– Om tre år har jag en egen grupp med bra nationell och internationell finansiering. Jag hoppas att vi har kunna driva forskningsprojekten så långt att de bolag vi samarbetar med kan utveckla säljbara produkter baserade på vår forskning och att dessa produkter blir till stor hjälp för sjuka djur och människor.
Stefan Gunnarsson

I och med tjänsten som samverkanslektor avslutades Stefan Gunnarssons förordnande som prefekt på institutionen för husdjurens miljö och hälsa. Nu är Stefan samverkanslektor till 40 procent och de övriga 60 ägnas åt forskning, undervisning och andra uppdrag. Lektoratet är i uthållig animalieproduktion i stora besättningar. Som prefekt fick Stefan många nyttiga kontakter och han satt med i olika styr- eller referensgrupper.
– Mitt stora intresse har alltid varit fjäderfä, framför allt värphöns, och det är en bransch som har genomgått stora förändringar på ganska kort tid. Jag har också varit involverad i arbeten för att utveckla uthållig animalieproduktion i stora besättningar för andra djurslag. Djurhälsa och djurvälfärd måste gå hand i hand med både människan och avkastning. Det är verkligen spännande områden för samverkan.
Själv växte Stefan upp på en mindre gård med grisar i Skåne och tyckte tidigt att kunskapsspridning var viktigt.
– Samverkansområdet är oändligt. En bra början på min tjänst som samverkanslektor är att lyssna till vad intressenter utanför SLU tycker. SLU har en verkligt viktig förmedlarroll och djurfrågor är alltid aktuella och törsten efter kunskap, kontakter och samverkan är stor.
Magdalena Jacobson

Magdalena arbetar på institutionen för kliniska vetenskaper och tillträdde tjänsten som samverkanslektor i maj. Lektoratet i produktionsdjursjukdomar är på 50 procent. Magdalena arbetar med infektionssjukdomar på grisar och har även forskat i ämnet.
– Jag har inte formellt arbetat med samverkan tidigare men har ju gjort det i min roll som veterinär och forskare. Jag har samarbetat med SVA, läkemedelsföretag, jordbruksverket, läkemedelsverket, djurägare och med olika branschorganisationer så jag kan nog säga att jag har god erfarenhet av samverkan.
Magdalena har en spalt, ”Månadens sjukdom”, på Svenska pigs hemsida och skriver en mer vetenskapligt inriktat text till ett nyhetsbrev som ska ges ut av Svenska djurhälsovården.
– Jag har mycket kontakt med Svenska djurhälsovården. Vi har talat om att jag ska arrangera fortbildningskurser åt dem men något beslut är inte fattat än.
Med Magdalenas kunskaper är förebyggande hälsovård och smittspridning viktiga områden och som alltid behöver kommuniceras.
– I Sverige är vi tämligen förskonade från många sjukdomar som är vanliga på kontinenten. Nu när gränserna blir alltmer öppna är kunskap en otroligt viktig faktor för att behålla det gynnsamma smittläget. Vi har en långvarig tradition att effektivt begränsa sjukdomars spridning och att ha en progressiv syn på djurvälfärd. Det är ämnen som jag tycker är viktiga att förmedla i min roll som samverkanslektor.
Sofia Boqvist

Sofia arbetar på institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap och började sitt samverkanslektorat i livsmedelssäkerhet i maj. Förra året invigdes CGD, centrum för globala djursjukdomar där Sofia är ansvarig
– CGD och samverkanslektoratet passar väldigt bra ihop. De båda kan sägas symbolisera mina stora intressen smittspridning och just samverkan. När jag arbetade på SVA hade jag en period en delad tjänst och arbetade även på Smittskyddsinstitutet i Stockholm. Arbetet handlade väldigt mycket om samverkan och jag samarbetade mycket med andra myndigheter som Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Socialstyrelsen och med allmänheten som en självklar målgrupp. Det var nog då som mitt intresse för samverkan vaknade. Jag bär med mig många goda erfarenheter och kontakter från den tiden – och insåg vikten av samverkan
Sofia gjorde sin avhandling i Vietnam och det var då hon började fascineras av de komplicerade mönster som utgör smittspridningens outgrundliga vägar.
– Jag har ett stort intresse för zoonoser, dels hur man kan bryta smittvägar, dels förstå mekanismerna bakom smittspridningen och undersöka de globala faktorer som ligger till grund för olika sjukdomsutbrott. Sveriges situation när det gäller livsmedelssäkerhet och djursjukdomar, och därmed människans situation, har förändrats i grunden på bara några årtionden. Jag kan inte annat än känna att jag verkligen befinner mig på rätt plats. Det finns så mycket att förmedla.
Här kan du läsa mer om SLU:s samverkanslektorer ...
Kort om samverkan vid SLU
SLU har en gedigen organisation för samverkan. Dels finns en vicerektor med samverkansansvar, dels har alla fakulteter vicedekaner med samverkan som arbetsuppgift. På VH-fakulteten är det Staffan Eriksson som fram till nyår har den rollen.
De nya samverkansanställningarna vid SLU utgör en unik satsning. Anställningarna inrättas som universitetslektorat med samverkansuppgifter. Detta innebär att vetenskaplig skicklighet utgör grunden, att pedagogisk skicklighet är en nödvändighet och att skicklighet inom samverkan utgör en absolut förutsättning. Personerna ska även kunna agera som goda ambassadörer för hela SLU i olika externa sammanhang.
Specifika samverkansmål
Samverkansaktiviteterna vid SLU ska bedrivas i överensstämmelse med de tre målområden som Högskoleverket definierat i samråd med Sveriges lärosäten:
- Samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
- Samverkan för bättre utbildning
- Samverkan för demokratiutveckling