Kort om professorerna som installerades vid SLU i Umeå med installationsföreläsningar 15-16 maj 2008.
Göran Ericsson: Hållbart nyttjande av vilt och fisk
Göran Ericssons forskning fokuserar på naturresurserna och på brukarna. En huvudsaklig del är de ekologiska sambanden som ligger till grund för naturresursanvändning inom jakt, fiske, skogsbruk och friluftsliv. En växande inriktning är den forskning där gps-försedda djur följs för att man vill studera hur de störs av bland annat mänsklig verksamhet.
Peichen Gong: Ekonomiska modeller för lönsammare skogsskötsel
Peichen Gongs forskning syftar till att utveckla verktyg som gör det möjligt att ekonomiskt värdera de olika skötselalternativ som står till buds för skogsägare. Han försöker också förbättra vår kunskap om de kopplingar som finns mellan virkesmarknaden och skogsägarnas beslut i skötselfrågor. Ett annat forskningsområde är hur virkesutbudet påverkas av osäkerheter om framtida priser och efterfrågan.
Anders Malmer: Varför forska om skogar och landskap mer än 600 mil bort?
Anders Malmer forskar om tropiska skogar och landskap. När miljöproblemen blir globala har man i utvecklingsländer mycket sämre förutsättningar att rekommendera åtgärder än vi har här hemma. Vi har alla intresse av bättre förståelse av tropiska ekosystem och mer uthållig tropisk skogsproduktion, inte minst mot bakgrund av ökande efterfrågan på biobränslen förutom alla andra råvaror och värden som skogen förväntas ge.
Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn: Nya föryngringsmetoder i skogen kräver kunskap om komplexa samband
Marie-Charlotte Nilsson Hegethorns forskning handlar om föryngring av barr och lövskog, framför allt de faktorer som påverkar trädens frögroning och tidiga etablering. Hon har studerat hur markvegetationen, mykorrhizasvamparna och skogsbränderna påverkar groende frön och småplantor och dess mikromiljö. Ett nytt forskningsområde rör föryngringsmetoder för skogar som inte kalhuggs.
Mats Nilsson: Myrar och klimat påverkar varandra
Mats Nilsson studerar de biogeokemiska processerna i myrar, dvs. omsättningen av olika ämnen och energi i torven. För att visa hur den nutida kolbalansen i en myr ser ut mäts koldioxidutbytet mellan myren och atmosfären kontinuerligt. Avgivningen av växthusgasen metan och borttransport av organiskt material via bäckar utgör en betydande del av kolförlusterna från myrar.
Urban Nilsson: Skogsproduktionsforskning går i arv och kräver samarbete
Urban Nilssons forskning handlar om skogsproduktion, dvs. hur skog ska skötas för att växa bra och ge ett gott ekonomiskt utbyte. De långa omloppstiderna i skogen gör att många fältförsök, t.ex. om gallring, involverar flera generationer av forskare. I forskning som inbegriper naturvård, rekreationsskogsbruk och klimatförändringar ingår täta samarbeten med forskare från andra discipliner.
Tomas Nordfjell: Skogstekniken hand i hand med ekonomin
Tomas Nordfjell intresserar sig för effektiviteten i skogsarbetet. Höga lönenivåer är en drivkraft för mekanisering och hög produktivitet. Robotar i skogen är ett alternativ som minskar lönekostnaden, och som också kan vara konkurrenskraftigt vid lägre produktivitet. Inom skogsbränsleområdet ser han ett kommande tekniskt utvecklingsbehov.
Torgny Näsholm: Kväve, nödvändigt begränsande
Torgny Näsholm forskar om växters kväveförsörjning, och han har bland annat visat att växtrötter kan ta upp kväve i form av aminosyror från marken. Med hjälp av modellväxten backtrav har han studerat mekanismerna bakom detta. En praktisk tillämpning av forskningen är användningen av aminosyran arginin som gödningsämne.
Kjell Sjöberg: Gamla arter i nya miljöer och nya arter i gamla miljöer
Kjell Sjöberg kombinerar grundläggande viltekologi med frågor av mer behovsmotiverad karaktär. Under många år har han arbetat med andfågelekologi samt med tjäderns ekologi och möjligheten att bibehålla denna fågel i regioner med omfattande skogsbruk. Han har också arbetat med införda arter som contortatall och inflyttade nykomlingar som kanadagås.
Kort om professorerna som installerades i Uppsala med installationsföreläsningar 3-4 april 2008.
Harry Blokhuis: Betrakta och fundera
Harry Blokhuis forskar om husdjurens beteende och välbefinnande i lantbruket. Det har främst handlat om fjäderfä, men även om grisar, kor och kalvar, hundar, hästar och minkar. Hans metod är att betrakta och fundera; det är ett noggrant betraktande av djurens beteende och fria funderingar om orsakssamband, ändamål och evolutionära drivkrafter som lockar fram de spännande hypoteserna.
Kristina Dahlborn: Vatten- och temperaturreglering hos djur
Kristina Dahlborn studerar hur husdjuren reglerar vätskebalans och temperatur. Högmjölkande kor och tävlingshästar är exempel på djur med stort vätskebehov, men hon arbetar främst med husdjur i torra, heta klimat, såsom kameler och vissa getraser. Forskningen inbegriper såväl fysiologiska som beteendemässiga anpassningar.
Anne-Marie Dalin: En fruktsam bredd
Anne-Marie Dalin forskar om reproduktion hos honsvin, både fysiologi och störningar, men hon arbetar också med hästens reproduktion. Den kliniska svinforskningen har lett vidare till studier av immunförsvaret i livmoder och äggledare.
Björn Ekesten: Ur djurens synvinkel
Björn Ekesten är veterinär och oftalmolog. Hans huvudintresse inom forskningen är synsinnets fysiologi. Studierna omfattar nervcellernas svar på synstimuli från näthinnan till hjärnans synbark på olika djurslag.
Willem Goedkoop: Att hantera stress – responser hos vattenorganismer
Willem Goedkoops forskning rör de vattenlevande organismernas ekologi och ekotoxikologi. Ett särskilt intresse är hur organismer påverkas av föroreningar och hur man bäst mäter detta i toxicitetstest och i naturen. Han arbetar också med användningen av indikatorarter som mått på miljötillståndet i sjöar och vattendrag. Den mer grundläggande forskningen handlar om de processer som styr flödena av energi och näring i akvatiska näringsvävar.
Johan Höglund: Snyltgäst som ger hosta
Johan Höglunds forskning handlar främst om rundmaskar (nematoder) som är parasiter på djur. Han har under lång tid arbetat med en betesburen maskinfektion hos nötkreatur, lungmasken, som är mycket vanlig i besättningar med betesdrift. Han har visat att den huvudsakliga smittspridningen till unga djur sker via mask som övervintrar i äldre djur under stallperioden.
Ulf Magnusson: Om meningen med livet och störningar i djurens fortplantning
Ulf Magnussons forskning handlar framförallt om grisens fortplantning och hur den kan störas av mikroorganismer och kemikalier i miljön. Juverinfektioner vid förlossningar och bakteriesjukdomen leptospiros är områden han har arbetat mycket med. Forskningen bedrivs i Sverige, forna Sovjetrepubliker och Sydostasien.
Tomas Pärt: Ekologiska fällor fäller naturvården
Tomas Pärts forskning handlar om fåglarna i jordbrukslandskapet och vad som styr olika arters fluktuationer. Hans förklaringsmodeller inbegriper bland annat jordbrukspolitiska effekter på markanvändning och det omgivande landskapets struktur. En annan inriktning är ”ekologiska fällor”, preferenser för miljöer som varit fördelaktiga för en art under evolutionens gång men som idag är mindre lämpliga.
Lennart Söderquist: Att så ett frö
Lennart Söderquists forskning handlar om fortplantning hos idisslare, med tonvikt på artificiell insemination, spermieegenskaper och spermakonservering. Hans fältförsök har gett resultat som idag utnyttjas praktiskt av djurägare och veterinärer, bland annat när det gäller insemination av får och spermasamling i fält från köttrastjurar.
Åse Sternesjö: Mjölk och hälsa ur ett koperspektiv
Åse Sternesjös forskning handlar om mjölkens kvalitet som råvara och livsmedel, och hennes specialitet är kvalitetsfel kopplade till juverinflammation och antibiotikabehandling. Genom sitt arbete med utveckling av analysmetoder och kontrollsystem har hon haft nära samarbeten med mejerier, myndigheter och bioteknikföretag.
Göran Thor: Lavfloran och människan
Göran Thor studerar lavars ekologi och taxonomi. En lav inkluderar en svampart och minst en alg eller cyanobakterie. Det är ett känsligt system och därmed ypperligt att studera för att få indikationer på hur olika typer av mänsklig verksamhet påverkar vår jord, vare sig det är uttag av grangrenar och -toppar efter skogsavverkning, luftföroreningar eller klimatförändringar.