Varje år brukar SLU:s fakulteter utse hedersdoktorer som promoveras vid universitetets årliga doktorspromotion. I samband med promotionen håller hedersdoktorerna allmänna föreläsningar där de ger spännande inblickar i sin verksamhet.
Följande hedersdoktorer har utsetts av SLU:s fyra fakulteter:
Fakulteten för skogsvetenskap
Paul G. Jarvis, professor från Aberfeldy, UK, har under många år forskat om trädens funktioner och om kollagring i skogar. Han ger oss insikter om hur man bör sköta skogen för att ge maximalt med nytta och samtidigt fungera som effektiv kolfångare som motverkar negativa effekter av en föränderlig miljö. I en tid där klimatförändringar och kollagring är centrala frågor har Paul Jarvis en självklar hedersplats.
Föredrag: The Road to "Carbon Forestry"
Referat:
Paul G Jarvis, hedersdoktor vid den skogsvetenskapliga fakulteten, är professor vid universitetet i Edinburgh och har under många år forskat om trädens funktioner och om kollagring i skogar. Hans forskning handlar om hur man bör sköta skogen för att den ska ge maximalt med nytta och samtidigt fungera som effektiv kolfångare som motverkar negativa effekter av en föränderlig miljö. Konventionellt skogsbruk tar inte alltid hänsyn till samspelet mellan mark och kol, konstaterade han i sin föreläsning, och andra hot som han ser redan nu är dålig tillväxt, fortsatta utsläpp av växthusgaser och en för flitig kvävegödning av skogar. Vi respekterar inte marken särskilt bra, sade Jarvis som framhöll marken som en viktig reservoar för kolet. Han menade också att trä är det idealiska biobränslet.
Kerstin Ekman, författare från Hallstavik, står på skogens sida. Hon har fantastiska kunskaper om skog och nyttjandet av skog. Hon har gett oss betraktelser om skog som saknar motstycke. Kerstin Ekman har i sin senaste essäsamling ”Herrarna i Skogen” vandrat genom och på ett enastående sätt belyst olika aspekter av skogen och dess genom tiderna mångskiftande betydelser. Det är första gången i modern tid som fakulteten hedrar en författare, även om möjligheten att hedra konstnärer och författare funnits också tidigare. (Foto: Cato Lein)
Föredrag: Har vi ett levande landskap i Sverige?
Referat:
Poeten och botanikern Sten Selander har varit en viktig följeslagare för Kerstin Ekman genom hela hennes författarskap. Det berättade hon vid sin föreläsning som ny hedersdoktor vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU.
Sten Selanders stora verk, Det levande landskapet i Sverige, har vid många tillfällen varit en oumbärlig källa av kunskap att ösa ur för Kerstin Ekmans böcker. Inte minst när hon skrev Herrarna i skogen, då citerade hon flitigt Sten Selanders bok. I den essäsamlingen belyste hon olika aspekter av skogen och dess genom tiderna mångskiftande betydelser.
- Sten Selander beskriver naturen både medryckande och lustfyllt. Ibland när jag har läst den har jag förundrats över hur kul det är att läsa om naturen och hur centralt det är att den är just levande.
Kerstin Ekmans föredrag vid SLU pendlade mellan den lilla växten grusnarv Arenaria humifusa som lever under karga förhållanden i Padjelanta nationalpark långt uppe i fjällvärlden, till de stora frågorna om hur vi människor förhåller oss till naturen. Hon pekade på hur stor del av vårt välstånd som vi faktiskt får från skogen samt att vi också måste behålla vår respekt för den.
Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap
Peter Shewry, professor vid Rothamsted Research Station, UK, har mer än 30 års erfarenhet av forskning inom områden som rör cerealier och kvalitet samt struktur och sammansättning av cerealiekärnor. Rothamsted Research är ett av Storbritanniens största agrikulturella forskningscentra med uppdrag att förbättra produktion, växtskydd och kvalitet på jordbruksgrödor. Avdelningen som Peter Shewry leder arbetar främst med forskning för att förbättra kvaliteten hos jordbruksgrödor, bl a vete. Sedan många år samarbetar han med forskare vid fakulteten vid SLU i Alnarp.
Föredrag: Improving Cereal Grain Quality
Referat:
Professor Peter Shewry, hedersdoktor vid fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, har huvudsakligen varit verksam vid forskningsinstitutet i engelska Rothamsted. Hans forskning rör vete och han konstaterade själv i sitt anförande att när han är på utlandssemester så fotograferar han hellre lokala brödsorter än landskapsvyer. Hans forskning har till stor del handlat om att med genmodifiering påverka glutenhalterna i vete, som ju är en av världens tre viktigaste livsmedelsgrödor. På senaste tiden har han fokuserat på arabinoxylan, som är en viktig fiber i vetemjöl. Forskarna räknar också med att arabinoxylan kan bli en viktig beståndsdel i kommande probiotika.
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap
Pär Söderblom, landskapsarkitekt, Kungsängen, beskrivs som en föregångsman inom svensk landskapsarkitektur. Det unika i hans gärning består i hans djupa engagemang för att koppla ihop forskning och praktik. Det engagemanget har under åren fått flera viktiga konkreta genomslag. I samband med uppdraget att i början av 1970-talet planera grönstrukturen för utbyggnaden av bostäder för 40 000 personer i Sollentuna initierade han ”Järvaprojektet” ett forskningsprojekt med medverkan av fem vetenskapliga institutioner vid SLU, Uppsala universitet, Byggforskningsinstitutet och KTH.
Föredrag: Att klippa gräsmattor
Referat:
Landskapsarkitekten och konsulten Pär Söderblom, hedersdoktor vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, är en föregångsman i svensk landskapsarkitektur och har bland annat lagt grunden till SLU:s utbildningar på området. Han berättade i sin föreläsning om ett antal projekt om några av sina största projekt, till exempel Järvaprojektet, alltså när Järvafältet norr om Stockholm bebyggdes och hur man då tog hänsyn till den befintliga naturen. Ett annat projekt är restaureringen av landskapet efter uranbrytningen i västgötska Ranstad, då ett sex kvadratkilometer stort dagbrott gjordes till en friluftsområde med konstgjord fågelsjö. Gröna tak, där framför allt sedum-arter (fetknopp) används som takbetäckning är bland hans senaste projekt och kan ses på bland annat SEB:s kontor i Rissne och Augustenborg i Malmö.
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap
Inge Gerremo, pol.mag. Järfälla, har under en lång följd av år arbetat inom Sida med lantbruksfrågor i flera olika befattningar. Han har varit ansvarig för praktiskt biståndsarbete i Afrika men också varit vid FAO i Rom. Inge Gerremo har genom omfattande och framgångsrikt opinionsarbete lyckats återföra lantbruksfrågorna till den biståndspolitiska agendan i Sverige. Han har ett livslångt engagemang för jordens fattiga och har lyft fram husdjurens betydelse i fattigdomsbekämpningen.
Föredrag: Afrikas lycka är jord - om behovet av en matnyttig utveckling
Referat:
Den fattiga bonden i Afrika stod i fokus för Inge Gerremos föreläsning vid SLU. Under många år av sitt yrkesverksamma liv har han arbetat för att hjälpa småbrukare i flera afrikanska länder att komma igång med ett mer uthålligt och produktivt jordbruk. För många småbrukare har arbetet inom kooperativ varit en god modell och är det ännu i dag.
I sin föreläsning nämnde Inge Gerremo en rad viktiga verksamhetsområden, såsom bekämpning av mul- och klövsjuka och fågelinfluensan, samt artificiell insemination av kor, där svenska experter har varit viktiga aktörer.
-Titeln och frågeställningen på min föreläsning i dag lyder ”Afrikas lycka är jord”och så tror jag även att det kan bli, dock under vissa förutsättningar. För att nå dit krävs bland annat att de afrikanska ledarna tar jordbruket på allvar och är beredda att satsa på en utveckling underifrån. De måste också se till att kvinnornas roll i jordbruket förbättras och att man tar till sig kunskap om ny teknik.
Även behovet av forskning lyfte Inge Gerremo fram och här betonade han särskilt SLU:s betydelse. Enligt honom är SLU det viktigaste universitetet i Sverige. Den kompetens som finns vid SLU är av stor betydelse för internationell jordbruksutveckling.
Barbro Beck-Friis, professor Borensberg, är en av de ledande medicinska auktoriteterna inom äldrevårdsområdet i landet. Hon har tidigt väckt förståelsen för betydelsen av djurkontakter i samband med vård och rehabilitering av människor. I sin forskning och praktiska verksamhet kring demensvård och vård i livets slutskede har Barbro Beck-Friis uppmärksammat det terapeutiska värdet för såväl patienter som vårdpersonal av kontakter med husdjur. Hon har också verkat för ökad förståelse hos både djursjukvårdande personal och den drabbade djurägaren för det sorgearbete som förlusten av ett sällskapsdjur ger upphov till.
Föredrag: Något om djurens betydelse för människan (doc-fil).
Referat:
Möjligheten att få umgås och krama om ett husdjur är långt mycket viktigare än vad många tror. Kontakten med djur ger flera dimensioner som ger stor livskvalitet för människor, såväl vuxna som barn.
Det var huvudbudskapet i professor Barbro Beck-Friis föredrag när hon blev ny hedersdoktor inom fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid SLU. Hennes föredrag lämnade ingen i publiken oberörd. Att djur gör nytta både inom vården och för barns emotionella utveckling var ett mycket tydligt budskap.
- Djurs närvaro ger livskvalitet i fyra dimensioner, den fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Det kan vara allt från det lilla barnets hamster till den vuxna människans hund eller häst.
Under sitt arbete som läkare inom äldrevården har Barbro Beck-Friis sett många exempel på hur djuren för många människor har varit deras viktigaste kamrat. Till exempel en hund som man har nära band till påverkar både hjärta och hjärna och vårt positiva tänkande. Den tillfredsställer ett normalt behov hos oss alla att bli sedda och uppskattade.
Att djuren har så stor betydelse för många människor måste också respekteras, särskilt den dagen när djuret av någon anledning dör. Då är det djurägaren som behöver allt stöd, vilket kan vara en nog så tuff uppgift för den veterinär som måste avliva djuret.
Annika Åhnberg, fd jordbruksminister, Glemmingebro, har både som politiker och senare som fristående samhällsdebattör, haft ett start engagemang i lantbruks- och livsmedelsfrågor. Hon har bl a arbetat för en god djuromsorg i förening med ett bärkraftigt svenskt lantbruk. Efter att Annika Åhnberg lämnat politiken har hon fortsatt sitt engagemang för lantbruks- och konsumentfrågor i både svenskt och europeiskt perspektiv. I dag är hon som aktiv ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien sysselsatt med frågor som rör bl a rennäringen. Hon har också varit delaktig i KSLA:s djurskyddskommitté och konsekvensutredningen om EU och miljön.
Föredrag: Det politiska djuret och de andra djuren - en betraktelse över politiska beslut om djuromsorg och relaterade frågor (doc-fil)
Referat:
Seriefiguren Fantomen och hans kontakt med hunden Devil och hästen Hero gick som en röd tråd genom Annika Åhnbergs hedersdoktorsföredrag vid SLU. Fantomen var nämligen hennes favoritserie i barndomen och väckte också hennes lust att få ha ett eget djur. Någon egen hund blev det inte som barn, men som vuxen har hon haft ett flertal hundar kring sig.
Intresset för djur och djuromsorg har varit av central betydelse för Annika Åhnberg i hennes yrkesliv, inte minst under åren som jordbruksminister då frågan om burhöns var mycket aktuell.
- Jag tror att även människorna i jägarsamhället funderade över om det var rätt att jaga och döda djur, även om de var helt beroende av dem för att överleva. Relationen mellan djur och människa har nog funnits mycket längre än vad man tror.
Hur djuren hanterats inom politiken har självklart varit en viktig fråga för Annika Åhnberg. Att frågan om burhönsen blev så långdragen innan det skedde verkliga förändringar tror hon berodde på att ”de politiska djuren” dvs människan tog över och drev frågan.
- Politik måste i högre grad bygga på kunskap och forskning än vad som ofta görs. Här har SLU en viktig roll att fylla.