Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Hedersdoktorer vid SLU

Här kan du läsa om SLU:s hedersdoktorer genom åren. Sex framstående forskare blir hedersdoktorer vid SLU år 2015. I samband med promotionen håller hedersdoktorerna öppna föreläsningar, den 2 oktober, där de ger spännande inblickar i sin verksamhet. Läs om doktorerna nedan.

​Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, hedersdoktor 2015:

Bild på Detlef Weigel.Detlef Weigel, chef för institutionen för molekylärbiologi vid Max Planck-institutet för utvecklingsbiologi i Tübingen, Tyskland, utses till hedersdoktor av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap.

"Detlef Weigel är världsledande inom växtgenetik, genomik och utvecklingsbiologi. Han är även pionjär inom utvecklingen av ett antal resurser som bidragit till forskningen om och förståelsen för de molekylära mekanismer som ligger bakom anpassningsegenskaper. Dessa resurser har gjorts tillgängliga för hela den vetenskapliga världen genom Weigelworld. Detlef Weigel är en ambassadör för tillämpningen av ny teknik, inte bara inom grundforskning utan även inom växtförädling och för att förutsäga vilda populationers prestanda när de miljömässiga förutsättningarna förändras. Detlef Weigels vetenskapliga insatser är en inspiration för växtbiologer över hela världen."

Detlef Weigel kommer inte att kunna närvara vid årets promotion och han kommer därför att promoveras till hedersdoktor 2016.

Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, hedersdoktor 2015:

Bild på Charles FrancisCharles Francis, University of Nebraska-Lincoln, USA, utses till hedersdoktor av fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap.

"Professor Charles Francis har en ytterst stark internationell vetenskaplig profil inom forskningen om hållbara odlingssystem, utbildning och samverkan. Hans kompetensområde är ett av nyckelområdena vid institutionen för biosystem och teknologi samt institutionen för växtskyddsbiologi. Professor Francis har många års erfarenhet av samverkan med SLU, särskilt inom utvecklingen av kursplaner inom hållbart jordbruk och agroekologi. Det vore ytterst värdefullt för LTV-fakulteten och SLU att förstärka samarbetet med professor Francis, särskilt vad gäller den vidare utvecklingen av masterprogrammet i agroekologi. Hans utnämning till hedersdoktor vid SLU skulle underlätta sådan samverkan och samtidigt stärka kopplingen till University of Nebraska-Lincoln."

Fakulteten för skogsvetenskap, hedersdoktorer 2015:

Bild på Juha HyyppäJuha Hyyppä är professor och "head of department" vid Geodetiska institutet i Finland sedan 2000, samt director of Centre of Excellence in Laser Scanning Research. Bland annat är han en av de främsta i världen när det gäller de tekniska aspekterna av laserfjärranalys av skog. Han är mycket produktiv och flera databaser rankar honom högst, räknat på antal publikationer inom ämnet laserskanning. Som världsledande teknisk forskare i skoglig fjärranalys är han en viktig samarbetspartner för fakulteten.

Bild på Hans EliassonHans Eliasson, tidigare vd för Komatsu Forest och styrelseordförande för Skogstekniska klustret har och har haft stor betydelse för fakulteten för skogsvetenskap, särskilt dess verksamhet och utveckling inom området skogsteknologi. Han var en av de drivande bakom bildandet av Skogstekniska klustret, som i samarbete med forskare vid fakulteten för skogsvetenskap driver skogsbrukstekniskt process- och utvecklingsarbete med fokus på hur framtidens skogsmaskiner ska utformas utifrån de behov som kan förväntas. Hans arbete, via klustret, har också medfört att fakulteten blivit bättre synliggjord i flera nationella och internationella sammanhang (politiskt samt myndighets- och näringslivsmässigt).

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, hedersdoktorer 2015:

Bild på Gunnela StåhleGunnela Ståhle, agronom, samhällsdebattör och bloggare, är och har under decennier varit, en ledande, engagerade och drivande kraft för svensk livsmedelssektor. Hon har engagerat sig för de stora utmaningarna inom livsmedelsförsörjningen, nationellt så väl som globalt bland annat genom sitt arbete inom LRF och som ordförande i EU-kommissionens tidigare grupp för djurskydd. Hon utses till hedersdoktor av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap framför allt för sitt arbete och engagemang i frågor som rör sänkt antibiotikaförbrukning, livsmedelshygien, förbättrat djurskydd och god djurvälfärd hos våra livsmedelsproducerande djur. 

Bild på Brian PerryBrian Perry, professor, är en världsledande expert inom tillämpad veterinär epidemiologi som har publicerat mer än 250 granskade vetenskapliga artiklar inom området. Han har under hela sitt yrkesliv verkat på den internationella arenan och gjort enastående insatser för djurvälfärd och djurhälsa i utvecklingsländer och därigenom förbättrade ekonomiska förutsättningar för djurhållningen där. Han utses till hedersdoktor av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap framför allt för sin expertis inom områdena epidemiologi och de ekonomiska konsekvenserna av husdjurens sjukdomar samt djurhållningens betydelse för utveckling och ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer.

Doktorspromotion med hedersdoktorernas föreläsningar

Föreläsningar av hedersdoktorerna hålls den 2 oktober i hörsalen på Loftet, Ultuna, i samband med årets doktorspromotion. Detlef Weigel kommer inte att kunna närvara vid årets promotion och han kommer därför att promoveras till hedersdoktor 2016.

Hedersdoktorer 2014

SLU har nu utsett årets hedersdoktorer, fem till antalet. I samband med promotionen håller hedersdoktorerna öppna föreläsningar där de ger spännande inblickar i sin verksamhet. Läs om hedersdoktorerna nedan.

Program för hedersdoktorsföreläsningarna

Promotion

 


Presentationer av hedersdoktorerna 2014

Om inte annat anges härrör pressbilderna från hedersdoktorernas respektive organisation. De är alla fria att använda.

Isabella LövinIsabella Lövin, journalist, författare och sedan 2009 EU-parlamentariker (MP) är engagerad inte minst i frågor kring fiske och utkom 2007 med boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken, som fick stort genomslag både i Sverige och utomlands.

Hon utses till hedersdoktor av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ-fakulteten) framför allt för de insatser hon gjort som journalist och författare.

Hon har ”som få andra … satt fokus på fiskefrågorna såväl i Sverige som internationellt”, heter det bland annat i motiveringen.

Guillermo PenalosaGuillermo ”Gil” Penalosa, chef för 8-80 Cities, Kanada har av fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV-fakulteten) utsetts till hedersdoktor.

Motiveringen är bl.a. att han är en ledande röst på den globala scenen när det gäller betydelsen av öppna och gröna ytor för att skapa bättre stadsmiljöer.

Gil Penalosa, ursprungligen från Colombia, är chef för organisationen 8-80 Cities i Toronto, Kanada som arbetar för att utveckla stadsmiljöer för alla åldrar (”från 8 till 80”).

Ottoline LeyserOttoline Leyser, professor vid universitetet i Cambridge, har av den skogsvetenskapliga fakulteten (S-fakulteten) vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) utsetts till hedersdoktor med bland annat motiveringen att hon har haft stor betydelse för utvecklingen av växtfysiologisk forskning vid S-fakulteten.

Hon disputerade 1990 vid Cambridge i växtgenetik. Hon byggde upp ett eget forskningsprogram vid universitetet i York 1994–2010 innan hon återvände till Cambridge, där hon nu är chef för Sainsburylaboratoriet. Hennes forskning handlar till stor del om växtgenetik och olika växthormoners interaktion med miljön.

Sandra EdwardsSandra Edwards, professor vid universitetet i Newcastle har av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fakulteten) utsetts till hedersdoktor. Hon disputerade 1980 i Reading och blev professor i Newcastle år 2000.

Hon har i sin forskning fokuserat på grisars inhysning, utfodring, reproduktion, välfärd och skötsel i extensiva och ekologiska produktionssystem.

”De som träffat henne och lyssnat till henne … slås av hennes höga pedagogiska förmåga”, heter det bland annat i motiveringen.

Ingemar BörjessonIngmar Börjesson, civilingenjör och tidigare bl a forskningschef hos Cerealia och senare hos Lantmännen, har av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ-fakulteten) utsetts till hedersdoktor.

I motiveringen heter det bland annat att han ”på ett mycket påtagligt sätt bidragit till att öka samarbetet mellan NJ-fakulteten och industrin inom många områden”. Han har även varit engagerad i fakultetens utbildningsprogram på många olika sätt.

 

Hedersdoktorer 2013

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu utsett årets hedersdoktorer, fyra till antalet. Den femte utsågs redan i fjol men hade då inte möjlighet att delta i promotionen. Den kanske mest kända av dem är LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.

PLATSER KVAR PÅ DOKTORSPROMOTIONEN den 5 oktober, kontakta jenny.salgeback@slu.se, 018-67 10 74 för anmälan.

 


 

Hedersdoktorerna i fakultetsordning:

VH-fakulteten

  Helena Jonsson, ny hedersdoktor vid SLU 2013

Lantbrukare Helena Jonsson, förbundsordförande i LRF sedan 2011, har av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap utsetts till agronomie hedersdoktor. Hon har en lantmästarexamen från SLU och föder upp köttboskap i en Kravcertifierad besättning om ca 150 djur på sin gård utanför Tranås. Hon utnämns för sitt arbete med frågor av stor betydelse för svensk animalieproduktion, och för sitt engagemang för de nationella frågor som berör miljö, vatten och äganderätt samt utvecklingen av de gröna näringarna, liksom för sitt engagemang för de globala utmaningar som rör livsmedelsförsörjning och energiomställning.

  • Pressbild Helena Jonsson Öppnas i nytt fönster
    Foto: Lasse Modin
    (Bilden får användas fritt i samband med artiklar om SLU:s nya hedersdoktorer, fotograf ska anges)

  Pekka Olson, ny hedersdoktor vid SLU 2013

Leg veterinär Pekka Olson har av VH-fakulteten utsetts till veterinärmedicine hedersdoktor. Han tog veterinärexamen och blev leg vet 1975. Han är i dag chef för veterinära strategier i Agria Djurförsäkringar AB. Han var 1976–1996 anställd vid SLU som klinikveterinär, lärare och forskare i invärtesmedicin för hund och katt och har under åren publicerat ett 40-tal vetenskapliga artiklar. Han utnämns för sitt arbete för att stödja veterinärmedicinsk forskning med målsättningen att öka kunskapen om sjukdomar hos hund och katt och hur de bäst ska behandlas, liksom för sitt arbete för att reducera förekomsten av sjukdomar relaterade till extrem avel och för sitt engagemang i djurvälfärdsfrågor och sällskapsdjurens betydelse i stort för människan och samhället.

NL-fakulteten

  Susan Senecah, ny hedersdoktor vid SLU 2013

Dr Susan L Senecah, USA har av fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap utsetts till agronomie hedersdoktor. Hon är verksam vid State University of New York, College of Environmental Science and Forestry. Hon är specialiserad inom miljökommunikation, bl a med frågor som folkligt deltagande i beslutsprocesser, konflikthantering, miljökampanjer och de lagstiftande processerna. Hon utnämns för sina pionjärinsatser på miljökommunikationens område med en unik kombination av vetenskap och praktik och för hennes stöd i utvecklingen av ämnet miljökommunikation inom SLU.

  • Pressbild Susan Senecah Öppnas i nytt fönster
    Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
    (Bilden får användas fritt i samband med artiklar om SLU:s nya hedersdoktorer, fotograf ska anges)

S-fakulteten


  Andrés Weintraub Pohorille, ny hedersdoktor vid SLU 2013

Professor Andrés Weintraub Pohorille, University of Chile, har av fakulteten för skogsvetenskap utsett till skoglig hedersdoktor. Weintraub utsågs redan i fjol, men hade då inte möjlighet att närvara, varför han promoveras i år i stället. Weintraub har varit en drivande kraft inom tillämpningar av skoglig produktionsforskning sedan 1980-talet. Hans projekt har ofta fokuserat på effektivitet inom odling, avverkning, transporter och sågverksproduktion med målet att öka produktionen av förnyelsebara skogsresurser på begränsade skogsytor. Hans senare arbeten har också rört planeringsteori och modeller för skogsskötsel. Han är också verksam och mycket aktiv inom många nätverk inom skogsforskningen.

LTJ-fakulteten


  Martine Dorais, ny hedersdoktor vid SLU 2013

Dr Martine Dorais, Kanada, har av fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap utsetts till agronomie hedersdoktor. Hon är verksam vid Université Laval i Quebec. Hennes verksamhetsfokus ligger främst inom utveckling av uthållig hortikulturell produktion i kontrollerat klimat (växthus o d). Hon är en förgrundsgestalt inom hortikulturell forskning i Kanada och hennes forskning har stor relevans för produktion av grönsaker, bär, medicinal-, prydnads- och plantskoleväxter. Hon har också samarbetat med SLU Alnarp på många sätt.

 

Samtliga kommer att promoveras vid SLU:s promotionshögtid i Uppsala den 5 oktober2013

Hedersdoktorer 2012

Hedersdoktorerna från SLU:s fyra fakulteter håller sina föreläsningar den 5 oktober 2012. Promotionshögtiden hålls den 6 oktober 2012 vid SLU i Uppsala.

Hedersdoktorernas föreläsningar direktsänds mellan kl 9.00 och ca 15.00, gå in via SLU-webbens startsida, www.slu.se.  


Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap


Bild på Mark Peoples. Dr Mark Peoples, CSIRO Plant Industry, Canberra, Australien

Mark Peoples disputerade 1980 vid Melbourne-universitetet. Han är i dag stf chef för CSIRO Plant Industry i Australien. Han är en högt skattad forskare inom agrikulturella system, bl a odlingssytem med hänsyn tagen till kväve- och vattenförsörjning, markbiologi och biologisk kvävefixering hos baljväxter.

Han insatser för vetenskapen är stora inom spannmåls- och baljväxtodlingen i Asien och Australien och hans forskning tar hänsyn både till produktivitet och till hållbarhet. Han arbetar ofta nära odlarna.

Bild på Mahmoud Solh.


Dr Mahmoud Solh, Aleppo, Syrien

Mahmoud Solh är generaldirektör för ICARDA (International Center for Agricultural Research in the Dry Areas) i Aleppo, Syrien. Aleppo är på många sätt jordbrukets vagga, där sädesslag som vete och korn först började odlas. Hedersdoktoratet är ett sätt att uppmärksamma hans stora insatser för att föra ut forskningsresultat till jordbrukare I torra områden I framför allt Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien. ICARDA är ett s k CGIAR-center med vilket SLU har ett mångårigt samarbete.

Mahmoud Solh, född i Libanon, disputerade vid universitetet i Davis i Kalifornien och har varit verksam vid ICARDA i ett kvarts sekel, varav de senaste sex åren som chef. Genom hela sin karriär har han fokuserat på livsmedelssäkerhet, fattigdomsbekämpning och kunskapsuppbyggnad inom de nationella jordbruken.

 

Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskapBild på Bengt Ehnström.


Fältentomolog Bengt Ehnström, Nås

Bengt Ehnström är en av Nordens främsta entomologer och som nybliven pensionär är han fortfarande mycket aktiv. Han har ägnat hela sitt vuxna liv åt insekter, först som anställd vid Skogshögskolan i Stockholm, från 1977 vid SLU i Uppsala.

Före de flesta uppmärksammade Bengt Ehnström att åtskilliga insektsarter riskerade att försvinna. I början av 1980-talet var han därför med och bildade Databanken för hotade arter, nuvarande ArtDatabanken. Successivt ökade han sina insatser inom naturvårdsentomologin och från 1995 arbetade han på heltid vid ArtDatabanken.

Hans böcker om faunavård i skogsbruket 1979 och 1986 är unika pionjärarbeten som fått ett oerhört genomslag inom det praktiska skogsbruket och hans idéer och råd kan numera avläsas i den svenska skogen.


Dr Catherine Bastien, Orleans, Frankrike

Catherine Bastien är en nationellt och internationellt mycket respekterad forskare i kvantitativ genetik. Hennes viktigaste insatser har varit att utveckla skogsträdsförädling genom att kombinera traditionella och molekylära urvalsmetoder för att förädla framför allt poppel. Hon har stort förtroende i forskarvärlden och är mycket efterfrågad som rådgivare för olika forskningsprojekt.

Hon har också framgångsrikt lyckats att visa en god förståelse för kopplingen mellan processer på molekylär nivå och komplexa ekologiska samspel.

Hon har ansvaret för de franska förädlingsprogrammen för tall och poppel och har deltagit i flera stora europeiska projekt för bevarande och nyttjande av poppel. Hennes insatser har haft stor betydelse för förädlingen av vedartade väster i Europa. Hon är också en drivande kraft i det s k Samba-projektet (Salix molecular breeding activities) som delvis bedrivs inom NL-fakulteten vid SLU.

 

Fakulteten för skogsvetenskap

Bild på Godwin Kowero.
Professor Godwin Kowero, African Forest Forum, Nairobi, Kenya

Godwin Kowero har haft betydande inflytande för att utveckla afrikansk skogsvetenskap. Under förhållanden av resursknapphet som råder inom afrikansk akademi har Kowero visat på stor förmåga till institutionellt byggande, forskning, syntes och inte minst som förmedlande av viktiga budskap inom policybildning. På senare år, som generalsekreterare i African Forest Forum (en nätverksorganisation för afrikanska skogsforskare), har Kowero lyckats förmedla viktig kunskap kring skogsfrågor upp mot regional och global politisk nivå. På så sätt har han haft stor vikt för att ge röst åt ett växande inhemsk afrikanskt skogsforskarsamhälle – på en kontinent där diskussionen dominerats av internationella forskare, ideella organisationer och biståndsgivare.

Kowero har drivit sin forskning först vid olika universitet i Afrika, och sedan vid Centre for International Forestry Research (CIFOR, först i Västafrika, sedan vid högkvarteret i Indonesien och slutligen som regionchef för östra och södra Afrika). Forskningen berör ekonomi, policy, och uthålligt utnyttjande av skog och andra naturresurser. Det gäller såväl regnskogen som industriplantager, samt, inte minst, de stora ”miombo-skogarna” i sydöstra Afrika. Vid sidan av sin akademiska grund i skogsekonomi, besitter Kowero en akademisk bredd som blir allt mer sällsynt i en ofta starkt specialiserad internationell akademi.


Bild på Sreenivasa Rao Jammalamadaka. Professor Sreenivasa Rao Jammalamadaka, University of California, Santa Barbara, USA

Sreenivasa Rao Jammalamadakas forskningsintressen täcker ett brett spektrum av både teoretisk och tillämpad statistik samtidigt som han har betydande erfarenhet av konsultverksamhet. Han är världsledande inom flera olika områden av statistik, något som numera med specialisering inom allt snävare områden är sällsynt.

Vid ett sektorsuniversitet som SLU är det viktigt med både djup och bredd inom forskningen samt att kombinera teoriutveckling med tillämpningar. Denna förmåga är utmärkande för Jammalamadaka. Från en specifik tillämpning utvecklar han en allmän teori, vilket medför att hans resultat kan tillämpas inom många olika områden. Hans forskningsområden är mycket relevanta för den forskning som bedrivs vid SLU. Som världsledande inom flera områden är han flitigt citerad och har publicerat sig såväl i de mest prestigefyllda matematisk statistiska tidskrifterna som i tillämpade tidskrifter.

Han är en mycket uppskattad handledare, samarbetspartner och föreläsare och är därför väldigt ofta inbjuden talare vid konferenser samt vid statistiska institutioner. Under mer än 25 år har forskare vid skogsvetenskapliga fakulteten haft ett återkommande samarbete med University of California at Santa Barbara och professor Jammalamadaka i synnerhet.

 

Bild på Andrés Weintraub Pohorille.  Professor Andrés Weintraub Pohorille, University of Chile

Andrés Weintraub Pohorille har av S-fakulteten utsetts till hedersdoktor. Professor Weintraub har dessvärre inte möjlighet att delta i promotionshögtiden utan kommer i stället att promoveras 2013.

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap


Agronom Christina Planck, Tidaholm

Från slutet av 1970-talet och fram till i dag har agronom Christina Plancks engagemang och medverkan för att öka kunskapen inom utfodringsområdet varit mycket omfattande och har bedrivits främst i skrift, böcker och artiklar, som lärare och föredragshållare i olika utbildningar och kurser, som rådgivare och som inspiratör till FoU-verksamhet. Hon har under hela sin yrkesverksamma tid följt forskningen på hästutfodringsområdet, förutom genom litteraturen bland annat genom ett aktivt deltagande i EAAP:s kongresser och i dess hästkommission. Planck har också varit idégivare till olika forskningsprojekt.

Christina Planck utsågs 1993 att tillsammans med tre kolleger utreda förutsättningarna för att starta en hippologutbildning vid SLU och spelade även en viktig roll för utbildningens genomförande sedan regeringen fattat beslut om att starta utbildningen.


Dr Henning Steinfeld, FAO, Rom, Italien

Dr Henning Steinfeld är chef för The Livestock Information, Sector Analysis and Policy Branch vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Rom, där han har arbetat i mer än tjugo år. Steinfeld är den mest inflytelserika personen i den globala debatten om animalieproduktionens miljöpåverkan; ett område där VH-fakulteten har ett stort engagemang. Allt sedan boken Livestocks´ Long Shadow publicerades för fem år sedan, med Steinfeld som huvudförfattare, har han flitigt anlitats av olika organisationer, universitet och regeringar för att utveckla sina tankar om hur en miljömässig uthållighet i livestock-sektorn kan kombineras med social och ekonomisk uthållighet. Inom detta område är han en världsauktoritet.

Hedersdoktorer 2011

Hedersdoktorerna från SLU:s fyra fakulteter håller sina föreläsningar den 7 oktober 2011. Promotionen hålls den 8 oktober 2011 vid SLU i Uppsala.

Hedersdoktorernas föreläsningar direktsänds mellan kl 9.00 och ca 15.45, gå in via SLU-webbens startsida, www.slu.se.   

Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap

Barbara Lee är verksam vid Marshfield Clinic Research Foundation, Wisconsin, USA och uppmärksammas för sina insatser att förebygga skador bland barn och ungdomar inom lantbrukssektorn.
 
Kornelia Smalla är vetenskaplig direktör vid Julius Kühn Institut och professor vid universitetet i Braunschweig i Tyskland. Hon är en av förgrundsgestalterna inom ekologisk mikrobiologi. Hennes forskning knyter ihop miljömässiga, medicinska och växtproduktionsrelaterade frågeställningar.

Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap

Susan Humphries har utvecklat en pedagogik baserad på landskapsarkitektur, odling och kultur. Som lärare vid och rektor för Coombes School i England har hennes engagemang för miljöfrågor gjort både henne och skolan världsberömda. Hennes pedagogik kombinerar traditionell undervisning med skapande arbete, i form av såväl odling och plantering som drama och teater. Hennes arbete är i hög grad inriktat på barns behov av goda utemiljöer.
 
Francisco Telémaco Talavera Siles är professor vid Universidad Nacional Agraria (UNA) i Nicaragua. Samarbetet med SLU har bland annat lett till att 22 av UNA:s lärare avlagt masterexamen vid SLU, elva har disputerat och ytterligare sju är på väg att doktorera. Det har också gjort det möjligt för studenter och forskare/lärare från SLU att studera tropiskt jordbruk på plats i Nicaragua.
 
Andrew Sharpley är född i England men är i dag verksam vid University of Arkansas i USA, som professor i mark- och vattenkvalitet. Han har under sin trettioåriga forskarkarriär haft ett stort engagemang i att öka förståelsen för jordbrukets påverkan på yt- och grundvatten.

Fakulteten för skogsvetenskap

Maria Norrfalk, landshövding i Dalarnas län, är utbildad jägmästare och har under sin karriär bland annat arbetat som generaldirektör både för Skogsstyrelsen och för Sida. Åren 1993–2001 satt hon i SLU:s styrelse. Nu är hon bland annat styrelseledamot i Swedfund International AB och Världsnaturfondens förtroenderåd. Sedan 1993 är Maria Norrfalk ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Karl-Gustaf Löfgren, senior professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, doktorerade 1977 vid Umeå universitet där han fortfarande verkar. I slutet av 1970-talet utnämndes han till professor i skogsekonomi vid SLU och bidrog till att institutionen för skogsekonomi blev en av de ledande forskningsmiljöerna i världen i ämnet. Karl-Gustaf är invald i såväl Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin som Kungliga Vetenskapsakademin. 
 
  • Maria Norrfalk och Karl-Gustaf Löfgren nya hedersdoktorer vid SLU (även foton) 
  • Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

    Paul B. Siegel, nestor inom den globala fjäderfäaveln, är verksam som professor vid Virginia Polytechnic Institute and State University i USA. Efter en doktorsexamen vid Kansas State University kom han till dåvarande Virginia Polytechnic Institute redan 1957. Där har han under lång tid forskat och undervisat om avelns effekter på tillväxt, reproduktion och immunologi.
     
    Mats Törnquist är en förgrundsgestalt inom svensk djurhälsovård för nötkreatur. Han har varit verksam inom svensk förebyggande djurhälsovård med inriktning på nötkreatur. Han byggde upp och var ansvarig för nöthälsovården inom Svenska Djurhälsovården (SvDHV) där han också var vice vd åren 2001–2010. Han deltog aktivt i etableringen av bekämpnings- och kontrollinsatser avseende BVD, frasbrand, bluetongue och PRRS samt i kunskapsuppbyggnaden rörande EHEC/VTEC hos svenska nötkreatur. 

    Hedersdoktorer 2010

    Hedersdoktorer 2010

    Doktorshattar och lagerkransar. Vackra klänningar och stiliga frackar. Årets promotion närmar sig för SLU i Uppsala.

    De nio hedersdoktorerna håller sina föreläsningar vid SLU i Uppsala den 8 oktober, alla föreläsningar kommer att direktsändas via www.slu.se

    Det blir även möjligheter att se och höra föreläsningarna i en redigerad version på www.slu.se efter den 8 oktober.

    Den 9 oktober är det dags för 65 nya doktorer, nio hedersdoktorer och tre jubeldoktorer att ta emot bevisen för sina vetenskapliga gärningar under högtidliga former.

    Hela promotionsceremonin hålls i Undervisningshuset vid SLU på Campus Ultuna i Uppsala. Förutom tal från SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse håller Örjan Carlborg, professor i beräkningsbaserad genetik vid SLU, årets högtidsföreläsning.

    65 av de doktorander som under året har försvarat sina doktorsavhandlingar ska den 9 oktober få ta emot bevisen för sina arbeten.

    Promovendi är fördelade på fyra fakulteter där fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap har flest representanter, 27 doktorer.

    De fyra fakulteterna vid SLU har utsett nio hedersdoktorer. Dessa kommer tillsammans med de nya doktorerna och jubeldoktorerna att promoveras under ceremonin.

    Ett antal pristagare hyllas under promotionsceremonin: Mårten Carlssons pris, SLU:s pedagogiska pris samt för första gången, SLU:s nyligen inrättade förtjänstmedaljer. De olika pristagarna offentliggörs samma dag som promotionen.

    Ceremonien i Undervisningshuset bevakas av UNT.TV och visas via www.unt.se Festligheterna fortsätter sedan på Uppsala slott med middag och dans.

    Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, SLU i Uppsala har utsett följande hedersdoktorer:

    Anders Wejryd, ärkebsikop, uppmärksammas för sitt visionära ledarskap för Svenska kyrkans miljöarbete, och i synnerhet vad gäller klimatfrågan, I motiveringen står bland annat:

    ”Världens överlevnadsfrågor handlar om vårt förhållande till skapelsen, till djuren, naturen och till människor. Klimatfrågan har varit aktuell länge. Anders Wejryd har både föreläst och agerat i frågan om att minska utsläpp från fossila bränslen och metangaser.”

    Wejryds initiativ till det världsomfattande mötet ”Interfaith Climate Summit” i Uppsala 2008 nämns som ett djupt och väl övertänkt engagemang för miljön. Vid mötet samlades människor från hela världen och alla religioner för att diskutera, bland annat miljön.

    – Jag är överraskad och hedrad, säger ärkebiskopen. Jag ser det här som ett erkännande av kvalitén på Svenska kyrkans arbete med globala rättvise- och resursfrågor, och att kyrkan är en seriös medspelare i aktuella samhällsfrågor.

    Phil Ineson, professor vid University of York, är en av världens ledande forskare kring emissioner av växthusgaser från mark, samt hur växtsamhället och marken samspelar. Hans forskning inom området utgör viktiga bidrag till förståelsen hur klimatförändringar påverkar ekosystemen.

    Janet I. Sprent, professor vid University of Dundee, är en världsledande forskare inom kväveomsättning. Hon har bland annat blivit känd för sina ingående studier av mångfalden och släktskapen inom familjen baljväxter och deras rotknölssymbioser – ett gigantiskt arbete då baljväxtfamiljen omfattar 18 000 arter.

    Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU Uppsala har utsett följande hedersdoktorer:

    Ole Lind, forskningsledare vid företaget DeLaval har under 30 års tid arbetat för att utveckla tekniken kring mjölkning av kor. Han är en ivrig förespråkare för forskningssamarbete med SLU. Det har resulterat i ett flertal doktorandprojekt och examensarbeten, samt att DeLavals utvecklingsprojekt med automatisk mjölkning förlades till SLU i Uppsala .

    Marian C. Horzinek, professor vid Utrecht University i Holland har haft en banbrytande roll inom veterinärmedicinsk virologi. Han har kartlagt ett flertal virussjukdomar och i detalj studerat olika virus av betydelse inom veterinärmedicinen, bland andra svinpestvirus. Han har också främjat utvecklingen av virologisk forskning inom SLU.

    Skogsvetenskapliga fakulteten, SLU Umeå har utsett följande hedersdoktorer:

    John Pastor, professor vid University of Minnesota, har främst forskat om markekologi men också gjort viktiga insatser inom området växt-djur interaktioner. Han har bland annat studerat effekter av större växtätare på ekosystemen. Under lång tid har han haft täta kontakter med forskare vid skogsvetenskapliga fakulteten i Umeå.

    Jan-Åke Lundén, jägmästare verksam vid LRF Skogsägarna, har aktivt medverkat för tillkomsten av ett flertal stora forskningsprogram som haft stor betydelse, bland annat Snytbaggeprogrammet och Granprogrammet. Under sin tid som skogsvårdschef på Södra verkade han för att skogsbruket och skogsägare skulle dra nytta av forskningsresultat.

    Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU Alnarp har utsett följande hedersdoktorer:

    Jörg Hartung, professor vid Hannovers veterinärmedicinska universitet, har forskat om olika klimat- och miljöfrågor vid djurhållning. Han har arbetat för ett bättre djurskydd i samband med djurtransporter, samt även studerat hur luftföroreningar påverkar djur och människors hälsa.

    Anne Whiston Spirn, professor vid Massachusetts Institute of Technology, har som landskapsarkitekt arbetat för att främja livskraftiga samhällen; platser som är funktionella, hållbara, meningsfulla och skickligt utformade. Hennes sociala engagemang har bland annat resulterat i tillkomst av kvartersträdgårdar i låginkomstområden i Philadelphia. 

    Tidsprogram för hedersdoktorernas föreläsningar fredag 8 oktober:

    09.00 Landscape Design as an Adaptive Strategy – Anne Whiston Spirn, professor och agronomie hedersdoktor

    09.30 Bio-aerosols in Farm Animal Houses – Risk for Animal, Man and Environment -Jörg Hartung, professor och agronomie hedersdoktor

    10.30 Ecosystem Carbon Fluxes: Det är en liten värld – Philip Ineson, professor och agronomie hedersdoktor

    11.00 Who Needs Nodules? A World Tour of Nitrogen Fixation in Legumes – Janet I. Sprent, professor emerita och agronomie hedersdoktor

    11.30 Religion med eller mot naturen – Anders Wejryd, ärkebiskop och agronomie hedersdoktor

    13.30 From Milking to Total Dairy Herd Management – Ole Lind, director och agronomie hedersdoktor

    14.00 What is Veterinary Science? - Marian C. Horzinek, professor emeritus och veterinärmedicine doktor

    14.45 Skogsforskningen och skogsbruket – Jan-Åke Lundén, civiljägmästare och skoglig hedersdoktor

    15.15 The Moose in the Boreal Ecosystems of Isle Royale and Sweden – John Pastor, professor och skoglig hedersdoktor  

    Hedersdoktorer 2009

    Följande hedersdoktorer har utsetts 2009 av SLU:s fyra fakulteter:

    FAKULTETEN FÖR LANDSKAPSPLANERING, TRÄDGÅRDS- OCH JORDBRUKSVETENSKAP

    Kim Hummer är forskningschef vid National Clonal Germplasm Repository, en genbank för frukt och bär i USA. Genbankerna i USA innehåller såväl etablerade sorter som vildinsamlat material från alla de områden i världen där växtslaget förekommer. Genbankerna ska kunna förse forskare och växtförädlare med lämpligt växtmaterial.

    Kim Hummer har blivit en nyckelperson inom det viktiga arbetet med att samla in, identifiera, karaktärisera och analysera, samt bevara och tillhandahålla växtgenetiska resurser. Hon har deltagit i många insamlingsexpeditioner runt hela jorden. Kim Hummer har särskilt ägnat intresse åt olika frukt- och bärslag såsom vinbär, krusbär, blåbär, tranbär, lingon och humle .  

    SLU i Balsgård har under många år haft god kontakt med Kim Hummer och hennes forskargrupp. Förhoppningen är att kunna utöka det samarbetet i framtiden när SLU nu tar ett ökat ansvar för bevarande av växtgenetiska resurser.

    Alba Marian Cotes Prado är forskare och föreståndare för centrum för bioteknologi och bioindustri vid Colombian Corporation for Agricultural Research (Carpoica) i Bogota, Colombia. 

    Alba Marian Cotes Prado är mikrobiolog och har sedan slutet av 1980-talet forskat om mikroorganismer som kan användas i biologisk bekämpning av växtsjukdomar och skadeinsekter i jordbruket. Hon har också verkat för att forskningsresultaten ska komma till praktisk nytta i jordbruket i exempelvis av kommersiella produkter.

    Vid sidan av forskningen har Alba Marian Cotes Prado engagerat sig mycket i undervisning och administration. Detta har bland annat utmynnat i forskningssamarbeten och studentutbyten med SLU, något som inleddes redan 1991. Forskningsinriktningen vid Carpoica är mycket lik den vid SLU. På senare tid har hon hjälpt SLU att bygga upp kontakter med CIAT (The International Center for Tropical Agriculture).

    FAKULTETEN FÖR SKOGSVETENSKAP

    Felicity Huntingford är professor i funktionell ekologi, vid University of Glasgow i Skottland. Hon har varit engagerad i forskning om fiskbiologi i över 30 år och är en av föregångarna inom beteendeekologi på fisk.  

    Huntingford är speciellt känd för att använda grundläggande beteendestudier för att få kunskap om hur fiskevård och produktion av odlad fisk kan optimeras samt hur denna kunskap kan tillämpas praktiskt. Hennes forskning handlar även om hur odlingsbetingelserna för fisk kan anpassas och därmed förbättra djurvälfärd och odlingseffektivitet. 

    Felicity Huntingford har skrivit fyra böcker, publicerat över 160 vetenskapliga artiklar och är ytterst välciterad bland biologer. Hon och hennes forskargrupp har haft täta kontakter med SLU under årens lopp och samarbetet kommer att bli extra värdefullt i samband med den ökade satsningen på vattenbruk som aviserats i Sverige.

    Genom att utse Felicity Huntingford till hedersdoktor vill fakulteten för skogsvetenskap vid SLU uppmärksamma hennes stora bidrag till beteendeforskningen och till den ökade betydelsen av att tillämpa grundläggande evolutionära frågeställningar inom vattenbruket. 

    Werner Kurz, Canadian Forest Service, Victoria, British Columbia, Kanada, har under de senaste 20 åren arbetat med hur skötsel och naturliga störningar påverkar de boreala skogsekosystemens kolbalans. Han leder arbetet med att utveckla Kanadas system för inventering och rapportering av den nationella kolbalansen samt utvecklingen av en kolbalansmodell för den skogliga sektorn.  

    Werner Kurz har haft en central ställning inom ”The Intergovernmental Panel on Climate Change” när det gäller skogens roll i klimatarbetet och varit ”lead author” av ett flertal av panelens rapporter. Hans arbete har ökat vår förståelse av den boreala skogens direkta och indirekta inverkan på klimatet. 

    Gunnar Olofsson, VD, Sveaskog, har bidragit till en positiv utveckling av den skogliga forskningen i Sverige. Stödet till SLU:s verksamhet har omfattat hela skogsfakultetens verksamhet från grundläggande molekylär biologi till den mest tillämpade skogsskötselforskningen.  

    Bland Sveaskogs kanske viktigaste bidrag till forskningen återfinns en omfattande markupplåtelse för olika typer av fältbaserad verksamhet.  

    Gunnar Olofsson uppmärksammas för sitt stöd till SLU genom att utnämnas till hedersdoktor vid den skogsvetenskapliga fakulteten.

    FAKULTETEN FÖR VETERINÄRMEDICIN OCH HUSDJURSVETENSKAP

    Temple Grandin avlade sin doktorsexamen i husdjursvetenskap vid University of Illinois 1989. Idag arbetar hon vid Colorado State University, där hon undervisar och forskar om djurens beteende och kring frågor om husdjurens välfärd. Temple Grandin, som är autistisk, anser att hennes autism hjälpt henne att få en djupare förståelse bland annat för djurens stressbeteenden.

    Med böcker som ”The way I see it”, ”Animals make us human”, ”Animals in translation”, ”Labelled autistic” och ”Humane livestock handling” har Temple Gradin skildrat sin autism, sin forskning och sin syn på hur husdjurens välfärd kan förbättras. ”Animals make us human” har legat på bestseller-listor i både USA och Canada. I ett uppmärksammat reportage från BBC som sändes i SVT för något år sedan berättade hon om sig själv och sin verksamhet. Detta program, ”The woman who thinks like a cow”, finns på YouTube.

    Temple Grandin har utifrån sin forskning kring djurs beteenden utvecklat system för hantering av djur i slakterier i syfte att minska deras stress i samband med slakt. Hon har också skapat riktlinjer att använda vid bedömning av slakteriernas hantering av de levande djuren. Denna certifiering av djurens välfärd har börjat användas som ett försäljningsargument för ”djurvänliga” köttprodukter i USA. Läs mer på www.grandin.com.

    Barbro Soller har arbetat som journalist, författare och TV-producent. Hon var först allmänreporter på Dagens Nyheter 1951-1964 och sedan miljövårdsreporter (den första på heltid i Sverige) på samma tidning 1964-1969. Efter flera år på Läkartidningen blev hon sedan miljövårdsreporter på SVT Aktuelltredaktionen 1972-1987. Hon var producent för SVT:s Vetenskapens värld, 1987-1993, och ledamot i regeringens miljövårdsberedning 1979-1980.

    Barbro Soller har skrivit böcker som ”Nya lort-Sverige” (1969), ”Djurfabriken” (1971) och ”Storken i vattenriket” (2000). Hon har gjort filmer om Indien och Kenya åt SIDA samt bland annat TV-filmerna ”Vattnet som försvann”, ”Den vilda parken” och ”De sista vargarna?”

    Med boken ”Djurfabriken” kom Barbro Soller att tidigt skildra industrialiseringen av den svenska djurhållningen under 1950- och 1960-talen. Boken innebar att debatten om djurvälfärd och antibiotika i djurfoder tog fart på allvar i Sverige. Hon var en av de första att i debatten föra in frågan om användning av antibiotika i djurhållningen som riskfaktor för utvecklingen av antibiotikaresistens. Hon har alltid framhållit vikten av forskning och utbildning inom dessa områden.  

    FAKULTETEN FÖR NATURRESURSER OCH LANTBRUKSVETENSKAP

    Fredrik Sjöberg, bosatt på Runmarö i Stockholms skärgård, har under lång tid bidragit till att stimulera allmänhetens intresse för kunskap om såväl naturen och miljöfrågor i allmänhet, som entomologi och insekter i synnerhet.

    Han har spridit sitt budskap genom ett antal böcker, bland annat "Flugfällan" som utkom 2004

    och som nominerades till Augustpriset. Fredrik Sjöberg medverkar regelbundet i flera tidningar och var 2004 en av sommarpratarna i P1:s radioprogram "Sommar".

    Han skrev också manus till teatern Insektsgalan som under 2007-2008 framfördes av Stockholms stadsteater i regi av Helge Skoog.

    I motiveringen står bland annat " I hela sin yrkesgärning lyckas Fredrik Sjöberg, genom att utgå från nyfikenhet, samhällsrelevans och vetenskap påvisa behovet av fördjupad kunskap inom såväl biologi i allmänhet som entomologi i synnerhet."  

    Dr Rob Samson, CBS Fungal Biodiversity Centre i Utrecht, Holland, är en av världens främsta systematiker när det gäller Aspergillus- och Penicillium-svampar. Dessa svampar kan ge skador på såväl människor som djur, förstöra livsmedel och bilda gifter. En stor mängd livsmedel får sina karakteristiska egenskaper efter fermentation med Penicillium-arter, till exempel mögelost och salami.

    Rob Samsons forskning och pedagogiska verksamhet håller mycket hög internationell klass. Han har skrivit mer än 220 vetenskapliga artiklar och 35 böcker om svampsystematik.

    Med utgångspunkt i taxonomisk forskning har Rob Samson vidgat sitt forskningsfält till studier med bioteknisk, livsmedels- och medicinsk inriktning. Forskare på institutionen för mikrobiologi vid SLU samarbetar med dr Samsons grupp inom tre olika mykologiska projekt.

    Parallellt med forskningen har Rob Samson också haft ett stort engagemang för utbildning inom svampidentifiering och arrangerat kurser inom ämnet. Många doktorander från SLU har sedan 1980-talet via dessa kurser lärt sig identifiering av livsmedelsburna svampar.

    Rob Samsons lärobok "Introduction to food- and airborne fungi" används årligen av mer än 200 studenter vid SLU.

    Hedersdoktorer 2008

    Följande hedersdoktorer har utsetts av SLU:s fyra fakulteter:

    FAKULTETEN FÖR SKOGSVETENSKAP

    Dan Binkley, professor vid Colorado State University, Fort Collins, Colorado, USA. Dan Binkley belönas för sina framstående forskningsinsatser inom skogsekologi, i synnerhet rörande det skogliga ekosystemets biogeokemi och skogars tillväxt. Han har i många år varit en aktiv och inspirerande samarbetspartner för forskarna vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU.

    Föredrag: ”Kommunistisk” skog växer bättre

    Referat:
    Varför träd växer som de gör och hur ska man plantera skog för att nå maximal effektivitet, var temat för den skoglige hedersdoktorn Dan Binkleys föreläsning. Han är professor vid Colorado State University i USA och belönas för sina framstående forskningsinsatser inom skogsekologi, och har i många år varit en inspirerande samarbetspartner för skogsforskarna vid SLU.

    Han berättade om de faktorer som styr tillväxten i framför allt eukalyptusskogar i Brasilien, som han har studerat. Tillförsel av ljus, vatten och näring är naturligtvis viktiga faktorer, men en ännu viktigare faktor är homogenitet. Om alla plantor sätts ut samtidigt, i vad han skämtsamt kallade ”kommunistiska” skogar där alla får lika mycket, blir tillväxten jämnare än i ”kapitalistiska” skogar, där plantorna satts ut vid olika tillfällen och de starkaste träden ökar sin tillväxt på de svagares bekostnad.

    De dominanta träden tar effektivare upp ljus, vatten och näring. Den fjärdedel av träden som är störst i eukalyptusskogen tar till sig hälften av allt ljus, vatten och näring och står för 60 procent av virkestillväxten.

    Vad Binkley och hans forskarlag emellertid ännu inte har lyckats finna svaret på är varför trädens tillväxt avtar med ålder, oavsett vilka insatser som görs med gödsling, planteringsteknik eller liknande. Tillväxtkurvan pekar rakt uppåt under fyra, fem år, men sedan böjer den tillbaka igen.

    Text: Mikael Jansson, SLU

    Niels Elers Koch, professor vid Centret för skog, landskap och planering vid KVL i Horsholm, Danmark. Niels Elers Koch har gjort utomordentliga insatser inom skogsforskningen och aktivt verkat för internationellt och nordiskt samarbete inom skogsvetenskapen. Koch har byggt upp en framgångsrik skoglig forskning i Danmark och bidragit till att vidga forskningens syn på skog. Den urbana skogen och dess betydelse för människornas rekreation har uppmärksammats.

    Elers Kochs forskningsbakgrund är inom skogspolitik. Han har visat stor kunskap och bredd inom området . Han har länge varit engagerad inom IUFRO (International Union of Forest Research Organizations), där han för närvarande är vicepresident. 

    Föredrag: Viktigt hitta framtida skogsnischer

    Referat:
    I framtiden är det viktigt att både skogsforskningen och skogsnäringen hittar sina nischer globalt, sade S-fakultetens hedersdoktor Niels Elers Koch, professor vid Centret för skog, landskap och planering vid KVL i Horsholm, Danmark. Elers Koch har verkat för internationellt och nordiskt samarbete inom skogsvetenskapen och byggt upp en framgångsrik skoglig forskning i Danmark.

    Han gjorde en historisk tillbakablick och konstaterade att Danmark en gång var i det närmaste helt skogstäckt, men att avhuggning för byggenskap, odlingsmark och energi reducerade ytan till som minst två procent av landets yta. I dag är omkring 20 procent skogstäckt, och danskarna, precis som i Sverige, har lärt sig att nyttja skogen inte bara för produktion utan också för rekreation.

    Annat var det när den danska örlogsflotta, som år 1801 besegrades av engelsmännen, byggdes. Den bestod av ett par dussin fartyg, och till vart och ett gick det åt 200 hektar ekskog, vilket närmast utplånade landets ekbestånd.

    I och med att allt fler människor bosätter sig i städerna kommer stadsmänniskornas värderingar att bli allt viktigare, och därmed också skogen som rekreationsområde, menade Elers Koch. Han hänvisade bland annat till en undersökning som visar att 90 procent av danskarna har skogsvistelser som rekreation – att jämföra med exempelvis biobesök (45 procent) eller opera (fem procent).

    Som ett exempel på framtida nischer tog han den danska julgransodlingen:

    - Man kan skratta åt det, men Danmark är faktiskt världens största exportör av julgranar!

    Text: Mikael Jansson, SLU 

    Edvin Nilsson, naturfotograf, Jokkmokk, belönas för sitt engagerade och skickliga arbete med inventering och dokumenterande av Sveriges natur, särskilt nationalparkerna och skogens flora och fauna. Han är en av viltinventeringens pionjärer, utomordentligt skicklig naturfotograf och naturskildrare, samt mångårig och outtröttlig folkbildare. Han var under lång tid tillsynsman för Sareks, Padjelanta, Stora sjöfallets och Muddus nationalparker, med särskilt ansvar för Sarek.

    Edvin Nilsson har dokumenterat det inre skogslandets och fjällens särdrag, samt de svåråtkomliga rovdjuren. De ca 70 000 fotografierna från 50 år som nu finns i arkiv med uppgifter om var bilderna tagits utgör ett unikt material av stort värde för framtida analyser av till exempel naturens och landskapens förändringar. Edvin Nilsson är vid fyllda 80 år fortfarande aktiv och kan se tillbaka på ett mer än 40-årigt värv som folkbildare och föreläsare.

    Föredrag: Sarek är Edvin Nilssons plats på jorden

    Referat:
    – Sarek, i centrum av Laponia, det är mitt absoluta ställe på jorden.
    Med de orden sammanfattade den skoglige hedersdoktorn vid SLU Edvin Nilsson över 60 års värv i Lapplands världsarv.
    Naturfilmaren Edvin Nilsson har vuxit upp och levt hela sitt liv uppe i norra Sverige. Från födelsen i Malmberget var det inte långt till de unika fjällområden han har inventerat och dokumenterat under hela sitt liv. Genom fotografier, filmer och böcker har han beskrivit fantastiska miljöer, sällsynta växter, skygga rovdjur och fåglar.

    - I Sarek finns platser som är de mest värdefulla i hela Europa, sade han.

    I 16-årsåldern fick Edvin Nilsson sin första bekantskap med vilda djur och området Laponia. Då var han ute i vildmarken för att jaga tillsammans med sina två större bröder. De upptäckte björnspår endast 15 meter från sin eldstad.

    Några år senare som vuxen, såg han under en flygspaning spåren av en vildsint skoterjakt och skjutna björnar. Edvin Nilsson har sedan dess sett mer än 200 björnar men aldrig känt sig hotad av dem.

    - Alla har snällt gått undan, berättade han.

    Under 20 års tid var Edvin Nilsson parkvakt i Sarek, som också blivit hans smeknamn. De många erfarenheterna av det arbetet och hans ödmjuka sätt att närma sig naturen och dess växter och djur lyste igenom hans intressanta hedersdoktorsföreläsning. Det var många som kommit till SLU i Ultuna för att lyssna den 10 oktober, dagen före promotionen och tio dagar innan han skulle fylla 80 år.

    Vackra naturscenarier på storbildskärmen ackompanjerades med poetiska namn på platser som Sjaunja, Muddus, Saltoluokta, Padjelanta, Rapadalen och Sulitelma. Många av de vilda djur som Edvin Nilsson sett i fjällen visades upp i en imponerande samling bilder. Här sågs fjällräv, lämmel, havsörn, tjäder, pärluggla, hökuggla, fiskgjuse, kungsörn, sångsvan och nämnda björnar. Han har fler än 70 000 fotografier i sitt arkiv.

    I sin befattning som parkvakt ingick att med kamera och penna dokumentera sina iakttagelser. Dessa väckte intresse för att skapa böcker som ”Sarek, vandringar i vår sista vildmark”, ”Mitt vildmarksrike Sarek”, ”Muddus, den gamla skogen” och ”Nordisk fjällflora”. Edvin Nilsson har även producerat 13 naturfilmer för SvT.

    På 1960-talet hjälpte han professor Bertil Haglund med en utredning om de fyra stora rovdjuren. År 1974 blev han fältchef för viltinventeringen i norr ovanför trädgränsen, ett arbete han behöll till 1996. Samma år hamnade Sarek på Unesco:s världsarvslista, som ”norra Europas ojämförligt finaste och mest värdefulla vildmarksområde”.

    Text: Carin Wrange och Mikael Propst, SL

    FAKULTETEN FÖR VETERINÄRMEDICIN OCH HUSDJURSVETENSKAP

    Karl Erik Olsson, lantbrukare, bördig från Hässleholm, har varit en effektiv talesman för de ”svenska” djurfrågorna i internationella sammanhang på högsta politiska nivå. Som europaparlamentariker under åren 1995 till 2004 spelade han en aktiv roll för införandet av förbud mot antibiotika i djurfoder, för BSE-frågans lösning och för hur jordbruksrelaterade frågor hanterades i samband med EU:s östutvidgning.

    Allt sedan tiden som jordbruksminister under åren 1991 till 1994 har Karl Erik Olsson aktivt bidragit till att främja både forskning och utbildning vid SLU och VH-fakulteten. Hans kunskap och omfattande nationella och internationella nätverk har varit och kommer att vara av stor betydelse för SLU:s och VH-fakultetens fortsatta utveckling, närmast under Sveriges EU-ordförandeskap 2009.

    Föredrag: Från bondeliv till politisk arena

    Referat:
    Från bondens jordnära perspektiv till de stora politiska frågorna kring livsmedelsproduktion handlade förre jordbruksminister Karl Erik Olssons bidrag till hedersdoktorernas föreläsningar vid SLU. Han var en av två hedersdoktorer vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.
    Under sin föreläsning målade Karl Erik Olsson även upp en vision för hur han vill att världen ska utvecklas för att jordens resurser ska räcka till alla.

    -Jag har arbetat med jord och ord under hela mtt liv, sade Karl Erik Olsson. Att vara bonde är att hjälpa livet, att befrämja livsbetingelserna och öka produktionen. Men jordbruket har ibland varit en kamp mot naturen genom de monokulturer vi har satsat på.

    Under sin tid som politiker har det framför allt varit två viktiga frågor inom djurhållningen som engagerat den förre ministern. Dels den rutinmässiga användning av antibiotika, framför allt till grisar, samt användningen av kadavermjöl till nötkreatur.  Som europaparlamentariker 1995-2004 arbetade han aktivt för att få till en ändring i systemet. Arbetet blev framgångsrikt. Galna ko-sjukan satte fokus på problemet med kadavermjölet och medförde en förändring. Även bruket av antibiotika i foder lyckades han driva fram ett förbud mot.

    Karl Erik Olsson framföll i sitt tal att vi i framtiden måste bli bättre på att leva med naturen istället för mot den, för att kunna försörja en växande befolkning i världen.
    - Vi måste sträva efter att fullständigt recirkulera växtnäringsämnena, vi måste vara rädda om vårt vatten och använda det på flera sätt. Men det får inte finnas allvarliga föroreningar i vattnet som gör det omöjligt att bevattna åkermark och skog.

    Under sina år som jordbruksminister 1991-1994 kom Karl Erik Olsson ofta i kontakt med forskning och utbildning vid SLU. Under hans styre togs bland annat beslutet att starta hippologutbildningen vid SLU samt införandet av nya former för näringslivsfinansierad forskning.

    Forskningens framsteg har Karl Erik Olsson följt under långt tid.
    - Forskning och utveckling är en tävlan, och den ska vara så fri som möjligt. Men den är inte fri från dagens ekonomiska verklighet, sponsorer är vanliga och industrifinansierad forskning förekommer.
    - Vi kan i dag omvandla biologiska produkter industriellt till nästan vilken form vi vill, vilket ger oss möjligheter. Genmodifiering av grödor är ett sådant exempel. Det är dock viktigt att ta riskerna på fullt allvar när det gäller den typen av förändringar.

    Karl Erik Olsson tycker att mänskligheten i dag lever på ett sätt som undergräver framtiden. Vi konsumerar på ett sätt som inte är uthålligt och för att bryta det måste vi samla ihop oss och hitta nya vägar.

    Under sina år som EU-parlamentariker väckte Karl Erik Olsson förslag om global prisreglering med volymkontroll som bör styras av FN, FAO och WTO.

    - Om vi blir så beroende av varandra att vi inte vill, kan eller vågar strida, finns förhoppningen att vi kan leva i harmoni i hela världen. Det är min önskan och nu känns det som tankegångarna börjar mogna och komma upp på agendan, sade han i sin föreläsning till hedersdoktor vid SLU.

    Text: Carin Wrange


    Ian Dohoo, professor vid University of Prince Edward Island (UPEI) i Kanada, är ytterst framstående inom veterinärmedicinsk epidemiologi. Han tillämpade tidigt moderna statistiska och epidemiologiska metoder på olika veterinärmedicinska frågeställningar och en stor del av hans forskning har ägnats åt att utveckla och förbättra epidemiologiska metoder.

    Professor Dohoos forskning inom djurhälsa och djurvälfärd omfattar såväl nötkreatur som fisk, gris, häst och sällskapsdjur. Han har publicerat mer än 150 artiklar i internationella referee-granskade tidskrifter och är huvudförfattare till ”Veterinary Epidemiologic Research”, en lärobok i veterinärmedicinsk epidemiologi som används över hela världen. För sina insatser inom forskning och utbildning utsågs han 2005, som fjärde veterinär någonsin, till ”Fellow of the Canadian Academy of Health Sciences”.

    Föredrag: Att observera, inte experimentera

    Referat:
    Den experimenterande forskningen tar reda på i fall något kan hända. Den observerande forskningen tar reda på om det faktiskt händer.

    Så karaktäriserade VH-fakultetens hedersdoktor, den kanadensiske epidemiologiprofessorn Ian Dohoo sin forskning. Han hänvisade bland annat till Linné, som också skaffade sin kunskap genom att observera naturen.

    Den epidemiologiska forskningen har gjort enorma framsteg de senaste 25 åren, inte minst genom utvecklingen inom dator- och kommunikationstekniken, konstaterade han.

    Han berättade bland annat om sin pågående forskning som gäller en virusburen blodsjukdom hos odlad lax, ISA, och som slagit ut en femtedel av djuren i odlingarna. I vissa odlingskassar dör bara två procent av djuren, i andra så mycket som 98 procent. Många av de smittade laxarna återhämtar sig dock efter sjukdomen.

    Han berättade också litet om sina studenter, dels veterinärstudenterna, som han betecknade som studietyngda och i allmänhet mer kliniskt än forskningsorienterade, och forskarstudenterna som har hunnit skaffa erfarenheter från världen utanför universitetet och som ofta är energiska, entusiastiska och fulla av frågor och idéer.

    Dohoo har, inte minst genom NOVA-nätverket, i många år haft samarbeten med nordiska universitet.

    Text: Mikael Jansson, SLU

    FAKULTETEN FÖR NATURRESURSER OCH LANTBRUKSVETENSKAP

    Bengt Vessby, professor emeritus, Storvreta, beskrivs som en av pionjärerna bland Sveriges kliniska nutritionsforskare och utbildare inom området kost och hälsa. Hans forskning finns dokumenterad i ett imponerande antal vetenskapliga artiklar och har synliggjort Uppsala som ett starkt internationellt forskningscentrum inom nutritionsområdet.

    Fakulteten vill med denna hedersutnämning erkänna Bengt Vessbys betydelse för att samarbetet mellan SLU och Uppsala universitet utvecklas på ett kreativt sätt inom nutritionsområdet, där bl.a. Uppsala livsmedelscentrum (ULC) och Centrum för klinisk prövning av livsmedel (KPL) utgör konkreta exempel.

    Föredrag: Livsmedel och hälsa ledord för hedersdoktor

    Referat:
    Spelar det någon roll vad vi äter när det gäller risken att utveckla vissa sjukdomar? Eller är det  genetiska arvet starkare?
    Professor Bengt Vessby från Uppsala hade några provocerande frågeställningar i inledningen till sin hedersdoktorsföreläsning vid SLU.
    Rubriken på hans föredrag vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap löd ” Vad ska vi äta? Om behovet av kontrollerade koststudier.”

    Bengt Vessby räknas som en av pionjärerna bland Sveriges kliniska nutritionsforskare och utbildare inom området kost och hälsa. Genom honom har forskningssamarbetet mellan Uppsala universitet och SLU utvecklats på ett kreativt sätt. Konkreta exempel är bildandet av Uppsala livsmedelscentrum (UCL) och centrum för klinisk prövning av livsmedel (KPL).

    - De flesta av oss kommer att dö i sjukdomar som beror på vårt sätt att leva och äta, sade Bengt Vessby. Det är främst hur vi lever, inte på grund av arvsanlagen , som vi får en rad farliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes av typ 2, samt cancer.

    Människor i olika delar av världen lever annorlunda och olika länders kost ger olika problem. Det som bestämmer förekomsten är av hur vi lever, vad vi äter och om vi är rökare.
    Men det är aldrig för sent att förändra sina kostvanor. Genom att till exempel byta ut smör mot rapsolja kan halten av farligt kolesterol sänkas radikalt.

    - Det är viktigt att de råd vi ger måste grundas på vetenskapliga studier. Tyvärr är det inte helt enkelt att göra kontrollerade studier om mat jämfört med studier om läkemedel och därför är det också svårt att ge helt säkra råd.

    Bengt Vessby poängterade dock att det i Uppsala finns mycket goda förutsättning för framgångsrika koststudier genom att här finns såväl SLU, Uppsala universitet och Livsmedelsverket.

    Vad är då bra mat? Vad är det viktigaste för konsumenterna att tänka på?

    - Råden är egentligen ganska enkla, sade Bengt Vessby. Varje dag bör man äta frukt och grönt, fullkornsbröd, byta ut margarinet mot olja och äta fisk minst tre gånger i veckan.

    Text: Carin Wrange 

    Dr André Bationo, född i Burkina Faso och idag verksam i Nairobi, Kenya, är en av de främsta inom afrikansk lantbruksforskning. Han har en stark vetenskaplig publicering men har också arbetat med fältförsöksorganisation, verkat som lärare, handledare och konsult till internationella organisationer. Dr Bationo har utfört huvuddelen av sin forskning under förhållanden som knappast går att föreställa sig: krigszoner, översvämningar, livsfarliga kommunikationssätt och tropisk hetta .

    Dr Bationo har planerat och genomfört praktiska jordbruksförsök och lyft dem till en hög vetenskaplig nivå och samarbetar med flera forskare vid NL-fakulteten. Denna hedersutnämning markerar SLU:s och fakultetens intresse för U-landsfrågor samt lyfter fram Afrikas problem och möjliga lösningar.

    Föredrag. ”Inget barn ska behöva somna hungrigt”

    Referat:
    - Det bedrivs mycket forskning kring markanvändningen i Afrika, men väldigt få av resultaten når ut till småbönderna – det är vår största utmaning.

    Det sade NL-fakultetens hedersdoktor Dr André Bationo. Han är född i Burkina Faso och i dag verksam i Nairobi, Kenya, är en av de främsta inom afrikansk lantbruksforskning. Han har utfört huvuddelen av sin forskning under förhållanden som knappast går att föreställa sig: krigszoner, översvämningar, livsfarliga kommunikationssätt och tropisk hetta.

     - Min dröm är att Afrika blir en kontinent där inget barn ska behöva gå till sängs hungrigt, sade han.

    Bationo är i dag chef för AGRA, Alliansen för en grön revolution i Afrika. Han konstaterade att Afrika i dag är en kontinent som mest förknippas med problem: svält, markerosion, politisk instabilitet, aids-epidemier med mera. Bland de få glädjeämnena är framgångsrika afrikanska idrottsmän.

    Bara utarmningen av jordarna kostar kontinenten motsvarande fyra miljarder dollar årligen. Konstgödselanvändningen söder om Sahara är den lägsta i världen. Men det finns glädjeämnen. Malawi har lyckats så bra att man nu kan exportera majs, och även skänka till grannländer.

    Målen med AGRA:s arbete är att bättre integrera frågor som rör utsäde, handel, vatten och inte minst utbildning. Han konstaterade bland annat att Afrika behöver fostra en ny generation jordbruksforskare. Den gröna revolutionen måste också ledas av afrikanerna själva.

    Text: Mikael Jansson, SLU

    FAKULTETEN FÖR LANDSKAPSPLANERING, TRÄDGÅRDS- OCH JORDBRUKSVETENSKAP

    Bent Schmidt Nielsen, förre rektorn för Den Kgl. Veterinær- och Landbohøjskole i Köpenhamn (KVL) lade genom sin utredning grunden för LTJ-fakulteten i Alnarp. Bent Schmidt Nielsen har under en lång följd av år verkat för ett utvidgat och nära samarbete inom KVLs och LTJ-fakultetens ansvarsområden. Bland annat var han en av drivkrafterna för DSH, den dansk-svenska hortonomutbildningen, ett pionjärprojekt i sitt slag.

    Bent Schmidt Nielsen var också en av initiativtagarna till uppbyggnaden av det nordiska samarbetet inom NOVA, The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network, som grundades 1995. Fakulteten tycker det är av stor vikt att fortsätta och ytterligare förstärka samarbetet med den nya Life-fakulteten vid Köpenhamns universitet (f d KVL).

    Föredarg: Samarbete honnörsord för tidigare rektor

    Referat:
    För Bent Schmidt Nielsen, förre rektorn vid KVL i Danmark, är gränsöverskridande  samarbete mellan universitet, ett honnörsord som har präglat mycket av hans arbete under åren.

    Bent Schmidt Nielsen har bland annat varit pådrivande till bildandet av NOVA, (The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University) 1995, utvecklingen av det gemensamma dansk-svenska hortonomprogrammet vid SLU och KVL 2001, samt omorganisationen av SLU:s nya organisation 2002.

    Om dessa konkreta exempel och andra gränsöverskridande arbeten handlade hans hedersdoktorsföreläsning vid SLU. Rubriken på föredraget var Universitet i globala sammanhang – nätverk eller konkurrens? Bent Schmidt Nielsen blir hedersdoktor vid fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.

    - Det är en stor ära att bli hedersdoktor vid SLU, det är ett universitet som jag alltid har betraktat som KVL:s främsta samarbetspartner, sade han.

    Bent Schmidt-Nielsen har under många år varit djupt engagerad i många universitets strategiska och ledningsmässiga utveckling. Sedan 2001 har han varit delaktig i 17 utvärderingar av universitet i Europa och Turkiet, organiserade av European University Association.

    Ett viktigt budskap vid hans föreläsning var att ett universitet alltid måste präglas av fyra grundpelare för sin verksamhet. Dessa grundpelare är målsättning, visioner, strategisk planering och implementering. 

    Han lade även stor vikt vid behovet av att universiteten blir alltmer internationella. 2008 finns det 2.9 miljoner utländska studenter inom OECD-länderna. 1975 var siffran 0.6 miljoner  studenter med utländsk bakgrund. Att kunna välja de bästa universiteten är en viktig faktor för dagens studenter.

    Text: Carin Wrange

    Jubeldoktorer

    Följande jubeldoktorer hedras vid promotionen:

    Gustaf Björck, Nils-Erik Björklund, Claes-Henry Hansson, Jan Rendel  och Stig Börnfors från fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap samt Lennart Ottosson, fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap. Samtliga disputerade 1958.

    Hedersdoktorer 2007

    Varje år brukar SLU:s fakulteter utse hedersdoktorer som promoveras vid universitetets årliga doktorspromotion. I samband med promotionen håller hedersdoktorerna allmänna föreläsningar där de ger spännande inblickar i sin verksamhet.

    Följande hedersdoktorer har utsetts av SLU:s fyra fakulteter: 

    Fakulteten för skogsvetenskap

    Paul G. Jarvis, professor från Aberfeldy, UK, har under många år forskat om trädens funktioner och om kollagring i skogar. Han ger oss insikter om hur man bör sköta skogen för att ge maximalt med nytta och samtidigt fungera som effektiv kolfångare som motverkar negativa effekter av en föränderlig miljö. I en tid där klimatförändringar och kollagring är centrala frågor har Paul Jarvis en självklar hedersplats.

    Föredrag: The Road to "Carbon Forestry"

    Referat:
    Paul G Jarvis, hedersdoktor vid den skogsvetenskapliga fakulteten, är professor vid universitetet i Edinburgh och har under många år forskat om trädens funktioner och om kollagring i skogar. Hans forskning handlar om hur man bör sköta skogen för att den ska ge maximalt med nytta och samtidigt fungera som effektiv kolfångare som motverkar negativa effekter av en föränderlig miljö. Konventionellt skogsbruk tar inte alltid hänsyn till samspelet mellan mark och kol, konstaterade han i sin föreläsning, och andra hot som han ser redan nu är dålig tillväxt, fortsatta utsläpp av växthusgaser och en för flitig kvävegödning av skogar. Vi respekterar inte marken särskilt bra, sade Jarvis som framhöll marken som en viktig reservoar för kolet. Han menade också att trä är det idealiska biobränslet.

     
    Kerstin Ekman, författare från Hallstavik, står på skogens sida. Hon har fantastiska kunskaper om skog och nyttjandet av skog. Hon har gett oss betraktelser om skog som saknar motstycke. Kerstin Ekman har i sin senaste essäsamling ”Herrarna i Skogen” vandrat genom och på ett enastående sätt belyst olika aspekter av skogen och dess genom tiderna mångskiftande betydelser. Det är första gången i modern tid som fakulteten hedrar en författare, även om möjligheten att hedra konstnärer och författare funnits också tidigare. (Foto: Cato Lein)

    Föredrag: Har vi ett levande landskap i Sverige?

    Referat:
    Poeten och botanikern Sten Selander har varit en viktig följeslagare för Kerstin Ekman genom hela hennes författarskap. Det berättade hon vid sin föreläsning som ny hedersdoktor vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU.

    Sten Selanders stora verk, Det levande landskapet i Sverige, har vid många tillfällen varit en oumbärlig källa av kunskap att ösa ur för Kerstin Ekmans böcker. Inte minst när hon skrev Herrarna i skogen, då citerade hon flitigt Sten Selanders bok. I den essäsamlingen belyste hon olika aspekter av skogen och dess genom tiderna mångskiftande betydelser.

    - Sten Selander beskriver naturen både medryckande och lustfyllt. Ibland när jag har läst den har jag förundrats över hur kul det är att läsa om naturen och hur centralt det är att den är just levande.

    Kerstin Ekmans föredrag vid SLU pendlade mellan den lilla växten grusnarv Arenaria humifusa som lever under karga förhållanden i Padjelanta nationalpark långt uppe i fjällvärlden, till de stora frågorna om hur vi människor förhåller oss till naturen. Hon pekade på hur stor del av vårt välstånd som vi faktiskt får från skogen samt att vi också måste behålla vår respekt för den.

    Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap

    Peter Shewry, professor vid Rothamsted Research Station, UK, har mer än 30 års erfarenhet av forskning inom områden som rör cerealier och kvalitet samt struktur och sammansättning av cerealiekärnor. Rothamsted Research är ett av Storbritanniens största agrikulturella forskningscentra med uppdrag att förbättra produktion, växtskydd och kvalitet på jordbruksgrödor. Avdelningen som Peter Shewry leder arbetar främst med forskning för att förbättra kvaliteten hos jordbruksgrödor, bl a vete. Sedan många år samarbetar han med forskare vid fakulteten vid SLU i Alnarp.

    Föredrag: Improving Cereal Grain Quality

    Referat:
    Professor Peter Shewry, hedersdoktor vid fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, har huvudsakligen varit verksam vid forskningsinstitutet i engelska Rothamsted. Hans forskning rör vete och han konstaterade själv i sitt anförande att när han är på utlandssemester så fotograferar han hellre lokala brödsorter än landskapsvyer. Hans forskning har till stor del handlat om att med genmodifiering påverka glutenhalterna i vete, som ju är en av världens tre viktigaste livsmedelsgrödor. På senaste tiden har han fokuserat på arabinoxylan, som är en viktig fiber i vetemjöl. Forskarna räknar också med att arabinoxylan kan bli en viktig beståndsdel i kommande probiotika.

    Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap

    Pär Söderblom, landskapsarkitekt, Kungsängen, beskrivs som en föregångsman inom svensk landskapsarkitektur. Det unika i hans gärning består i hans djupa engagemang för att koppla ihop forskning och praktik. Det engagemanget har under åren fått flera viktiga konkreta genomslag. I samband med uppdraget att i början av 1970-talet planera grönstrukturen för utbyggnaden av bostäder för 40 000 personer i Sollentuna initierade han ”Järvaprojektet” ett forskningsprojekt med medverkan av fem vetenskapliga institutioner vid SLU, Uppsala universitet, Byggforskningsinstitutet och KTH.

    Föredrag: Att klippa gräsmattor

    Referat:
    Landskapsarkitekten och konsulten Pär Söderblom, hedersdoktor vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, är en föregångsman i svensk landskapsarkitektur och har bland annat lagt grunden till SLU:s utbildningar på området. Han berättade i sin föreläsning om ett antal projekt om några av sina största projekt, till exempel Järvaprojektet, alltså när Järvafältet norr om Stockholm bebyggdes och hur man då tog hänsyn till den befintliga naturen. Ett annat projekt är restaureringen av landskapet efter uranbrytningen i västgötska Ranstad, då ett sex kvadratkilometer stort dagbrott gjordes till en friluftsområde med konstgjord fågelsjö. Gröna tak, där framför allt sedum-arter (fetknopp) används som takbetäckning är bland hans senaste projekt och kan ses på bland annat SEB:s kontor i Rissne och Augustenborg i Malmö.


    Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

    Inge Gerremo, pol.mag. Järfälla, har under en lång följd av år arbetat inom Sida med lantbruksfrågor i flera olika befattningar. Han har varit ansvarig för praktiskt biståndsarbete i Afrika men också varit vid FAO i Rom. Inge Gerremo har genom omfattande och framgångsrikt opinionsarbete lyckats återföra lantbruksfrågorna till den biståndspolitiska agendan i Sverige. Han har ett livslångt engagemang för jordens fattiga och har lyft fram husdjurens betydelse i fattigdomsbekämpningen.

    Föredrag: Afrikas lycka är jord - om behovet av en matnyttig utveckling

    Referat:
    Den fattiga bonden i Afrika stod i fokus för Inge Gerremos föreläsning vid SLU. Under många år av sitt yrkesverksamma liv har han arbetat för att hjälpa småbrukare i flera afrikanska länder att komma igång med ett mer uthålligt och produktivt jordbruk. För många småbrukare har arbetet inom kooperativ varit en god modell och är det ännu i dag.

    I sin föreläsning nämnde Inge Gerremo en rad viktiga verksamhetsområden, såsom bekämpning av mul- och klövsjuka och fågelinfluensan, samt artificiell insemination av kor, där svenska experter har varit viktiga aktörer.

    -Titeln och frågeställningen på min föreläsning i dag lyder ”Afrikas lycka är jord”och så tror jag även att det kan bli, dock under vissa förutsättningar. För att nå dit krävs bland annat att de afrikanska ledarna tar jordbruket på allvar och är beredda att satsa på en utveckling underifrån. De måste också se till att kvinnornas roll i jordbruket förbättras och att man tar till sig kunskap om ny teknik.

    Även behovet av forskning lyfte Inge Gerremo fram och här betonade han särskilt SLU:s betydelse. Enligt honom är SLU det viktigaste universitetet i Sverige. Den kompetens som finns vid SLU är av stor betydelse för internationell jordbruksutveckling.

     

    Barbro Beck-Friis, professor Borensberg, är en av de ledande medicinska auktoriteterna inom äldrevårdsområdet i landet. Hon har tidigt väckt förståelsen för betydelsen av djurkontakter i samband med vård och rehabilitering av människor. I sin forskning och praktiska verksamhet kring demensvård och vård i livets slutskede har Barbro Beck-Friis uppmärksammat det terapeutiska värdet för såväl patienter som vårdpersonal av kontakter med husdjur. Hon har också verkat för ökad förståelse hos både djursjukvårdande personal och den drabbade djurägaren för det sorgearbete som förlusten av ett sällskapsdjur ger upphov till.

    Föredrag: Något om djurens betydelse för människan (doc-fil).

    Referat:
    Möjligheten att få umgås och krama om ett husdjur är långt mycket viktigare än vad många tror. Kontakten med djur ger flera dimensioner som ger stor livskvalitet för människor, såväl vuxna som barn.

    Det var huvudbudskapet i professor Barbro Beck-Friis föredrag när hon blev ny hedersdoktor inom fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid SLU. Hennes föredrag lämnade ingen i publiken oberörd. Att djur gör nytta både inom vården och för barns emotionella utveckling var ett mycket tydligt budskap.

    - Djurs närvaro ger livskvalitet i fyra dimensioner, den fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Det kan vara allt från det lilla barnets hamster till den vuxna människans hund eller häst.

    Under sitt arbete som läkare inom äldrevården har Barbro Beck-Friis sett många exempel på hur djuren för många människor har varit deras viktigaste kamrat. Till exempel en hund som man har nära band till påverkar både hjärta och hjärna och vårt positiva tänkande. Den tillfredsställer ett normalt behov hos oss alla att bli sedda och uppskattade.

    Att djuren har så stor betydelse för många människor måste också respekteras, särskilt den dagen när djuret av någon anledning dör. Då är det djurägaren som behöver allt stöd, vilket kan vara en nog så tuff uppgift för den veterinär som måste avliva djuret.


    Annika Åhnberg, fd jordbruksminister, Glemmingebro, har både som politiker och senare som fristående samhällsdebattör, haft ett start engagemang i lantbruks- och livsmedelsfrågor. Hon har bl a arbetat för en god djuromsorg i förening med ett bärkraftigt svenskt lantbruk. Efter att Annika Åhnberg lämnat politiken har hon fortsatt sitt engagemang för lantbruks- och konsumentfrågor i både svenskt och europeiskt perspektiv. I dag är hon som aktiv ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien sysselsatt med frågor som rör bl a rennäringen. Hon har också varit delaktig i KSLA:s djurskyddskommitté och konsekvensutredningen om EU och miljön.

    Föredrag: Det politiska djuret och de andra djuren - en betraktelse över politiska beslut om djuromsorg och relaterade frågor (doc-fil)

    Referat:
    Seriefiguren Fantomen och hans kontakt med hunden Devil och hästen Hero gick som en röd tråd genom Annika Åhnbergs hedersdoktorsföredrag vid SLU. Fantomen var nämligen hennes favoritserie i barndomen och väckte också hennes lust att få ha ett eget djur. Någon egen hund blev det inte som barn, men som vuxen har hon haft ett flertal hundar kring sig.

    Intresset för djur och djuromsorg har varit av central betydelse för Annika Åhnberg i hennes yrkesliv, inte minst under åren som jordbruksminister då frågan om burhöns var mycket aktuell.

    - Jag tror att även människorna i jägarsamhället funderade över om det var rätt att jaga och döda djur, även om de var helt beroende av dem för att överleva. Relationen mellan djur och människa har nog funnits mycket längre än vad man tror.

    Hur djuren hanterats inom politiken har självklart varit en viktig fråga för Annika Åhnberg. Att frågan om burhönsen blev så långdragen innan det skedde verkliga förändringar tror hon berodde på att ”de politiska djuren” dvs människan tog över och drev frågan.

    - Politik måste i högre grad bygga på kunskap och forskning än vad som ofta görs. Här har SLU en viktig roll att fylla.

     
     
    Sidan uppdaterad: 2015-07-03. Sidansvarig: nora.adelskold@slu.se

    SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
    Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen 
    Innehåll på webbplatsen: sidansvarig eller webbredaktionen@slu.se • Tekniska problem: it-stod@slu.se