Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Hedersdoktorer 2009

Följande hedersdoktorer har utsetts 2009 av SLU:s fyra fakulteter:

FAKULTETEN FÖR LANDSKAPSPLANERING, TRÄDGÅRDS- OCH JORDBRUKSVETENSKAP

Kim Hummer är forskningschef vid National Clonal Germplasm Repository, en genbank för frukt och bär i USA. Genbankerna i USA innehåller såväl etablerade sorter som vildinsamlat material från alla de områden i världen där växtslaget förekommer. Genbankerna ska kunna förse forskare och växtförädlare med lämpligt växtmaterial.

Kim Hummer har blivit en nyckelperson inom det viktiga arbetet med att samla in, identifiera, karaktärisera och analysera, samt bevara och tillhandahålla växtgenetiska resurser. Hon har deltagit i många insamlingsexpeditioner runt hela jorden. Kim Hummer har särskilt ägnat intresse åt olika frukt- och bärslag såsom vinbär, krusbär, blåbär, tranbär, lingon och humle .  

SLU i Balsgård har under många år haft god kontakt med Kim Hummer och hennes forskargrupp. Förhoppningen är att kunna utöka det samarbetet i framtiden när SLU nu tar ett ökat ansvar för bevarande av växtgenetiska resurser.

Alba Marian Cotes Prado är forskare och föreståndare för centrum för bioteknologi och bioindustri vid Colombian Corporation for Agricultural Research (Carpoica) i Bogota, Colombia. 

Alba Marian Cotes Prado är mikrobiolog och har sedan slutet av 1980-talet forskat om mikroorganismer som kan användas i biologisk bekämpning av växtsjukdomar och skadeinsekter i jordbruket. Hon har också verkat för att forskningsresultaten ska komma till praktisk nytta i jordbruket i exempelvis av kommersiella produkter.

Vid sidan av forskningen har Alba Marian Cotes Prado engagerat sig mycket i undervisning och administration. Detta har bland annat utmynnat i forskningssamarbeten och studentutbyten med SLU, något som inleddes redan 1991. Forskningsinriktningen vid Carpoica är mycket lik den vid SLU. På senare tid har hon hjälpt SLU att bygga upp kontakter med CIAT (The International Center for Tropical Agriculture).

FAKULTETEN FÖR SKOGSVETENSKAP

Felicity Huntingford är professor i funktionell ekologi, vid University of Glasgow i Skottland. Hon har varit engagerad i forskning om fiskbiologi i över 30 år och är en av föregångarna inom beteendeekologi på fisk.  

Huntingford är speciellt känd för att använda grundläggande beteendestudier för att få kunskap om hur fiskevård och produktion av odlad fisk kan optimeras samt hur denna kunskap kan tillämpas praktiskt. Hennes forskning handlar även om hur odlingsbetingelserna för fisk kan anpassas och därmed förbättra djurvälfärd och odlingseffektivitet. 

Felicity Huntingford har skrivit fyra böcker, publicerat över 160 vetenskapliga artiklar och är ytterst välciterad bland biologer. Hon och hennes forskargrupp har haft täta kontakter med SLU under årens lopp och samarbetet kommer att bli extra värdefullt i samband med den ökade satsningen på vattenbruk som aviserats i Sverige.

Genom att utse Felicity Huntingford till hedersdoktor vill fakulteten för skogsvetenskap vid SLU uppmärksamma hennes stora bidrag till beteendeforskningen och till den ökade betydelsen av att tillämpa grundläggande evolutionära frågeställningar inom vattenbruket. 

Werner Kurz, Canadian Forest Service, Victoria, British Columbia, Kanada, har under de senaste 20 åren arbetat med hur skötsel och naturliga störningar påverkar de boreala skogsekosystemens kolbalans. Han leder arbetet med att utveckla Kanadas system för inventering och rapportering av den nationella kolbalansen samt utvecklingen av en kolbalansmodell för den skogliga sektorn.  

Werner Kurz har haft en central ställning inom ”The Intergovernmental Panel on Climate Change” när det gäller skogens roll i klimatarbetet och varit ”lead author” av ett flertal av panelens rapporter. Hans arbete har ökat vår förståelse av den boreala skogens direkta och indirekta inverkan på klimatet. 

Gunnar Olofsson, VD, Sveaskog, har bidragit till en positiv utveckling av den skogliga forskningen i Sverige. Stödet till SLU:s verksamhet har omfattat hela skogsfakultetens verksamhet från grundläggande molekylär biologi till den mest tillämpade skogsskötselforskningen.  

Bland Sveaskogs kanske viktigaste bidrag till forskningen återfinns en omfattande markupplåtelse för olika typer av fältbaserad verksamhet.  

Gunnar Olofsson uppmärksammas för sitt stöd till SLU genom att utnämnas till hedersdoktor vid den skogsvetenskapliga fakulteten.

FAKULTETEN FÖR VETERINÄRMEDICIN OCH HUSDJURSVETENSKAP

Temple Grandin avlade sin doktorsexamen i husdjursvetenskap vid University of Illinois 1989. Idag arbetar hon vid Colorado State University, där hon undervisar och forskar om djurens beteende och kring frågor om husdjurens välfärd. Temple Grandin, som är autistisk, anser att hennes autism hjälpt henne att få en djupare förståelse bland annat för djurens stressbeteenden.

Med böcker som ”The way I see it”, ”Animals make us human”, ”Animals in translation”, ”Labelled autistic” och ”Humane livestock handling” har Temple Gradin skildrat sin autism, sin forskning och sin syn på hur husdjurens välfärd kan förbättras. ”Animals make us human” har legat på bestseller-listor i både USA och Canada. I ett uppmärksammat reportage från BBC som sändes i SVT för något år sedan berättade hon om sig själv och sin verksamhet. Detta program, ”The woman who thinks like a cow”, finns på YouTube.

Temple Grandin har utifrån sin forskning kring djurs beteenden utvecklat system för hantering av djur i slakterier i syfte att minska deras stress i samband med slakt. Hon har också skapat riktlinjer att använda vid bedömning av slakteriernas hantering av de levande djuren. Denna certifiering av djurens välfärd har börjat användas som ett försäljningsargument för ”djurvänliga” köttprodukter i USA. Läs mer på www.grandin.com.

Barbro Soller har arbetat som journalist, författare och TV-producent. Hon var först allmänreporter på Dagens Nyheter 1951-1964 och sedan miljövårdsreporter (den första på heltid i Sverige) på samma tidning 1964-1969. Efter flera år på Läkartidningen blev hon sedan miljövårdsreporter på SVT Aktuelltredaktionen 1972-1987. Hon var producent för SVT:s Vetenskapens värld, 1987-1993, och ledamot i regeringens miljövårdsberedning 1979-1980.

Barbro Soller har skrivit böcker som ”Nya lort-Sverige” (1969), ”Djurfabriken” (1971) och ”Storken i vattenriket” (2000). Hon har gjort filmer om Indien och Kenya åt SIDA samt bland annat TV-filmerna ”Vattnet som försvann”, ”Den vilda parken” och ”De sista vargarna?”

Med boken ”Djurfabriken” kom Barbro Soller att tidigt skildra industrialiseringen av den svenska djurhållningen under 1950- och 1960-talen. Boken innebar att debatten om djurvälfärd och antibiotika i djurfoder tog fart på allvar i Sverige. Hon var en av de första att i debatten föra in frågan om användning av antibiotika i djurhållningen som riskfaktor för utvecklingen av antibiotikaresistens. Hon har alltid framhållit vikten av forskning och utbildning inom dessa områden.  

FAKULTETEN FÖR NATURRESURSER OCH LANTBRUKSVETENSKAP

Fredrik Sjöberg, bosatt på Runmarö i Stockholms skärgård, har under lång tid bidragit till att stimulera allmänhetens intresse för kunskap om såväl naturen och miljöfrågor i allmänhet, som entomologi och insekter i synnerhet.

Han har spridit sitt budskap genom ett antal böcker, bland annat "Flugfällan" som utkom 2004

och som nominerades till Augustpriset. Fredrik Sjöberg medverkar regelbundet i flera tidningar och var 2004 en av sommarpratarna i P1:s radioprogram "Sommar".

Han skrev också manus till teatern Insektsgalan som under 2007-2008 framfördes av Stockholms stadsteater i regi av Helge Skoog.

I motiveringen står bland annat " I hela sin yrkesgärning lyckas Fredrik Sjöberg, genom att utgå från nyfikenhet, samhällsrelevans och vetenskap påvisa behovet av fördjupad kunskap inom såväl biologi i allmänhet som entomologi i synnerhet."  

Dr Rob Samson, CBS Fungal Biodiversity Centre i Utrecht, Holland, är en av världens främsta systematiker när det gäller Aspergillus- och Penicillium-svampar. Dessa svampar kan ge skador på såväl människor som djur, förstöra livsmedel och bilda gifter. En stor mängd livsmedel får sina karakteristiska egenskaper efter fermentation med Penicillium-arter, till exempel mögelost och salami.

Rob Samsons forskning och pedagogiska verksamhet håller mycket hög internationell klass. Han har skrivit mer än 220 vetenskapliga artiklar och 35 böcker om svampsystematik.

Med utgångspunkt i taxonomisk forskning har Rob Samson vidgat sitt forskningsfält till studier med bioteknisk, livsmedels- och medicinsk inriktning. Forskare på institutionen för mikrobiologi vid SLU samarbetar med dr Samsons grupp inom tre olika mykologiska projekt.

Parallellt med forskningen har Rob Samson också haft ett stort engagemang för utbildning inom svampidentifiering och arrangerat kurser inom ämnet. Många doktorander från SLU har sedan 1980-talet via dessa kurser lärt sig identifiering av livsmedelsburna svampar.

Rob Samsons lärobok "Introduction to food- and airborne fungi" används årligen av mer än 200 studenter vid SLU.





Sidan uppdaterad: 2012-08-29. Sidansvarig: mikael.jansson@slu.se

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se • Om webbplatsen